Formativt


Kahoot – så fungerar det!

Kahoot är förstås ingen nyhet i ”den digitala verktygslådan” för många lärare. Det spelbaserade responssystemet har gått varmt i många klassrum de senaste åren. 

Utöver att aktivera eleverna att faktiskt delta i lektionsuppgiften finns många smarta funktioner i Kahoot som bla kan användas för att synliggöra lärande och få eleverna att samarbeta (längre svarstid/team mode). Skapa quiz med flervalsfrågor (infoga bild/video till frågan), discussion med sant/falskt eller survey med alternativ utan poäng. Och missa inte den senaste uppdateringen ”Jumble” där eleverna får rangordna och sortera svarsalternativen. Kan tex användas för att fylla i lucktexter, storleksordna mattetal, placera regenter i rätt ordning eller rangordna länder efter antal invånare. (Filmen nedan visar två exempelfrågor i previewläge från en Jumble jag gjorde häromdagen.)

Andra Kahoot-tips:

  • En självklarhet(?): Ladda ner översikten över alla elevers svar efter varje spelomgång och utvärdera vad eleverna kan, dels på gruppnivå men även på individnivå. Grundbulten i det formativa arbetet är ju att planera undervisningen efter vad eleverna kan och vad de behöver öva mer på. Använd Kahoot för att stämma av hur såväl grupp som individer har tillgodogjort sig undervisningen och planera därefter.
  • Skapa frågor som har flera korrekta svarsalternativ för att ”ställa till det lite”.
  • Låt eleverna skapa egna Kahoots! Läs bok och låt eleverna skapa frågor på innehållet. Vi har gjort så att olika grupper har varit ansvariga för specifika kapitel i boken. Och som Marie Andersson tipsar om på Twitter: diskutera hur man skriver bra frågor och hur man gör knepiga svarsalternativ. Aktivt lärande!
  • Ange lite längre svarstid (60 s) på de knepigare frågorna så får du kanske det där ”buzzet” i klassrummet när eleverna börjar diskutera med varandra (bra tips Camilla!).
  • Ta bort poängen och förläng svarstiden till två minuter och låt eleverna arbeta/diskutera i par/grupp innan de svarar.
  • Starta igång samma spelomgång i ”Ghost mode”. Då spelar eleverna mot sitt tidigare resultat. Eller varför inte starta igång en omgång i ghost mode så att en grupp elever får tävla mot den grupp som gjorde Kahooten senast?
  • Variera genom att låta eleverna spela i lag (välj då ”Team mode” istället för ”Classic”). De behöver då bara en enhet per lag och får bestämma ett lagnamn och även ange namn på lagmedlemmarna när de loggar in. När omgången sedan är igång får de fem sekunder extra inför varje fråga för ”team talk”.

Läs artikeln (från senaste numret av Grundskoletidningen) nedan för fler tips kopplade till Kahoot.


Socrative – så fungerar det! 1

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om hur det digitala responssystemet Socrative fungerar.

Socrative är omtyckt av många lärare runt om i landet och används av många. De flesta använder verktyget som ett komplement i undervisningen för att öka elevaktiviteten och kommunikationen i klassrummet. Som lärare kan man med hjälp av Socrative även bilda sig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå genom att ställa olika typer av frågor som eleverna besvarar med hjälp av sina enheter, antingen individuellt eller i par/grupper. Elevernas svar registreras direkt och en sammanställning skapas automatiskt. I sammanställningen kan man som lärare sedan analysera vad eleverna redan kan och vad som de behöver utveckla.

Jag har även knåpat ihop en mer ingående och detaljerad 6-sidig (!) steg-för-steg-guide som finns att ladda ner som PDF här.

grt-socrative-2016-1   grt-socrative-2016-2


Föreläsning på Skolforum för Skolverket

Bildresultat för skolforum 2016

Tisdag 1 november föreläser jag på Skolforum kl 09:00-09:50 i sal C7. Under rubriken ”Varför och hur kan digitala verktyg förbättra planering och genomförande av undervisning?” kommer jag, Jessika Paulsson och Henrik Carlsson från Skolverket att berätta om Skolverkets senaste kompetensutvecklingsinsats inom digitalisering: Skolverkets nya lärportal för digitalisering som släpps i slutet av oktober. Läs mer och boka plats här!

Jag har varit med och skapat innehåll till två delar inom de fyra modulerna – Digital klassrumskommunikation i modulen Leda och lära i tekniktäta klassrum och Att använda film för olika lärandesyften i modulen Digitalt berättande. Under föreläsningen på Skolforum kommer jag att fokusera på att berätta om delen som handlar om digital klassrumskommunikation. larportal-digitalisering

Tanken med den nya lärportalen är att lärare ska få ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande, möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med sina kollegor samt få arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning.

Är förstås väldigt glad och stolt över att få bidra till det här projektet och hoppas att många kommer att använda sig av materialet tillsammans med sina kollegor!


Google Formulär – nu med självrättande quiz-funktion! 1

Google Forms QuizÄntligen har Google lagt till en självrättande quiz-funktion till Google Formulär!

Många av oss använder Google Forms/Formulär för att skapa frågeformulär, till exempel för utvärderingar men även för att stämma av elevernas förkunskaper inför ett nytt arbetsområde, som tillhörande frågor till en ”flipp”, hur grupparbetet fortskrider – ja användningsområdena är många. En del har även använt sig av tillägget Flubaroo för att skapa självrättande quizzer (läs till exempel hur Sara Bruun har lagt upp det här).

