Lektionstips


Flipgrid i undervisningen

Jag fick tipset om Flipgrid i den eminenta Facebook-gruppen Engelska i åk 6-9 av Flipgridambassadören Pernilla Elander Malmqvist. Tack för det, Pernilla! 🙂

Flipgrid är en digital resurs för att spela in, samla, dela och återkoppla på diskussioner, samtal och presentationer. Eller egentligen allt som kan göras muntligt och spelas in i undervisningen. Flipgrid nås enkelt via en webbläsare eller laddas ner som gratisapp. Den grundläggande tanken är att aktivera eleverna och att de ska ges möjlighet att lyssna och titta på varandras inspelningar för att på så vis lära av och med varandra. Som lärare kan man även ge feedback på elevernas inlägg (som mejlas till eleven).

Efter att ha skapat ett konto, kikat runt lite, skapat min första grid och topic blev jag förstås hooked och testkörde detta under en föreläsning nyligen. (Det är rätt praktiskt att ha tillgång till ”testgrupper” innan man kör live med eleverna. 🙂 Alla deltagare under föreläsningen såg direkt potentialen i undervisningssammanhang och ville prova med sina egna elever.

Har satt ihop en liten guide för lärare och elever som finns att ladda ner som PDF här (eller kika på bilderna nedan).

Såhär fungerar det:

Du som lärare skapar först ett konto, en grid (en övergripande ”hubb” i vilken du sedan samlar olika ämnen) och förbereder ett topic (ämne) som du vill att eleverna ska samtala kring. Till exempel en diskussionsfråga där var och en får ge sin syn på saken. Eleverna loggar in via en automatiskt genererad kod som leder till ditt valda ämne och lämnar där sina responses (svar) i form av en kort video (15 eller 90 sekunder i gratisversionen) där de antingen bidrar till diskussionen eller presenterar något. Eleverna kan antingen svara via gratisappen Flipgrid eller via datorn på flipgrid.com där de skriver in koden till ditt ämne.

I gratisversionen kan man som lärare (kontoägare och ”gridskapare”) redigera, ladda ner, avaktivera och radera allt innehåll som laddas upp i den grid eller inom det ämne som du har skapat. Du kan även välja alternativet att moderera elevernas svar innan de publiceras.

Om man som lärare har en elevgrupp som inte riktigt är redo att dela sina inspelningar med varandra kan man välja att klicka i att man vill moderera videoklippen innan de publiceras och då är det endast du som lärare som kan titta på inspelningarna. Du kan även i detta läge ge eleverna feedback mejlledes. Ett annat alternativ är att eleverna publicerar sina videoklipp och därefter kan du som lärare direkt ändra dem från ”visible” (synligt) till ”hidden” (dolt). På så vis kan de elever som inte är redo att dela med sig meddela dig i förväg och så kan du ändra inställningarna för deras inlägg så att bara du som lärare kan se det.

Det finns en gratisversion och en lärarversion av Flipgrid. I gratisversionen kan man endast skapa en så kallad grid, men i den kan man lägga till obegränsat antal ämnen så det fungerar ändå att köra gratisversionen. Om man vill ge eleverna feedback behöver de fylla i en mejladress när de laddar upp sitt videoklipp, till vilken din feedback skickas när du skrivit i den. En bra idé är förstås att spara feedbacken som du mejlar även på något annat ställe, för dokumentationens skull.

Jag tänker mig att man bland annat kan använda Flipgrid för diskussioner, debatter, presentationer, redovisningar, instruktioner, stafettberättelser, exit tickets etc.


Fem favoritverktyg för ökad elevaktivitet!

Förra veckans vabbande ställde ju till det lite (men eleverna hade faktiskt arbetat på bra med de uppgifter jag lade ut) men i onsdags var jag på plats igen och kunde leda lektionen som jag brukar. Får ofta frågan vilka digitala verktyg som jag använder dagligen (eller ja, under varje lektion) och efter onsdagens lektion var det lite extra tydligt vilka som är några av mina favoriter för att öka elevaktiviteten!

Gruppslumpare

Idag använder jag mig av Schoolitys ”egna” gruppslumpare Randomizer som fungerar utmärkt i Chrome. Eleverna är vana vid att den används av alla lärare på skolan så inga konstigheter för dem att sätta sig i nya gruppkonstellationer varje lektion. Har turen att ha ett rätt luftigt klassrum som består av fem ”öar” där eleverna sitter ca 5 st/grupp. Att slumpa grupper på det här sättet bidrar till att eleverna får möjlighet att lära känna varandra, samarbeta och lära av/med fler. Ett annat verktyg för att slumpa grupper är till exempel webtools.itgonline.se/groupie.

Namnslumpare

Lite beroende på elevgrupp så brukar jag i princip alltid rekommendera tekniken no hands up (läs artikeln i Grundskoletidningen här) som väldigt kort förklarat går ut på att istället för att eleverna räcker upp handen för att svara på frågor så slumpas deras namn med hjälp av någon slags namnslumpare. Funkar förstås helt analogt också (glasspinnar eller papperslappar) men är för många lite mer visuellt tilltalande när det är digitalt på storbild. Testa till exempel ”Hero Selector” från Teachstarter.com.

Kahoot för avstämning

Jovisst kan Kahoot vara både kul, aktiverande och fartfyllt men det spelbaserade digitala responssystemet (blogginlägg här) ger även svar på vad eleverna redan kan och vad de behöver öva mer på. Formativt så det förslår. 🙂 I bilden ovan blev det till exempel rätt tydligt att vi behövde stanna upp och repetera diftongerande verb.

Qiuzlet Live för avstämning

”Kan vi inte byta ord? Vi kan ju det här!” Kommentar från elev som efter ett par omgångar av perfekt particip ville gå vidare. Ett ypperligt tillfälle för mig som lärare att visa eleverna att det ganska tydligt framgick att de faktiskt inte ”kunde det här” då alltför många lag kom upp till 5-6 poäng för att sedan ramla ner på noll poäng och fick börja om. Visualieringen av hur det går för lagen som jag visar på storbild hjälpte förstås till att illustrera detta och eleven förstod rätt omgående att vi behövde öva mer! Läs blogginlägget om Quizlet här.