Några har tyckt att det är lite överkurs med tillägget och använder helt enkelt något annat alternativ (typ Socrative eller liknande). Men nu har Google lagt till en quiz-funktion så att man kan välja att eleverna får direkt feedback på frågorna! Toppenbra och av många en efterlängtad funktion. Det är ju rätt skönt när ett verktyg erbjuder många funktioner så att man slipper alternera mellan olika resurser alltför mycket. Än så länge stöder bara quiz-alternativet flervalsfrågor och sant/falskt-frågor. (Vill man skapa en självrättande quiz där eleverna fyller i sina egna svar får man i dagsläget fortsätta att använda sig av Flubaroo.)

Gör såhär:

För att skapa ett nytt formulär med dina egna frågor behöver du först och främst ett Google-konto. Därefter går du till drive.google.com och klickar på ”Nytt”. Klicka på ”Fler” för att få fram ”Formulär”. När du får fram ett nytt formulär går du in på inställningarna (kugghjulet uppe till höger) och väljer ”Quiz”. Där kan du välja om du vill att eleverna ska få direkt respons på sina svar. När du sedan skapar frågorna klickar du på svarsknappen för att ange rätt(a) svar och eventuell feedback på såväl korrekta som felaktiga svar. Om man vill kan man även lägga till poäng på varje fråga (inte någon funktion som kommer att gå varm i mina formulär, men för andra kanske det fyller en funktion). Kom ihåg frågan där eleverna får svara på vad de heter om du vill veta ven som har svarat vad på vilken fråga!

Jag har använt mig av Google Formulär med mina elever i många år nu och ser fram emot att kunna använda det även fortsättningsvis, kanske framför allt för att flippa videoklipp/bilder när jag nu ännu enklare kan lägga till tillhörande frågor.


Padlet – så funkar det!

I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur den digitala och kollaborativa ”anslagstavlan” Padlet fungerar och hur verktyget kan användas i undervisningen, till exempel för att snabbt och smidigt samla in entrance och exit tickets. På så vis kan man stämma av elevernas (för)kunskaper, låta dem reflektera över sitt eget lärande och visa på progression. (Problem att läsa texten – klicka här för zoombar pdf.)

Här finns även länk till ett par år gammalt blogginlägg om Padlet där jag berättar mer om hur jag använder Padlet med eleverna.

Och i november 2016 gjorde Padlet en mycket efterlängtad uppdatering – nämligen att man numera kan kommentera inläggen! Tummen upp för det!

GRT3 - Padlet

 


Återkoppling via annoterade YouTube-klipp 1

Ett av mina och mina elevers absoluta favoritverktyg när det handlar om att ge och få feedback är att filma elevernas presentationer och återkoppla med hjälp av YouTubes annoteringsverktyg.

Eleven får i den här uppgiften både chans att se sig själv och min feedback dyker upp vid exakt den tidpunkt i inspelningen då eleven antingen gör något bra eller när de gör något som de behöver utveckla. I de senaste årens utvärderingar är det tydligt att detta är en mycket uppskattad uppgift bland eleverna. De menar ofta att det är lite läskigt men väldigt utvecklande att få återkoppling på det här sättet. Det kan till exempel se ut såhär:

Elevexempel

Det var när jag såg Pedagog Stockholms intervju med Katarina Lycken Rüter i klippet ”Flippad bedömning” som jag bestämde mig för att jag också ville prova att ge mina elever återkoppling på samma sätt. När jag introducerar den här uppgiften visar jag alltid nyss nämnda klipp för att de ska förstå tanken bakom upplägget.

YouTubes annoteringsverktyg kan användas för att återkoppla på allt som går att filma, till exempel elevernas individuella presentationer eller gruppdiskussioner där flera deltar.

Här kommer en liten steg-för-steg-guide för att annotera videoklipp på YouTube som jag har satt ihop:

 

Några tips:

  • Stäm av med eleverna och deras vårdnadshavare om eleverna vill, kan och får bli filmade för ändamålet.
  • För att annotera ett videoklipp behöver du ”äga” det, det vill säga du som lärare behöver vara den som har laddat upp klippet till ditt YouTube-konto.
  • Tänk på vad för slags återkoppling du ger när du arbetar i molntjänster.
  • Det går utmärkt att filma med mobilkamera, surfplatta eller med datorn.
  • Ladda upp på ditt YouTube-konto direkt efter presentationen så tar inte videon massa utrymme på din enhet.
  • Planera så att några elever åt gången presenterar så att du hinner med att ladda upp och att återkoppla. ”Portionera” ut presentationerna.
  • Gör en checklista för kamratrespons kopplad till uppgiften och låt en kompis till den filmade eleven titta på och ge respons på videoklippet.
  • Låt eleverna göra en sammanfattande självvärdering där de berättar vad de gjorde bra och vad de vill utveckla till nästa gång.

Kamratrespons via Google Drive

Till varje nummer av Grundskoletidningen utkommer tidningen Handledarskap som ger konkret vägledning kring hur man kan arbeta med läroplanerna och kursplanerna i skolans vardag.

I senaste numret av Handledarskap beskriver jag och Martin Löfgren hur vi la upp ett projekt med kamratrespons mellan Martins nior och mina engelska 7-elever. Jag berättar ofta om det här projektet när jag är ute och föreläser och många vill ofta veta mer. I artikeln finns således en lite mer detaljerad beskrivning!

Här finns en annan artikel (publicerad i Alfa i maj 2016) om samma projekt: ”Respons på distans utmanar eleverna”.


Intervjuad i Lärarpodden 

 

Under min blixtvisit på Bokmässan i år hann jag förutom min 30-minuters föreläsning i Molnet med ett trevligt samtal med Maria Bohlin som spelades in för Lärarnas Riksförbunds Lärarpodden. Lärarpodden är en podcast med samtal mellan gäster, experter och redaktionen för att komma lärarnära ämnen in på djupet.Vi talade om hur man kan öka elevaktiviteten med hjälp av digitala verktyg. Om man vill lyssna på samtalet kan man göra det genom att klicka på länken nedan.

Lärarpodden avsnitt 17 – Ökad elevaktivitet med digitala verktyg med Patricia Diaz


Grundskoletidningen nr 3

Hög elevaktivitet är ju som bekant en av grundförutsättningarna för att arbeta formativt. I senaste numret av Grundskoletidningen ger jag förslag på hur digitala kanaler kan användas för att öka elevaktiviteten. Detta kommer även att vara fokus under min föreläsning på Bokmässan i september.

I samma nummer skriver Helena Wallberg en bra artikel om återkoppling. Här ger hon 5 tips på bra återkoppling.


Fortbildningsdag i Östersund!

IMG_0135Den 5e februari for jag till Östbergsskolan i Östersund för att under en mycket trevlig eftermiddag föreläsa och workshoppa kring hur man kan förbättra dels det formativa arbetet och även ämnesövergripande projekt med hjälp av olika digitala kanaler. Alltid lika fint att besöka Östersund, där finns oerhört mycket ambition, kreativitet och vilja att lära tillsammans hos pedagogerna!

Pedagog Östersund bloggade om dagen och spelade till och med in en liten film. Föredömligt av Mathias Larson i vanlig ordning. 🙂


Mina presentationer från Bokmässan 1

Under Bokmässan i år hade jag äran att få hålla i två seminarier. Efteråt fick jag flera frågor om jag kunde dela med mig av presentationerna för de som inte hann skriva ner länkar och tips. Därför kommer de här. Dessvärre behöver ni stå ut med att endast de flesta blåmarkerade länkarna fungerar (bråkade lite med Slideshare när jag la upp dem). 🙂

Först pratade jag 45 minuter om hur jag och mina elever underlättar och effektiviserar det formativa arbetet med hjälp av olika digitala verktyg:

För att senare på eftermiddagen ”speed-prata” 20 minuter på temat ”Flipped Classroom”.


Kahoot + politiska ord på engelska = sant 4

Såhär inför valet har vi på engelskan jobbat en hel del med hur valet i Sverige, UK och USA går till. Vi har stött och blött många återkommande ord, kikat på massa olika videoklipp och pratat högt och lågt om bland annat demokrati, grundlagar och rösträtt. Eleverna har även fått titta på likheter och skillnader mellan Sverige, UK och USA.

Under arbetets gång har vi, inte helt oundvikligt, stött på en hel del nya (och en del mindre nya) ord. Vi avslutade dagens lektioner med en omgång Kahoot. Har nämnt det tidigare men hejsan vilket bra verktyg för att öka elevaktiviteten det är! 🙂

Vill ni testa att köra den vi gjorde kan ni klicka på bilden nedan eller HÄR.

Kahoot

Och här finns några av de videoklipp vi har kikat på, lärt av och diskuterat de senaste veckorna:

How the General Election in the UK works
How Parliament in the UK works
How the US Presidential Election works

 


Flippat föräldramöte 5

FLIPPAT FÖRÄLDRAMÖTE (1)

Förra året tänkte vi att vi skulle köra en lite annorlunda variant på föräldramöte. Vi ville att föräldrarna skulle få en inblick i vad det kan innebära att gå hos oss på Mikael Elias Gymnasium i Stockholm där en del av lärarna ”flippar” vissa moment i sina kurser för att effektivisera klassrumstiden.

INNAN – FLIPPAD INFO

Sagt och gjort, den där lite trista informationsbiten om skolan (och även skolplattformen) gjorde vi enkla skärminspelningar av (jag använde Screencast-o-matic som jag gillar) och publicerade dem som olistade på YouTube. Vi kortade ner länkarna med hjälp av korta.nu så att de blev mer lätthanterliga att skriva ut i pappersbreven till föräldrarna. I inbjudan som gick ut med snigelpost till alla föräldrar berättade vi om upplägget och bad dem att skriva in länkarna i en webbläsare och titta på videoklippen innan mötet. Jag tyckte även att vi skulle lägga till QR-koder som de kunde skanna för att komma till videoklippen direkt men det blev milt nedröstat med argumentet att det kanske skulle förvirra mer än förtydliga. 🙂 Vi uppmuntrade iallafall föräldrarna att titta tillsammans med eleverna och förbereda eventuella frågor som kunde diskuteras på plats under själva mötet. Såhär blev den mer övergripande filmen:

UNDER – MÖTE & SAMTAL
Väl på plats bjöds det på fika och mingel med skolledning, lärare, mentorer och övrig personal i matsalen. Vi hade dukat upp med skyltar med de olika klasserna så att föräldrarna kunde sitta med de som hade elever i samma klass. Efter ca en timmes fika/mingel/samtal gick mentorerna med föräldrarna till varsitt klassrum och där fortsatte de med de lite mer praktiska delarna, svarade på fler frågor och berättade även mer om sig själva.