Padlet för exit ticket

Jag använder ofta (nästan alltid) de sista fem minuterna av lektionstiden åt att låta eleverna reflektera över dagens lektion i en så kallad exit ticket. Ofta gör vi det via Padlet – länk till blogginlägg. Just den här lektionen ställde jag den relativt öppna frågan ”Qué has aprendido hoy?” (”Vad har du lärt dig idag?”) och lät eleverna svara fritt. Såhär svarade de – länk till vår Padlet. Nästa lektion startar jag upp med att vi tillsammans tittar på deras svar och har det som utgångspunkt för vårt fortsatta arbete.


Repetitionslektion Spanska steg 3 2

Äsch, hade ju ett himla bra upplägg för att repetera lite verbformer med mina steg 3-elever tyckte jag. Så blev jag tvungen att vabba idag. Gissar att fler kanske är i en liknande sits? I så fall kommer här länkar till de uppgifter som mina elever får ägna sig åt under dagens lektion när jag inte är där. Kanske kan hjälpa någon? Blir lite roligare nästa gång vi ses – lovar! 🙂

Är glad över att folk delar med sig av material och videoklipp – det underlättar verkligen vid såna här tillfällen! Megatack alltså till Mathilda Sandberg (och hennes handledare) för inspiration till PDF-genomgångarna, Ida Aspviken för presens- och futurum-videos och till Renée Diaz för perfekt-video!

Presens

Genomgång Presens + videoklipp 1 + videoklipp 2

Presens övningar

Quizlet – regulares e irregulares

 

 

 

 

Perfekt

Genomgång Perfekt + videoklipp

Perfekt övningar 1 + övningar 2

Quizlet

 

 

 

 

Futurum

Genomgång Futurum + videoklipp

Futurum övningar

Quizlet


Första spansklektionen – Google Formulär, Kahoot, Quizlet och Socrative!

Första spansklektionerna den här veckan! Jag brukar inleda mina kurser med att bland annat prata om kursens innehåll och vad eleverna förväntas kunna när de till exempel ska börja läsa spanska steg 3.

Sen gör vi förstås lite presentationsövningar, och kanske hinner vi även med någon Kahoot- och Quizlet-omgång på ord/grammatik/realia de förväntas ha koll på, till exempel de här — > Kahoot ”¿Llegas bien preparado al Spanska steg 3?” och Quizlet ”Repetition spanska år 7-9”.

I år kommer vi även att göra en kort hörövning via Socrative där jag presenterar mig och där eleverna får svara på tillhörande frågor.

Vi brukar även komma in på Europarådet gemensamma referensram för språk (GERS). Vi går då igenom tillsammans att nivå A1-A2 är på mer grundläggande nivå, att om man befinner sig på nivå B1-B2 kan man använda språket mer självständigt och att C1-C2 motsvarar en mer avancerad språkanvändning. Därefter brukar mina elever få göra en självvärdering i Google Formulär där de får skatta sig själva och även fylla i vad de tycker att de är bra på och vad de skulle behöva öva mer på.

Då det är flervalsfrågor som automatiskt sammanställs brukar det bli överskådligt för mig som lärare var elevgruppen tycker att de befinner sig plus att jag har ett individuellt underlag att utgå ifrån som jag och eleverna kan återkomma till under utvecklingssamtal och avstämningar under kursens gång.

Jag har skapat en redigerbar kopia av självvärderingen som du som lärare kan göra en kopia av och redigera efter dina/era egna behov och önskemål. Klicka på ”More” (de tre prickarna till höger om ”Skicka” ) uppe i högra hörnet och välj ”Gör en kopia”. Här finns länk där jag visar hur man gör. Länken till formuläret finns här!

Nedan ser du hur självvärderingen ser ut.


Classroom Screen – bidrar till tydlighet och struktur

Ramlade över verktyget Classroom Screen via The Techie Teachers Facebook-sida (och även via Linda Forsell Asp i gruppen Mitt lilla klassrum på nätet) häromdagen och måste tipsa!

Idén är supersimpel – det är en sida på nätet (ingen inloggning) som är tänkt att visas på storbild via projektor i klassrummet under lektionstid. På sidan finns flera grundläggande funktioner som många med mig ofta använder för att skapa struktur, tydlighet och elevaktivitet, till exempel en textruta för ex lektionsplanering/instruktioner, en namnslumpare, en arbetssymbol, en timer, en klocka, en ruta som automatiskt genererar en QR-kod till den länk man klistrar in, bilder som visar vad eleverna ska göra (tex arbeta i grupp/par/enskilt) etc. Tänker att det är toppen att ha uppe under lektionstid för att hjälpa eleverna att fokusera på vad som ska göras under lektionen.

+ Plus:

  • Tydligt, överskådligt och strukturerat.
  • Fokus på lektionsinnehållet.
  • Inbjuder till elevaktivitet via till exempel namnslumparen och arbetssymbolerna.
  • Många bra funktioner samlade på samma sida.
  • Svarar på vanliga frågor: Vad ska vi göra? Varför? Hur länge? Med vem? (Vad är klockan? Vilken länk var det? etc)
  • Man kan välja vilka funktioner som ska vara synliga genom att klicka på dem.
  • QR-kodsrutan kan förstoras (så att eleverna kan skanna den på håll).
  • Namnslumparen kan förstås användas för att slumpa elevnamn men även för att slumpa ord, gruppnamn, bänkrader etc.
  • Arbetssymbolerna visar tydligt vad som ska göras: arbeta i grupp, i par, prata tyst (viska) eller arbeta (tyst) på egen hand.
  • Timern är toppen för att tydligt visa eleverna hur länge en aktivitet är tänkt att pågå.
  • Bra med en ruta att rita i (kan visas antingen som en ruta eller i helbild). Tänker kanske främst för mattelärare?
  • I dagsläget kan man välja mellan 15 olika språk.

– Minus:

  • Man skulle nog gärna vilja kunna spara sina ”sidor”.
  • Namnslumparrutan borde gå att göra större (så att eleverna tydligt ser vem som fick ordet). Går förstås att bara säga också.
  • Man skulle vilja kunna ladda upp en egen bild som bakgrund.
  • Drömmen vore ju att det skulle finnas kollaborativa funktioner med till exempel integrerad handuppräckning, att trafikljuset kunde markeras av eleverna, någon slags responsfunktion etc.