EFTER – UTVÄRDERING

Efter mötet skickade vi ut en utvärdering till föräldrarna. Även detta med syfte att föräldarna skulle få inblick i hur vi arbetar på skolan. De fick utvärdera kvällen i enlighet med ”Two stars and a wish” och responsen på vårt flippade föräldramöte var oerhört positiv! Vi fick även med oss ett par önskningar som vi kommer att använda oss av i år, bland annat efterfrågade någon lite mer specifik info om siffror och någon ville lära känna de andra föräldrarna ännu mer i klassrummet med mentorerna.

FÖRÄNDRINGAR I ÅR

En sak som vi inte tänkte på förra året (då det gick lite hastigt när allt skulle färdigställas) men som vi definitivt kommer att göra i år är att skapa en yta där de kan ställa frågor i förväg, till exempel via ett Google Formulär. På så vis kan vi inleda minglet med att till exempel skolledning eller berörd personal svarar på frågorna i matsalen. Uppdatering: såhär blev frågeformuläret i år. Vi fick in 5 mer övergripande frågor (och några som gällde specifika klasser/elever) som vi inledde mötet med att besvara.

I år kommer vi även att behöva uppdatera den övergripande filmen en aning (vilket är rätt enkelt åtgärdat via till exempel YouTubes videoredigeringsverktyg).


Kahoot – spelbaserat responssystem 2

Kahoot1

Frågesporter eller quizzer brukar vara uppskattade och givande inslag i undervisningen. Det finns flera olika digitala resurser att använda för att skapa frågesporter, Kahoot är en av mina absoluta favoriter!

Många elever uppskattar de spelmoment som frågesporter, quizzer, lekar och tävlingar erbjuder. Just frågesporter brukar vara extra givande då de ofta bidrar till att öka elevaktiviteten och samtidigt stämma av och synliggöra elevernas lärande, det vill säga det blir tydligt för alla i klassrummet vad eleverna kan och vad de kanske behöver träna lite mer på. Det finns flera olika sätt att arbeta med detta i klassrummet.

Kahoot kan beskrivas som ett digitalt spelbaserat responssystem. Det webbaserade verktyget används av många lärare idag för att öka elevaktiviteten och för att stämma av och synliggöra vad eleverna har lärt sig.

I Kahoot kan du skapa tre olika slags frågetyper – quiz med poäng, diskussionsfrågor och statistikundersökning. Om du väljer quiz  lägger du till 2-4 svarsalternativ och markerar det korrekta svaret. Du kan även ställa in hur lång betänketiden ska vara, mellan 5-120 sekunder. Välj tidsspann beroende på frågan (tänk på att de helst inte ska hinna googla fram svaret). Vill du ställa en fråga kopplat till en bild eller ett YouTube-klipp kan du även lägga in detta.

Eleverna behöver ha någon slags enhet (dator, surfplatta eller telefon) tillgänglig för att kunna spela. Om eleverna har varsin enhet kan de spela individuellt, men det går även utmärkt att skapa par eller grupper, beroende på förutsättningarna.

Steg 1

Koppla upp din egen enhet till en projektor, det är där frågorna och poängställningen kommer att visas. Svarsalternativen kommer att visas i olikfärgade rutor, vilka pedagogiskt nog även innehåller en symbol. På elevernas skärmar kommer endast de färgade rutorna med symbolerna att synas och de klickar på den ruta som motsvarar det svar de vill ge.

Steg 2

Eleverna går till webbadressen kahoot.it där de anger  den gamepin som genereras när läraren klickar på ”Launch”. Detta nummer visas på storbild via projektorn. I nästa steg anger eleverna ett nickname. I takt med att eleverna skriver in sina nicknames kommer skärmen att fyllas av deras olika namn och ni ser hur många deltagare som är med i spelet. Bestäm tillsammans om eleverna ska använda sina egna namn eller påhittade alias. Klicka sedan på ”Play now” för att starta igång spelet.

Steg 3

När du sätter igång spelet tar det fem sekunder från det att frågan ställs tills det att eleverna kan svara. Ju snabbare de väljer rätt svarsalternativ, desto mer poäng får de. Varje fråga startar på 1000 poäng och räknar sedan nedåt i takt med att tiden går. Fel svar ger noll poäng. Om man vill går det att stänga av poängräkningen. En del av mina elever upplever ibland poängräkningen som stressande. Fundera på vad som fungerar bäst för dina elever!

Steg 4

Efter varje fråga visas poängställningen så att alla kan se hur de ligger till, något som eleverna brukar tycka är både spännande och triggande. När ni är klara med quizen kan du ladda ner resultatet i form av en Excel-fil där du kan se varje elevs, pars eller grupps svar. Du kan välja att lägga dina quiz publikt eller privat och du kan även dela med dig av dem via länk. Detta är ett bra alternativ om ni till exempel samarbetar med andra grupper, klasser eller skolor. I slutet av varje spelomgång visas vilket nickname som vann (fick flest poäng) och vilka poäng alla deltagare landade på. Eleverna kan även ”rate:a” spelet i slutet och ange till exempel hur lärorikt de tyckte att det var och om de rekommenderar det.

Du kanske har någon tipspromenad, quiz eller frågesport som du brukar använda mer analogt med eleverna? Prova att lägga in frågorna (och svarsalternativen plus det rätta svaret) i Kahoot och låt eleverna svara antingen individuellt via sina egna enheter eller i par eller smågrupper. Jag kan nästan garantera en stunds väldigt hög elevaktivitet. 🙂


Padlet – ett favoritverktyg! 6

PadletHäromdagen fick jag en fråga på Twitter om jag hade skrivit någonstans om hur jag använder Padlet i undervisningen och kom då på att jag nog bara beskrivit detta i en artikel om digitala ytor för återkoppling i Grundskoletidningen (nr 6 2013). Därför kommer här en lite bättre förklaring:

Jag använder många digitala verktyg för att förbättra och effektivisera redan fungerande pedagogiska metoder och arbetsformer, till exempel ett formativt arbete. Ett exempel är att använda digitala ytor för avstämning, till exempel via så kallade exit tickets.

Exit tickets är ett bra sätt att ge eleverna möjlighet att förklara hur de till exempel har uppfattat eller tillgodogjort sig undervisningens innehåll. Exit tickets kan se olika ut och formuleringarna skiljer sig åt beroende på vad man vill att de ska reflektera över. Ibland ber jag eleverna att avsluta meningar som exempelvis ”Idag har jag lärt mig…” eller ”Det här tar jag med mig från dagens lektion…”. Många har länge använt den här metoden på ”analogt” vis, till exempel genom att eleverna får lämna in kommentarer på papper eller genom att sätta upp faktiska post-it-lappar på dörren innan de lämnar klassrummet. För att underlätta arbetet kan det göras med hjälp av (olika) digitala verktyg (Todaysmeet är tex ett annat alternativ).

Padlet 3För mig och mina elever är det värdefullt att de på ett smidigt sätt kan utvärdera moment i kurserna kontinuerligt så att jag kan förändra och anpassa innehållet i dem. Med hjälp av olika digitala verktyg kan jag snabbt och enkelt ta till mig deras återkoppling och planera undervisningen efter deras förutsättningar. På så vis för vi också en diskussion om kursens innehåll. Transparensen och delaktigheten brukar vara uppskattad av eleverna och värdefull för oss alla.

Många lärare använder sig ibland av färgglada små post-it-lappar för att synliggöra elevernas egna tankar och idéer via till exempel exit tickets, brainstorming eller för att sammanfatta gruppdiskussioner. Om man vill fortsätta med den visuella strukturen är Padlet ett utmärkt verktyg att använda. Tjänsten är väldigt användarvänlig och går i princip ut på att flera personer gemensamt skapar en digital anslagstavla med digitala post-it-lappar. Med Padlet får den som skapar sidan en unik länk till en egen digital anslagstavla att sätta upp ”lappar” beståendes av text, filer, bilder och länkar på.

Padlet 2Via sv.padlet.com klickar man på ”Bygg en vägg”. Då skapas en unik länk till en egen digital anslagstavla. Länken delar man sedan med de man vill att ska bidra. Deltagarna dubbelklickar någonstans på ”väggen” för att lägga till text, ljud, bild eller länkar. Via ”väggens” inställningar (kugghjulet till höger) kan man ändra utseende och layout, byta länknamn och bestämma redigeringsbehörighet för deltagarna (helt publik, dold länk, lösenordskyddad eller privat). Funktionen att bestämma redigeringsbehörighet (tex från dold länk till privat) kan till exempel vara användbar om man som lärare behöver ”kyla ner” en diskussion eller brainstorming som innehåller irrelevanta kommentarer. Som skapare av en ”Padlet-vägg” kan du även radera ovidkommande kommentarer om det skulle behövas genom att klicka på soptunnan till höger på inlägget.

Jag föredrar ofta att göra inställningen ”Ström” för att inläggen ska bli mer överblickbara och dyka upp i kronologisk ordning. Men det hänger nog ihop med strukturmänniskan i mig. 🙂 Vill man så ändrar man layouten enkelt genom att klicka på kugghjulet och sedan välja ”Layout”.

Såhär kan det se ut när jag bad mina treor i engelska 7 kommentera uppgiften Weekly News Headline, som skulle innebar att vi skulle filma deras presentationer och sedan arbeta vidare med självskattning och kamratrespons.

Padlet 2


Studiedag på MEG Stockholm! 2

Idag har vi på Mikael Elias Gymnasium (min arbetsplats) haft studiedag på temat ”Synligt lärande med digitala verktyg”. Angelica Hedin från Caperio höll i trådarna och tipsade om massa användbara länkar och sajter. Tänkte att den här bloggposten kan fungera som lite minnesanteckningar och länksamling för mina kära kollegor men även för era andra intresserade! Några av de länkar, verktyg och sajter som Angelica (och även vi lärare på skolan hjälpte till att) tipsade om var bland annat de här:

För exit tickets, som en backchannel, ett ”chattrum” eller för (anonyma eller inte) frågor och kommentarerToday’s Meet, Padlet, MeetingWords eller Socrative?

Varning för – ja vad då? 🙂 Låt eleverna (eller lärarna?) besöka DHMO.org och ta reda på vad det är som är så farligt. Eller varför inte kika in på All about explorers. Lura eleverna lite, eller få dem att haja till lite via TeachBytes.