Verkar som att en del uppdateringar är på g i september enligt ClassroomScreen’s Facebooksida. Till exempel kommer man att kunna ha två likadana widgets (tex två textrutor) uppe samtidigt och timern kommer att förbättras.

Ska bli spännande att prova i klassrummet i höst!


IT-klubben!

Ni har väl inte missat IT-klubben

Tanken med IT-klubben är att skapa ett färdigt upplägg att utgå ifrån som dessutom är superlätt att använda. Som bekant kan det ju vara lite knepigt att veta hur man ska komma igång med mer digitalt orienterade övningar. Med IT-klubbens färdiga upplägg med övningar, lärarhandledning och materiallåda vill vi sänka tröskeln och få fler lärare och elever att förstå hur användandet av digitala verktyg kan vara både roligt, kreativt och viktigt! IT-klubben är anpassat för att användas i år 1-3 och på fritids.

Konceptet IT-klubben är framtaget av Annika Faxander och Marie Eneqvist som även har grundat Matteklubben – ett liknande upplägg med utbildning, materiallåda och lärarhandledning (som idag finns på 150 skolor runtom i landet). Jag och Camilla Askebäck Diaz (aka Digitala Diaz) står för det pedagogiska innehållet i lärarhandledningen och det har varit superkul att få göra detta tillsammans!

Bland övningarna hittar vi bland annat färdig tipspromenad med QR-koder, enkel programmeringsövning, filmanimering, Quizlet-set för att öva alfabetet i lag, upplägg för digitalt berättande etc etc!

Följ IT-klubben på Facebook och Instagram för uppdateringar! Och kom och lyssna på Annika och Camilla på SETT Syd i höst!

Vad det kostar? IT-klubben kostar 20 500 kr exkl moms och då ingår 2 timmars utbildning för 20 personer, materiallåda för 15 barn och lärarhandledningen med alla övningarna! Vill du veta mer eller beställa IT-klubben till din skola med start redan till hösten 2017? Kontakta Annika eller Marie på info@matteklubben.se


VR i undervisningen

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om VR (virtual reality), museer och sevärdheter online och virtuella  promenader. Texten görs sig bäst i digital form då den innehåller många länkhänvisningar, därför kommer texten i (lite mer än) sin helhet här:

Jag i årets julklapp från Gosh.

Så småningom kommer tekniken kopplad till virtual, augmented och mixed reality (virtuell, förstärkt och mixad verklighet) förstås att utvecklas och min gissning är att vi kommer att se VR-glasögon (årets julklapp 2016!), VR-appar, 360-filmer och andra alternativ som ett naturligt inslag i undervisningen i var och vartannat klassrum inom bara ett par år.

I höstas nosade jag och mina elever på ett par VR-appar under en engelsklektion. Vi hade lånat ihop ett par VR-glasögon, turades om och provade bland annat ”Dinosaurieappen”, vilken funkade hyfsat bra. Iallafall för att beskriva för en kompis vad man såg medan kompisen skrev ner det som berättades. (Men det finns förstås utvecklingspotential i VR-apparna.) Det fick iallafall mig att gräva vidare lite efter annat VR-relaterade resurser. Och det finns ändå rätt mycket (och mer är på väg)!

Det kommer hela tiden mer och mer kvalitativt VR-anpassat material att använda med eleverna – kolla till exempel in Plan Internationals reportage ”Mitt nya hem” (finns även i en VR-version). I det här klippet berättar Sanna Wolff mer om hur det fungerar. Tänk när det är vardag att titta på VR-anpassade nyheter

Och tänk när Microsoft Hololens finns tillgänglig till ett mer överkomligt pris – tänk att kunna använda mixed reality i undervisningen! Kika på videon om hur Hololens fungerar här

Flera lärare världen över använder Google Expeditions i undervisningen. Det är samlingar av länkat innehåll och stödmaterial skapat för virtuell verklighet, till exempel panoraman i 360 grader och 3D-bilder. Google samarbetar med en rad olika partners för att skapa anpassat utbildningsinnehåll som omfattar hela universum. Mer info om Googles VR-projekt, Expeditioner och Google Cardboards (”kikaren”) finns på vr.google.com.

Bildresultat för google cardboard

En cardboard-kikare kostar ungefär runt hundralappen men specifikationerna för kikaren är öppen källkod och om man vill kan man ge sig på att bygga en egen! (Och ja, det finns förstås andra, mer avancerade VR-glasögon – och de kommer förmodligen bli både bättre och billigare inom en rätt snar framtid.)

Det finns förstås många fler webbaserade resurser att använda för att till exempel gå på virtuella promenader och besök runtom i världen!

Virtuella promenader

Bildresultat för google street viewMånga är förstås redan bekanta med Google Street View och flera har säkert sett en av alla Google-bilar som åker runt och fotar omgivningen. Man når Street View via maps.google.com i webbläsaren och detta är verkligen en pärla i undervisningen för att snabbt och enkelt visa upp platser världen över. Där kan man ta tag i den lilla gula figuren nedtill i bild och släppa den på valfri plats på kartbilden för att se en gatubild. Man kan se sig omkring och ”gå” en promenad med hjälp av pilarna. Nedanstående upplägg har jag gjort med flera elevgrupper  på både engelska och spanska.  

Uppgiftstips à la ”På spåret”:

  1. Eleverna ritar ut en (valfri) rutt/promenad.
  2. Därefter ”går/reser” de sträckan samtidigt som de berättar och förklarar vad de ser på vägen.
  3. Resten av gruppen gissar vart de är på väg.
  4. Kan göras live i klassrummet alternativt spelas in med ett skärminspelningsverktyg och delas med andra.
  5. En utmaning? Berätta och förklara på engelska!

(Ungefär samma upplägg fungerar förstås på de flesta andra resurserna som nämns nedan!)

Prova även att ladda ner Google Earth där du bland annat kan besöka pyramiderna, ta en 3D-promenad genom regnskog eller besök månen eller Mars (välj i så fall månen/Mars i verktygsfältet högst upp).

Museer online

Från och med den 1 februari 2016 blev det (återigen) gratis att besöka flera av statens museer. Ett mycket välkommet beslut då museibesök ofta är ett uppskattat inslag i undervisningen. Men för de som kanske inte har tid eller råd att ta sig till de fysiska museerna eller helt enkelt vill variera undervisningen kan en digital promenad eller ett virtuellt museibesök via webbläsaren vara ett intressant alternativ.