Vi diskuterade detta med det enorma informationsflödet på nätet och kom in på det här med att söka på Google och se till att använda de avancerade sökinställningarna för att sålla i flödet. Eller varför inte använda Google Scholar? Vi nämnde också Hans Rosling och Gapminder under samma diskussion.

Vi pysslade också lite mer praktiskt med olika skärminspelningsverktygScreencast-o-matic och Jing. Har man en iPad så är appen Explain Everything toppenbra. Till exempel för att:

  • Flippa instruktioner och annan envägsinformation för att spara tid i klassrummet.
  • Eleverna gör skärminspelningar där de förklarar sina (ibland oläsliga) handskrivna texter.
  • Kommentarsfilmer på återkoppling för att stämma av så att eleverna har tagit till sig återkopplingen.

Och ja, naturligtvis när vi var inne på det flippade klassrummet besökte vi såklart Daniel Barkers YouTube-kanal. Och på tal om flippat så fungerar kombinationen Voicethread och något digitalt responssystem som Mentimeter och/eller Socrative finemang!

Tag GalaxyOch om man vill spara YouTube-filmerna på datorn för att kunna visa eleverna i offline-läge så kan man använda sig av till exempel Rapidshare, Keepvid, YouTube Downloader och YouTubeChop. (Japp, vi diskuterade även upphovsrätten här.)

Efter pausen visade Angelica hur Tag Galaxy fungerar (här nämnde vi också Flickr) och vi kikade även lite på InstaGrok. Jonas slog även ett slag för ”Flickr CC Attribution Helper” om man tycker att det är lite snårigt med upphovsrätten.

Vi vidrörde även ämnet gamification och lyssnade kort på Peter Gärdenfors’ resonemang. Här kan man lyssna igen! Angelica nämnde även några olika gamingprogram som kan användas i undervisningssituationer –Minecraft, Future City, Sploder, Gamestar Mechanic, Nobelprize.org, Kodu (prisebelönt på BETT) och ScratchED.

Via Scan.me kan man göra egna QR-koder! Till exempel för lite mer interaktiva tipsrundor eller quizzer? Det går utmärkt att länka till ett YouTube-klipp, en sajt, en bild eller en fråga som dyker upp i elevernas mobiler när de scannar koden. Här kan man läsa lite mer om vad en QR-kod är.

Har man inte en green screen tillgänglig går det utmärkt att använda ett grönt lakan och en app! Ladda ner en green screen-app till telefonen eller iPaden, till exempel Green Screen Studio eller Green Screen (för Android).

Vi var även inne på hur man kan skapa digitala planscher med hjälp av Glogster eller Phoster (iPad).Wordle

Samla in elevernas tankar (på max 20 tecken) via Answergarden och exportera till ett ordmoln via Wordle eller Tagxedo. Till höger syns de 50 vanligaste orden i det här blogginlägget.

Angelica nämnde också Dan Meyer och visade hur han använde ett filmat hoppskott på basketplanen för att väcka elevernas tankar om matte. Här finns hans TED-talk om ”Math class needs a makeover”. På hans webbplats 101 Questions kan man kickstarta både sin egen och elevernas hjärnor.

Angelica slog även ett slag för olika grupper på Facebook. I det här blogginlägget har jag sammanställt några av mina favoritgrupper. Tack för en toppendag Angelica och alla kollegor på MEG Stockholm!


Mer script i Google Drive för ett formativt arbetssätt 1

Helkursmatriser i Google Drive för tydliga lärandemål, synlig progression, effektiv feedback, självvärdering, med mera.

Förra året delade jag helkursmatriser via ett Google-dokument med varje elev för att de kontinuerligt skulle kunna se sin progression under kursens gång. En förändring som föll väldigt väl ut, vilket visade sig tydligt i (mitt)kursutvärderingarna. Därför är det ett helt naturligt inslag i mina kurser även i år.

Google Apps Script

Men! En viktig förändring har gjorts. Istället för den rätt så tidsödande varianten jag ägnade mig åt förra året då jag uppdaterade och färglade varje elevs matris manuellt sker nu detta via ett script i Google Drive. Scriptet gör det möjligt att uppdatera flera (eller alla) elevers matriser med ett enda klick. Visst låter det för bra för att vara sant? Men det är alltså fullt möjligt. Det bästa av allt? Det finns redan färdiga script att använda. ”Bara att” klicka igång alltså.

Förra året träffade jag Johan Falk på ett Edcamp på Vittra Telefonplan. Vi pratade en (väldigt kort) stund om hur vi använder oss av Google Drive för att tillgängliggöra och hantera våra elevers helkursmatriser. Han visade då väldigt snabbt sin briljanta sajt kursplanering.se via vilken man kan hitta Johans instruktionsfilmer om hur man går till väga för att använda det färdiga scriptet Studentmatrix. StudentMatrix är en samling script som du kan använda i Google-kalkylblad, för att göra det lättare att skapa, dela, uppdatera och överblicka bedömningsmatriser.

Jag utgick ifrån Johans finfina instruktionsfilmer och var igång på en halvtimme ungefär. Följ den här steg-för-steg-guiden Johan har gjort i Blendspace. Har nu uppdaterat matriserna efter den första uppgiften och allt verkar fungera finemang.

Läs mer om Johans tankar om bedömningsmatriser i hans blogginlägg på Skollyftet ”Så hanterar jag 100 bedömningsmatriser per elev utan att dränkas i arbete” och ”10 erfarenheter från att samla betygsunderlag i matriser”.