Google Cultural Institute är en online-plattform som ger allmänheten tillgång till Google Art Project, världens underverk samt historiska ögonblick. Inom ramen för Google Art Project ges användarna möjlighet att virtuellt gå igenom partnermuseernas gallerier. Man kan även sammanställa sin egna virtuella konstsamling. Projektets ”walk-through”-funktion använder samma teknologi som Googles tidigare projekt Street View. Tips på en bra samling är Women in Culture.

National Museum of Natural History är ett naturhistoriskt museum beläget i USAS:s huvudstad Washington D.C och är en del av Smithsonian Institution. Med fritt inträde och öppet 364 dagar om året är museet det näst mest besökta i världen, efter Louvren. Via den här länken kan man besöka museet och gå runt i såväl permanenta som tillfälliga utställningar.

Och när ni ändå ”är” i Washington D.C – varför inte besöka Vita Huset och gå på en interaktiv tur via den här länken.

Louvren – det mest besökta museet i världen och ett historiskt monument. Louvren är beläget i Paris och tillhör världens främsta konstmuseer, både vad gäller storlek och samling. Via Online Tour Louvren kan man besöka några av utställningar virtuellt.

Och när vi ändå talar om konst – besök Sixtinska kapellet via den här länken.

Världskulturmuseerna består av Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. På deras hemsida för barn finns en hel avdelning med spel, pyssel och interaktiva övningar att grotta ner sig i – länk här.

Internetstiftelsen i Sverige har skapat sajten Internetmuseum. Här kan man läsa allt om hur det gick till när internet kom till Sverige och klicka sig igenom hela den digitala och interaktiva utställningen.

Andra virtuella sevärdheter online

Ta en virtuell rundtur i Anne Franks husden här länken. På annefrank.org finns även en hel avdelning tillägnad undervisning (klicka på fliken ”Education”).

Åk på en virtuell resa i/till London via London officiella besöksguide – länk här.

Gillar man fotboll kanske ett virtuellt besök på Real Madrids hemmaarena Santiago Bernabéu eller FC Barcelonas Camp Nou är av intresse?

Ta med (kanske mer för gymnasie)eleverna på ett inspirerande besök på Harvard University via den här länken eller testa en så kallad 360°-film på YouTube där vi får besöka Buckingham Palace (videoklippet ses bäst genom ett par VR-glasögon.) För fler 360°-filmer – sök på YouTube på till exempel ”vr 360”.

”Besök” Västra muren i Jerusalem (tidigare ofta kallad Klagomuren) – en helig plats för judar och muslimer dit människor från hela världen reser. Där finns en webbkamera som sänder live dygnet runt – länk här.

För fler livestreams världen över kan man besöka earthtv.com eller earthcam.com.

Har alldeles säkert missat att tipsa om massa bra resurser kopplade till temat – fyll gärna på i kommentarerna så uppdaterar jag!


Kahoot – så fungerar det!

Kahoot är förstås ingen nyhet i ”den digitala verktygslådan” för många lärare. Det spelbaserade responssystemet har gått varmt i många klassrum de senaste åren. 

Utöver att aktivera eleverna att faktiskt delta i lektionsuppgiften finns många smarta funktioner i Kahoot som bla kan användas för att synliggöra lärande och få eleverna att samarbeta (längre svarstid/team mode). Skapa quiz med flervalsfrågor (infoga bild/video till frågan), discussion med sant/falskt eller survey med alternativ utan poäng. Och missa inte den senaste uppdateringen ”Jumble” där eleverna får rangordna och sortera svarsalternativen. Kan tex användas för att fylla i lucktexter, storleksordna mattetal, placera regenter i rätt ordning eller rangordna länder efter antal invånare. (Filmen nedan visar två exempelfrågor i previewläge från en Jumble jag gjorde häromdagen.)

Andra Kahoot-tips:

  • En självklarhet(?): Ladda ner översikten över alla elevers svar efter varje spelomgång och utvärdera vad eleverna kan, dels på gruppnivå men även på individnivå. Grundbulten i det formativa arbetet är ju att planera undervisningen efter vad eleverna kan och vad de behöver öva mer på. Använd Kahoot för att stämma av hur såväl grupp som individer har tillgodogjort sig undervisningen och planera därefter.
  • Skapa frågor som har flera korrekta svarsalternativ för att ”ställa till det lite”.
  • Låt eleverna skapa egna Kahoots! Läs bok och låt eleverna skapa frågor på innehållet. Vi har gjort så att olika grupper har varit ansvariga för specifika kapitel i boken. Och som Marie Andersson tipsar om på Twitter: diskutera hur man skriver bra frågor och hur man gör knepiga svarsalternativ. Aktivt lärande!
  • Ange lite längre svarstid (60 s) på de knepigare frågorna så får du kanske det där ”buzzet” i klassrummet när eleverna börjar diskutera med varandra (bra tips Camilla!).
  • Ta bort poängen och förläng svarstiden till två minuter och låt eleverna arbeta/diskutera i par/grupp innan de svarar.
  • Starta igång samma spelomgång i ”Ghost mode”. Då spelar eleverna mot sitt tidigare resultat. Eller varför inte starta igång en omgång i ghost mode så att en grupp elever får tävla mot den grupp som gjorde Kahooten senast?
  • Variera genom att låta eleverna spela i lag (välj då ”Team mode” istället för ”Classic”). De behöver då bara en enhet per lag och får bestämma ett lagnamn och även ange namn på lagmedlemmarna när de loggar in. När omgången sedan är igång får de fem sekunder extra inför varje fråga för ”team talk”.

Läs artikeln (från senaste numret av Grundskoletidningen) nedan för fler tips kopplade till Kahoot.


Socrative – så fungerar det! 1

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om hur det digitala responssystemet Socrative fungerar.

Socrative är omtyckt av många lärare runt om i landet och används av många. De flesta använder verktyget som ett komplement i undervisningen för att öka elevaktiviteten och kommunikationen i klassrummet. Som lärare kan man med hjälp av Socrative även bilda sig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå genom att ställa olika typer av frågor som eleverna besvarar med hjälp av sina enheter, antingen individuellt eller i par/grupper. Elevernas svar registreras direkt och en sammanställning skapas automatiskt. I sammanställningen kan man som lärare sedan analysera vad eleverna redan kan och vad som de behöver utveckla.

Jag har även knåpat ihop en mer ingående och detaljerad 6-sidig (!) steg-för-steg-guide som finns att ladda ner som PDF här.

grt-socrative-2016-1   grt-socrative-2016-2


Quizlet – lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans! 2

Quizlet har länge varit en riktig favorit, både hos mig och mina elever! Ursprungsversionen är till för att öva ord och begrepp på egen hand via ord/begreppslistor som man antingen skapar själv eller så återanvänder man andras. Toppenbra för många elever! De använder ofta verktyget för att jobba med ord och begrepp på egen hand eller i par.

Sedan lanserades ju Quizlet Live någon gång i våras och livet (och lektionerna) blev lite roligare! 🙂 Idag frågar mina elever efter Quizlet Live på ungefär samma sätt som när vi introducerade Kahoot för ett par år sedan.

Tidigare hade eleverna mest använt Quizlet för att öva ord på olika språk och även vanligt förekommande begrepp i olika ämnen så som SO och NO. Jag som lärare försåg dem ofta med ordlistor eller skapade de egna och övade via dem. Men genom att starta igång Quizlet Live kan man ju även spela i klassrummet – lagvis! Eleverna blir automatiskt indelade i lag (man måste vara minst 6 stycken som spelar), sätter sig tillsammans och får hjälpa varandra att svara rätt på frågorna. Efter någon omgång eller två ”shufflar” man lagen och eleverna får resa sig och hitta sina nya lagkamrater. Suveränt för att höja lagandan, vikänslan och elevaktiviteten! För att inte tala om att eleverna faktiskt får röra sig lite i klassrummet, vilket kan vara nog så viktigt.

I senaste numret av Grundskoletidningen berättar jag lite mer i detalj om hur verktyget fungerar. Läs artikeln HÄR eller genom att klicka på bilderna nedan!

grt-4-quizlet  grt-4-quizlet-2


Google Formulär – nu med självrättande quiz-funktion! 1

Google Forms QuizÄntligen har Google lagt till en självrättande quiz-funktion till Google Formulär!

Många av oss använder Google Forms/Formulär för att skapa frågeformulär, till exempel för utvärderingar men även för att stämma av elevernas förkunskaper inför ett nytt arbetsområde, som tillhörande frågor till en ”flipp”, hur grupparbetet fortskrider – ja användningsområdena är många. En del har även använt sig av tillägget Flubaroo för att skapa självrättande quizzer (läs till exempel hur Sara Bruun har lagt upp det här).

Några har tyckt att det är lite överkurs med tillägget och använder helt enkelt något annat alternativ (typ Socrative eller liknande). Men nu har Google lagt till en quiz-funktion så att man kan välja att eleverna får direkt feedback på frågorna! Toppenbra och av många en efterlängtad funktion. Det är ju rätt skönt när ett verktyg erbjuder många funktioner så att man slipper alternera mellan olika resurser alltför mycket. Än så länge stöder bara quiz-alternativet flervalsfrågor och sant/falskt-frågor. (Vill man skapa en självrättande quiz där eleverna fyller i sina egna svar får man i dagsläget fortsätta att använda sig av Flubaroo.)

Gör såhär:

För att skapa ett nytt formulär med dina egna frågor behöver du först och främst ett Google-konto. Därefter går du till drive.google.com och klickar på ”Nytt”. Klicka på ”Fler” för att få fram ”Formulär”. När du får fram ett nytt formulär går du in på inställningarna (kugghjulet uppe till höger) och väljer ”Quiz”. Där kan du välja om du vill att eleverna ska få direkt respons på sina svar. När du sedan skapar frågorna klickar du på svarsknappen för att ange rätt(a) svar och eventuell feedback på såväl korrekta som felaktiga svar. Om man vill kan man även lägga till poäng på varje fråga (inte någon funktion som kommer att gå varm i mina formulär, men för andra kanske det fyller en funktion). Kom ihåg frågan där eleverna får svara på vad de heter om du vill veta ven som har svarat vad på vilken fråga!

Jag har använt mig av Google Formulär med mina elever i många år nu och ser fram emot att kunna använda det även fortsättningsvis, kanske framför allt för att flippa videoklipp/bilder när jag nu ännu enklare kan lägga till tillhörande frågor.


Skärminspening i Grundskoletidningen nr 2

I senaste numret av Grundskoletidningen (med ett av de bästa omslagen någonsin!) skriver jag om olika skärminspelningsverktyg. Vilken resurs som passar en bäst beror ju lite på vilken enhet man har; därför brukar jag visa den här bilden när jag är ute och föreläser eller workshoppar:

Screencasting

Här kommer länkarna till de olika verktygen som jag nämner i artikeln nedan:

Screencast-o-matic, Jing, Movenote, Explain Everything, AirServer, Screencastify.


A Google A Day & Google Search Education

Fick tipset om sidan A Google A Day i Facebookgruppen Engelska 6-9 häromdagen och blev nyfiken. Det är ett slags onlinespel från Google där spelarna får tre frågor som de ska svara på genom att googla. Varje dag läggs nya frågor ut, inom kategorierna sport, vetenskap, popkultur, historia, konst och litteratur eller geografi. Ju snabbare man hittar svaret (ja, genom att googla) desto fler poäng får man. Och ja, kanhända lär man sig något på köpet. 🙂 Prova själva här!

A Google A Day

Hela spelet och sajten är en del av större kampanj för att folk ska bli bättre på att använda Googles sökmotor. Och ja, en del menar att detta spel även förser Google med information om hur användarna bär sig åt för att söka efter information med hjälp av Googles sökmotor. Ett helt rimligt antagande. Tänker ändå att detta kan användas i undervisningen med eleverna. Kanske kan vara något för de elever som behöver en utmaning under engelsklektionerna, kanske när de är ”klara”?