Google Script Digitala SkollyftetEn annan som är väldigt kunnig inom området är Sven Järgenstedt. Läs till exempel hans blogginlägg på Skollyftet om ”Några skript som underlättar lärarvardagen”.

Jag bockar, bugar och tar av mig hatten för både Johan och Sven som har gjort att jag upptäckt och vågat mig på att börja använda script.

Mitt personliga mål i det Digitala Skollyftet #digiskol är att vidareutveckla min användning av detta och att testa fler fiffiga funktioner. I det personliga målet ingår också att avsätta tid för detta genom att prioritera om vad jag lägger tid på idag. Camilla Askebäck-Diaz kommer inom kort att starta upp en Google Site till vilken alla vi ”scriptare” kan bidra, det kommer att bli toppenbra! Här är länken till sajten ”Scriptarna”.

Åh, förresten – man skulle kanske lägga till en presentation som en del av den första öppna uppgiften i #digiskol. Här kan man läsa mer om vem jag är i Preziform. 🙂


Föreläsning: ”Bedömning för lärande med digitala verktyg”

För några veckor sedan föreläste jag på Skolportens konferens Bedömning för och av lärande och UR Samtiden var där och filmade. Ikväll sändes föreläsningen på Kunskapskanalen och medan jag (ovetandes) satt och åt middag med en av de bästa vännerna ramlade det in flera fina mentions på Twitter. 🙂

Skärmavbild 2013-10-14 kl. 22.09.51 Skärmavbild 2013-10-14 kl. 22.05.42Skärmavbild 2013-10-14 kl. 22.11.02

Nu finns föreläsningen att se i sin helhet på UR Play. Klicka här eller på bilden nedan för att se hela föreläsningen.

Patricia Diaz UR Skolporten


Grammatik med digitala verktyg

online stopwatchIdag ägnades engelska 5-lektionerna helt och hållet åt lite repetition av subject verb agreement.

Subject-vad-då-för-nåt? Well, det var precis vad eleverna fick i uppgift att fundera på under ett par minuter tillsammans med en kompis.

Online Stopwatch (bild till höger) kan vara ett fiffigt verktyg att använda om man vill visualisera en bestämd tidsåtgång, till exempel två minuter.

Därefter körde vi enligt konceptet ”no hands up” med hjälp av Random Name Selector. Ingen elev behövde således räcka upp handen utan ordet fördelades automatiskt. Kände någon att det var knepigt att svara hade hen alternativet ”Call a friend”. Lite fniss när (den kanske lite väl informellt formulerade) frågan ”Who you gonna call?” dök upp. Det givna svaret var ju såklart ”Ghostbusters!” (trodde de var för unga för spökjägarna, men tydligen är det en riktig klassiker).

Random name selector

Efter flera bra förslag var det så dags att ”släppa in” någon annan i klassrummet. Det fick bli en fyra-minuters-video från Smrt English:

Sen var det återigen dags för lite interaktion och repetition av det här med undantagen från compound subjects. Den här gången med hjälp av Mentimeter. Omröstningen skedde först med dolt resultat, för att de inte skulle bli påverkade av varandras svar. Resultatet från första omröstningen såg ut såhär:

Mentimeter 1

 

Ja, ALLA kanske inte tog omröstningen på lika stort allvar… 🙂

Efter första omröstningen fick de försöka övertyga en kompis om att de hade rätt. Sen röstade de igen (på samma fråga öppnad i en annan Mentimeter):

Mentimeter 2

Här hade de även kommit på att det gick att rösta från flera olika devices, dvs hade man både en dator och en smart telefon fick man plötsligt två röster (därav olika antal röstande).

När alla hade röstat två gånger tittade vi tillsammans på de olika resultaten, de fick fundera tillsammans, titta tillbaka på videoklippet de nyss sett och försöka komma fram till en slutsats. En ny vända med Random Name Selector gav oss till slut svaret att det rätta alternativet i den här meningen var ”knows”. Varför? För att kombinationen av undantaget ”neither…nor” och att ordet ”teacher” stod närmast verbet gör att det blir en grammatiskt korrekt mening.

Sen körde vi några andra meningar som de fick fundera på i par och rätta tillsammans innan Random Name Selector gick varm några rundor till.

Subject verb agreement

Lite sent kom jag på att de ju självklart skulle ha fått lämna exit tickets via till exempel Padlet innan de sprang iväg. Nästa gång! 🙂

På det hela taget en minnesvärd och rätt kul lektion om engelsk grammatik!

 


Ny bok!

Som för alla andra har det varit mycket de senaste månaderna och jag har varken riktigt landat i eller kommunicerat att jag just nu skriver på min andra bok! Återigen under avtal med Studentlitteratur och med världens bästa redaktör/förläggare – Sigrid. Känns fantastiskt kul såklart.

BFLBoken har arbetsnamnet Formativt arbetssätt med digitala verktyg och handlar ganska precis om just det som titeln indikerar. Lite om varför och ganska mycket mer om hur man kan använda digitala verktyg (ofta webbaserade) som en hjälp för att:

  1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.
  2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet.
  3. Återkoppla på ett sätt som för lärandet framåt.
  4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra.
  5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess.

Ingen helt enkel uppgift, då detta är något som många av oss tampas med dagligen. Jag har upptäckt att många av de digitala verktyg jag använder tillsammans med mina elever har fyllt en viktig funktion för dem kopplat till bedömning för deras lärande och om det kommer jag att skriva och berätta i boken.