A Google A Day är en del av Google Search Education, en sida som erbjuder flera olika (rätt omfattande) lektionsplaneringar att använda för att hjälpa eleverna att bli bättre på att söka information på nätet. Här finns mycket användbart på flera olika nivåer (beginner, intermediate och advanced). Bland annat finns det lektionsupplägg för hur man gör för att välja rätt söktermer, förstå sökresultatet, avgränsa en sökning för att få bäst sökresultat och utvärdera olika källors trovärdighet. Såhär ser översikten över första lektionen ut:

Lesson plan map

Dessa upplägg ligger klart i linje med läroplanens formuleringar om att eleverna både ska kunna söka information och förhålla sig kritiska till den. Alla lektionsupplägg är på engelska men översätts rätt enkelt med till exempel Google Translate (vad annars?). Ett gyllene tillfälle att visa att och prata med eleverna om att allt inte förstås översätts perfekt. 🙂


TEKLA & IGEday – teknik för unga tjejer

Det finns många bra initiativ för att väcka, öka och stimulera teknikintresset hos unga tjejer; här är två datum i närtid: TEKLA-festivalen går av stapeln lördag 9 april på KTH och IGEday genomförs runtom i landet torsdag den 26 mars. Tipsa era elever!

TEKLA är en teknikfestival för dig som är tjej mellan 11 och 18 år. Under en heldag får du testa robotprogrammering, speldesign, proteinrening, 3D-printing och en massa annat i en blandning som passar alla, oavsett hur mycket du kan och vet innan.TEKLA är för dig som gillar att bygga, skapa och testa nya saker. För dig som gillar musik, robotar, sladdar, spela spel eller vara kreativ tillsammans med andra. Eller som är nyfiken på ovanstående, även om du inte provat förut.

På festivalen varvas praktiska workshops med inspirationstalare och vi avslutar dagen med fest med DJ-set av Y+M och musikframträdande av Robyn (som tillsammans med KTH är arrangör – kolla in det här härliga klippet när hon och Karin Nygårds gästade Behrang på Barnkanalen och byggde robotar).

Festivalen äger rum lördag 9 april 2016. Platsen är KTH:s campus, närmare bestämt kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15 och i Arkitekturskolan på Osquars backe 9.

Anmälan till Tekla-festivalen öppnar 1 mars 2016.

IGEdayIGEday står för Introduce a Girl to Engineering Day och är ett initiativ från kvinnliga ingenjörer och ingenjörsstudenter för att öka intresset för teknik och ingenjörskap bland unga tjejer mellan 12-19 år.

Det är gratis att delta och du får möjligheten att under en dag, närmare bestämt 18 mars 2016, besöka ett företag, organisation eller högskola. Läs mer om företagen här! Där får du träffa ingenjörer och se hur de arbetar för att få en bättre bild av vad en ingenjör faktiskt kan göra. Under dagen kommer de också förse er med aktiviteter, workshops och kul ingenjörsproblem som visar hur häftigt teknik och ingenjörsskap kan vara!

Anmälan är öppen fram till 4 mars för alla som identifierar sig som tjejer eller icke-binära, med eller utan teknikintresse, mellan 12-19 år i hela Sverige. Anmäl dig/er här!


Periscope i skolan? 6

I dagarna har jag sett att appen Periscope diskuteras flitigt av lärare i mina olika sociala flöden. Själv kom jag först i kontakt med appen i höstas när min bästa väns lillebror sprang 20 marathon på 20 dagar (jo, han gjorde det faktiskt!) för att samla in pengar till Röda Korset. Då och då under färden från Stockholm till Piteå livesände han sin löptur via Periscope och folk kunde ”gilla” och ställa frågor under tiden som sändningen pågick. Livesändning för ett gott syfte alltså.

Många lärare i mina flöden är dock oroliga över hur eleverna använder Periscope i situationer som inte bör livesändas. En del elever livesänder till exempel lektioner utan lärarens vetskap. Nej, jag skulle inte heller vilja att mina elever livesände från mina lektioner utan att informera mig först. Men jag ser hög lärandepotential i att kunna använda livesändning på olika sätt i undervisningssituationer. För mig har lösningen hittills inte varit att samla in mobilerna.

Digitala kanaler och appar för att livesända via någon slags enhet är som bekant inte något nytt. Det finns fler andra tjänster för samma ändamål. YouTube LiveGoogle Hangout On Air, Meerkat, UStream och framför allt Bambuser har funnits relativt länge. Det finns även specifika tjänster för att livesända när man spelar (till exempel Twitch och Hitbox). I min bok Webben i undervisningen skrev jag 2012 om hur man kan använda sig av livesändning (då främst Bambuser) i undervisningssituationer. Jag vidhåller att det finns mycket potential för att skapa en dynamisk undervisning med hjälp av detta. Däremot blundar jag inte för att det finns utmaningar kopplade till företeelsen att när som helst kunna livesända vad som helst. Men av naturen tror jag mer på samtal och diskussion för ökad förståelse än förbud.

Jag är lite kluven i detta då det som så många andra gånger då det gäller mobilanvändning i undervisningen inte är svart eller vitt. Jag har hittills inte behövt använda så kallade mobillådor för att samla in telefonerna (förutom vid något enstaka NP-tillfälle) utan alltid försökt uppmuntra eleverna att använda mobilerna för att lära sig saker. Tänk till exempel om någon livesänder just det som eleverna undersöker för tillfället. Och där de dessutom kan ställa frågor i realtid via sin mobil och få svar direkt. För mig är det självklart att försöka tillvarata den möjligheten.

Så hur ska man förhålla sig till det här då? Som jag ser det finns det inga enkla svar. Men som många gånger tidigare tänker jag att det är bättre att förekomma eleverna. Varför inte på lärarens initiativ visa eleverna hur man livesänder till exempel en genomgång under en lektion? Eller gör som vi gjorde vid ett tillfälle – låt en grupp elever intervjua folk på stan medan resten av gruppen följer sändningen i klassrummet. Periscope är så pass användarvänligt att det faktiskt ”bara” är att skapa ett konto och börja sända. På gott och ont förstås. 🙂 Prata med eleverna om möjligheter och utmaningar kopplade till att vem som helst kan livesända vad som helst. För jag tror att de flesta ändå håller med om att fördelarna överväger nackdelarna.

Det är otroligt viktigt att vi visar och berättar hur man kan använda sociala medier i stort och appar som Periscope på ett demokratiskt sätt. Ett bra exempel som ligger relativt nära i tiden är arabiska våren. Jag citerar Fredrik Karlsson från en tråd på Facebook: ”Unga har genom att bland annat använda Bambuser och Periscope tvingat diktaturer som suttit sedan andra världskriget på fallrepet. Att sända live kan vara ett extremt viktigt verktyg dessutom för att vi ska få mer medborgarjournalistik i det här landet. Vi ska ge våra elever verktyg för att kunna använda verktygen för att på allvar kunna ta med det här landet in i en snabbt föränderlig omvärld.” Idag kan man ju även använda mobiltelefonen som ett slags vapen, vilket görs av såväl polis som allmänhet. Håll upp en mobiltelefon mot någon som gör något tvivelaktigt och chansen är rätt stor att personen försöker undkomma att fastna på foto/film. Även det en viktig aspekt i det hela.

Jag är övertygad om att vi behöver föra en väldigt öppen dialog med våra elever om digitaliseringens (eller vad vi väljer att kalla det) möjligheter och utmaningar. Ibland måste vi lära tillsammans med dem. Ibland kommer det att fungera utmärkt att använda Periscope och liknande tjänster i undervisningen. Ibland inte. Som alltid är det läraren som behöver avgöra vad som fungerar i respektive elevgrupp. Och naturligtvis sätta gränser när det inte fungerar.

Update: Här har Sara Bruun bloggat om ett lektionsupplägg om Periscope. Riktigt bra (som alltid när Sara är i farten)! Hon uppmanar oss lärare att använda inlägget/bilderna som diskussionsunderlag med våra elever. Gör det! Läs även Kolla Källans inlägg om Skolan, smyfilming och kränkande fotografering.


Ordmoln i undervisningen

Ordmoln över de 50 vanligaste orden i manuset till ”Språkutvecklande undervisning med digitala verktyg” 20170613

I Grundskoletidningen beskriver jag hur man kan utnyttja ett par olika ordmolnsresurser på olika sätt i undervisningen. Främst för att att arbeta med språket förstås men även för att starta upp diskussioner och för att analysera texter.

Precis innan tidningen gick till tryck låg sajten Wordsift.com nere och därför valde vi att ta bort det som jag hade skrivit om den resursen. Men nu är sidan up and running igen och därför får ni den borttagna texten här istället:

Wordsift.com är kanske inte lika visuellt tilltalande som Wordle.net och Tagxedo.com utan skapar relativt enkla ordmoln, sett till layouten. Tjänsten har dock en annan stor fördel – den fokuserar mer på textanalys! Alla ord i molnet blir automatiskt klickbara och länkar till förklaring, synonymer samt relaterade ord på antingen engelska, spanska, tyska, franska, italienska eller holländska (via visualthesauraus.com). Alla meningar i texten där det klickade ordet förekommer visas även under förklaringen. Orden kopplas även automatiskt till Googles bildsökning. Man kan även välja flera olika alternativ för att arbeta vidare med orden, till exempel genom att sortera på vanliga till ovanliga ord (och vice versa) eller genom att skapa egna arbetsblad (”Create workspace”). Man kan även lägga in egna ordlistor via ”Custom”.

Här är några olika resurser för att skapa ordmoln med klickbara länkar:

Wordlewordle.net

Word Artwordart.com

TagCrowdtagcrowd.com

Wordcloudswordclouds.com

Tagxedotagxedo.com

Tagul – tagul.com

WordPack (app) – ladda ner via iTunes här

CloudArt (app) –  ladda ner via iTunes här

Word Salad (app) – wordsaladapp.com

Answergarden  (funkar dock lite annorlunda, mer info i artikeln) – answergarden.ch

Läs hela artikeln nedan via issuu.com (en tjänst där man enkelt publicerar bläddringsbara PDF-filer) eller som vanlig PDF-fil här.


Kamratrespons via Google Drive

Till varje nummer av Grundskoletidningen utkommer tidningen Handledarskap som ger konkret vägledning kring hur man kan arbeta med läroplanerna och kursplanerna i skolans vardag.

I senaste numret av Handledarskap beskriver jag och Martin Löfgren hur vi la upp ett projekt med kamratrespons mellan Martins nior och mina engelska 7-elever. Jag berättar ofta om det här projektet när jag är ute och föreläser och många vill ofta veta mer. I artikeln finns således en lite mer detaljerad beskrivning!

Här finns en annan artikel (publicerad i Alfa i maj 2016) om samma projekt: ”Respons på distans utmanar eleverna”.


Intervjuad i Lärarpodden 

 

Under min blixtvisit på Bokmässan i år hann jag förutom min 30-minuters föreläsning i Molnet med ett trevligt samtal med Maria Bohlin som spelades in för Lärarnas Riksförbunds Lärarpodden. Lärarpodden är en podcast med samtal mellan gäster, experter och redaktionen för att komma lärarnära ämnen in på djupet.Vi talade om hur man kan öka elevaktiviteten med hjälp av digitala verktyg. Om man vill lyssna på samtalet kan man göra det genom att klicka på länken nedan.

Lärarpodden avsnitt 17 – Ökad elevaktivitet med digitala verktyg med Patricia Diaz


Kamerafunktionen i Google Översätt

11941013_10153167123066365_1799558964_n 11949679_10153167123101365_1485583270_n 11944980_10153167123071365_2133842041_n 11938915_10153167123086365_1837388394_n 1615128_10153167123061365_1241477485_n

Har ni provat kamerafunktionen i Google Översätt-appen? Tanken är att man riktar kameran mot en text och får den översatt. Detta kan göras antingen genom att man markerar den text man vill få översatt eller så slår man på funktionen ”instant” så översätts texten direkt i kameran. Funktionen har funnits ett tag men nu har kameraöversättningen expanderats till hela 27 språk, inklusive svenska.

Jag var ju tvungen att testa lite. Fotade således en text som står i lillkillens rum (ja, jag/vi måste påminna oss om detta ibland :). Öppnade appen och tryckte igång kameran med ”instant-funktionen”. Och ja, jag tycker att appen förstod hyfsat vad som stod. Sen är jag ju sedan gammalt svag för augmented reality-funktioner.

11949751_10153167123091365_98735709_n 11931623_10153167123081365_1648270698_n

Google har gjort en video som illustrerar hur appen fungerar där låten ”La Bamba” översätts. Kanske något för en spansklektion? 🙂 Tycker att det ska bli intressant att se hur vi lärare och våra elever kommer att utnyttja denna funktion på ett smart sätt i undervisningen. I oktober 2011 skrev jag ett blogginlägg om hur man kan tänka kring användandet av GT i undervisningen – läs ”Google Translate i undervisningen – går det?” här!