Boken är ett förtydligande av hur man som lärare kan använda digitala verktyg för att förenkla och effektivisera ett bedömningsarbete som utvecklar elevernas lärande. Det är en hårfin linje mellan undervisning och lärande och där spelar bedömning en viktig roll. Innehållet kommer att följa samma struktur med de fem strategierna som till exempel Dylan Wiliam och Christian Lundahl står bakom.


Dylan Wiliam på Lärarnas Hus i Stockholm

“If you disagree with me, basically you’re wrong.” 

Så inleder Dylan Wiliam sin eftermiddagsföreläsning “Embedding formative assessment with teaching learning communities” på Lärarnas Hus i Stockholm tisdagen den 21 maj 2013. Det fungerar naturligtvis – han får alla att lyssna intresserat.

Han fortsätter med att poängtera att vi behöver ”improve student achievement by improving teacher quality. Invest in the teachers we already have.” Och så ägnar han resterande tid åt att förklara hur man kan göra just detta, bland annat med hjälp av formativ bedömning.

Dylan Wiliam spottar ur sig klokheter och oneliners i ett rasande tempo under eftermiddagens nästan tre timmar långa föreläsning. Han påminner en del om Sir Ken Robinson i sin föreläsningsstil, det vill säga han blandar allvar och humor med konkreta exempel och större sammanhang. Resultatet blir tre väl investerade och minnesvärda timmar. Detta trots att jag i princip lusläst hans senaste bok Att följa lärande, bland annat som referenslitteratur för min nya bok.

Här kommer en bråkdel av de oneliners Dylan Wiliam bjöd på under sin föreläsning:

”My nightmare is for someone to come up with a creativity test.”

”Some things can’t be tested but are still important, such as creativity.”

”Teaching takes place in time, learning takes place over time.”

”Every teacher needs help. Every teacher fails everyday. Show me a teachers that is not failing and I’ll show you a teacher who is either not paying attention or have low standards.”

”People think that formative assessment is about testing students more frequently but weighing the pig doesn’t make it fatter.”

”Assessment should be done with students, not to them.”

”How often should teachers do formative assessment? Not more than every five seconds.”

”Let me tell you a secret. Not all students are motivated.”

”Learning is a marathon, not a sprint.”

”Questioning should cause thinking and provide data that informs teaching while feedback should cause thinking and provide guidance on how to improve.”

”Plan your questions, ask them, shut up. For at least three seconds.”

”It’s not enough that students are quiet when other students are speaking, they should be listening.”

Som ni förstår var det en riktigt bra tisdagseftermiddag. 🙂 


Kollaborativt skrivande med TitanPad

MEETINGWORDSDet finns många bra verktyg för kollaborativt skrivande där det mest kända kanske är att dela dokument via Google Docs/Drive. Med kollaborativt skrivande menar jag att man redigerar samma dokument tillsammans med andra i realtid.

Utöver Google Docs/Drive (vad gjorde jag egentligen innan GD?) finns en hel del andra bra alternativ. Jag brukar använda TitanPad eller MeetingWords tillsammans med eleverna, framför allt när det är dags för chattdiskussioner.

TitanPad och MeetingWords är två väldigt snarlika webbaserade ordbehandlare som inte kräver någon inloggning. Ett nytt dokument (eller pad) skapas via förstasidan (Create public pad) som nås på www.titanpad.com alt www.meetingwords.com och sedan delar man den unika länken till dokumentet (som genereras automatiskt) med dem man vill ska vara med och redigera.

Användarna skriver in sina namn uppe till höger och all text som de skriver i dokumentet dyker upp överstruket av den färg som kopplats ihop med deras namn. Detta gör det väldigt överskådligt för alla inblandade (både mig som lärare och för eleverna själva) och enkelt att se vem som har skrivit vad. Färgöverstrykningen är en av fördelarna med TitanPad/MeetingWords som gör att jag hellre använder det vid enstaka tillfällen med eleverna istället för exempelvis GD.

En annan favoritfunktion är Timeslider (finns högst upp i högra hörnet). Klicka på play och allt (ja, allt – även det som raderats) som skrivits i dokumentet dyker upp som en film i kronologisk ordning. Kan vara både spännande, kul och värdefullt att se hur en text växer fram. I Timeslider sparas även alla författarnas namn.

Jag brukar förbereda dokument till de olika grupperna och skriva diskussionsfrågorna i dokumentet så att det är förberett när eleverna ”kommer dit”. Kom ihåg att säga åt eleverna att skriva direkt i dokumentet och inte i själva chatten som finns till höger (Timeslider fungerar inte på chatten).

Ett exempel på hur det kan se ut? Några av mina gamla elever diskuterar The Beach på engelska efter att ha läst ungefär halva boken – klicka här!

Ett par alternativ till TitanPad och MeetingWords är PrimaryPad och Twiddla (och ej att förglömma – Google Docs/Drive).


Fina utvärderingar = lycka

Då Jante inte bor här längre tycker jag både att man får retweeta beröm och blogga om fina utvärderingar. Behöver inte finnas någet självupptaget skryt i det, bara glädje!

Men kolla nedanstående mejl där Camilla sammanställt besökarnas intryck från konferensen ”Så funkar det”. Jag blev så himla glad! 😀