Om elever och mobiler i SLI:s tidning ”Digitala intryck”

För ett par månader sedan ringde Synnöve Almer upp mig för att prata om hur man kan förhålla sig till elevernas mobiltelefoner i undervisningssituationer. Det blev till en mini-intervju som hamnade i tidningen ”Digitala intryck” som ges ut av SLI.

Här finns hela tidningen som PDF! Läs bland annat om Ylva Petterssons arbete med källkritik via Wikipedia, skolbibliotekarien Sofia Malmbergs olika projekt som ska väcka elevernas skriv- och läslust och om hur läraren Petronella Ekström ”stretchar” sitt klassrum och stärker likvärdigheten med hjälp av digitala verktyg.

Digitala intryck PD

 


Grundskoletidningen nr 5 3

I senaste numret av Grundskoletidningen är temat digitalisering och jag har bidragit med en tresidig artikel om ”15 verktyg som förbättrar undervisningen”. På de sidorna berättar jag om mina ”topp-3-verktyg” kopplade till att skriva kollaborativt, presentera online, publicera på webben, arbeta med film och att använda sig av digitala responssystem. Klicka på småbilderna för mer läsbara versioner.

bild 1 bild 2 bild 3

 


Kahoot + politiska ord på engelska = sant 4

Såhär inför valet har vi på engelskan jobbat en hel del med hur valet i Sverige, UK och USA går till. Vi har stött och blött många återkommande ord, kikat på massa olika videoklipp och pratat högt och lågt om bland annat demokrati, grundlagar och rösträtt. Eleverna har även fått titta på likheter och skillnader mellan Sverige, UK och USA.

Under arbetets gång har vi, inte helt oundvikligt, stött på en hel del nya (och en del mindre nya) ord. Vi avslutade dagens lektioner med en omgång Kahoot. Har nämnt det tidigare men hejsan vilket bra verktyg för att öka elevaktiviteten det är! 🙂

Vill ni testa att köra den vi gjorde kan ni klicka på bilden nedan eller HÄR.

Kahoot

Och här finns några av de videoklipp vi har kikat på, lärt av och diskuterat de senaste veckorna:

How the General Election in the UK works
How Parliament in the UK works
How the US Presidential Election works

 


Kahoot – spelbaserat responssystem 2

Kahoot1

Frågesporter eller quizzer brukar vara uppskattade och givande inslag i undervisningen. Det finns flera olika digitala resurser att använda för att skapa frågesporter, Kahoot är en av mina absoluta favoriter!

Många elever uppskattar de spelmoment som frågesporter, quizzer, lekar och tävlingar erbjuder. Just frågesporter brukar vara extra givande då de ofta bidrar till att öka elevaktiviteten och samtidigt stämma av och synliggöra elevernas lärande, det vill säga det blir tydligt för alla i klassrummet vad eleverna kan och vad de kanske behöver träna lite mer på. Det finns flera olika sätt att arbeta med detta i klassrummet.

Kahoot kan beskrivas som ett digitalt spelbaserat responssystem. Det webbaserade verktyget används av många lärare idag för att öka elevaktiviteten och för att stämma av och synliggöra vad eleverna har lärt sig.

I Kahoot kan du skapa tre olika slags frågetyper – quiz med poäng, diskussionsfrågor och statistikundersökning. Om du väljer quiz  lägger du till 2-4 svarsalternativ och markerar det korrekta svaret. Du kan även ställa in hur lång betänketiden ska vara, mellan 5-120 sekunder. Välj tidsspann beroende på frågan (tänk på att de helst inte ska hinna googla fram svaret). Vill du ställa en fråga kopplat till en bild eller ett YouTube-klipp kan du även lägga in detta.

Eleverna behöver ha någon slags enhet (dator, surfplatta eller telefon) tillgänglig för att kunna spela. Om eleverna har varsin enhet kan de spela individuellt, men det går även utmärkt att skapa par eller grupper, beroende på förutsättningarna.

Steg 1

Koppla upp din egen enhet till en projektor, det är där frågorna och poängställningen kommer att visas. Svarsalternativen kommer att visas i olikfärgade rutor, vilka pedagogiskt nog även innehåller en symbol. På elevernas skärmar kommer endast de färgade rutorna med symbolerna att synas och de klickar på den ruta som motsvarar det svar de vill ge.

Steg 2

Eleverna går till webbadressen kahoot.it där de anger  den gamepin som genereras när läraren klickar på ”Launch”. Detta nummer visas på storbild via projektorn. I nästa steg anger eleverna ett nickname. I takt med att eleverna skriver in sina nicknames kommer skärmen att fyllas av deras olika namn och ni ser hur många deltagare som är med i spelet. Bestäm tillsammans om eleverna ska använda sina egna namn eller påhittade alias. Klicka sedan på ”Play now” för att starta igång spelet.

Steg 3

När du sätter igång spelet tar det fem sekunder från det att frågan ställs tills det att eleverna kan svara. Ju snabbare de väljer rätt svarsalternativ, desto mer poäng får de. Varje fråga startar på 1000 poäng och räknar sedan nedåt i takt med att tiden går. Fel svar ger noll poäng. Om man vill går det att stänga av poängräkningen. En del av mina elever upplever ibland poängräkningen som stressande. Fundera på vad som fungerar bäst för dina elever!

Steg 4

Efter varje fråga visas poängställningen så att alla kan se hur de ligger till, något som eleverna brukar tycka är både spännande och triggande. När ni är klara med quizen kan du ladda ner resultatet i form av en Excel-fil där du kan se varje elevs, pars eller grupps svar. Du kan välja att lägga dina quiz publikt eller privat och du kan även dela med dig av dem via länk. Detta är ett bra alternativ om ni till exempel samarbetar med andra grupper, klasser eller skolor. I slutet av varje spelomgång visas vilket nickname som vann (fick flest poäng) och vilka poäng alla deltagare landade på. Eleverna kan även ”rate:a” spelet i slutet och ange till exempel hur lärorikt de tyckte att det var och om de rekommenderar det.

Du kanske har någon tipspromenad, quiz eller frågesport som du brukar använda mer analogt med eleverna? Prova att lägga in frågorna (och svarsalternativen plus det rätta svaret) i Kahoot och låt eleverna svara antingen individuellt via sina egna enheter eller i par eller smågrupper. Jag kan nästan garantera en stunds väldigt hög elevaktivitet. 🙂