Språk


En lektion om stavning och uttal för spanska 3, 4 eller 5

Måste dela med mig av en varierad, trevlig och (även enligt eleverna) lärorik lektion med ett roligt autentiskt inslag! Lektionen passar såväl spanska 3, 4 eller 5 beroende på elevgrupp och nivå. (Nedanstående upplägg gjorde jag med en grupp spanska 5-elever men en kollega har provat ungefär samma med både spanska 3 och 4 och det funkade fint.)

Syftet med lektionen var att gräva lite djupare i spanskans stavning och uttal, hitta paralleller till andra språk, försöka memorera stavningsregler samt problematisera vissa ords stavning. I enlighet med det centrala innehållet för spanska 3 och 4 där det bland annat står att undervisningen ska behandla ”språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation och grammatiska strukturer samt fasta språkliga uttryck”.

Målet var att få samtala och diskutera (så långt som möjligt på målspråket) med avstamp i ett ämne som fokuserade på det rent språkliga, att utöka ordförrådet samt att få reflektera över hur stavning och uttal kan hänga ihop.

Lektionen baseras på ett TED Talk på spanska av Karina Galperin i vilket hon problematiserar spanskans stavning och uttal på ett intresseväckande sätt. Titeln är ”Should we simplify spelling?” och finns att se på ted.com. Nedan eller i det här Google-dokumentet finns planering, länkar och diskussionsfrågor. Här finns även samma planering som en Google-presentation att visa i klassrummet.

Har du några tankar eller förslag på hur upplägget kan förändras/förbättras? Kommentera gärna!

Såhär gjorde vi:

  1. Vi inledde lektionen med att gå igenom lektionens syfte och mål.
  2. Quizlet! Eleverna hade fått länken till det här Quizlet-setet innan lektionen och hade på så vis kunnat arbeta med orden innan lektionen. De fick repetera en liten stund innan vi körde ett par omgångar Quizlet Live.
  3. Sedan diskuterade vi de första frågorna i dokumentet enligt EPA-metoden.
  4. När eleverna var förberedda tittade vi på TED-talket tillsammans. Detta moment skulle naturligtvis kunnat göras som en flipp men i den här gruppen fanns det ett värde i att se klippet tillsammans.
  5. Efter videoklippet fick eleverna arbeta i par med att sammanfatta muntligt och skriftligt samt plocka ut argument för och emot en förenklad stavning. De delade sedan med sig av sina tankar i helgrupp.

Slutligen frågade jag eleverna om det var något de hade velat fråga Karina om och då dök frågan upp om hon kanske hade något bra exempel på en text med förenklad stavning. Jag skrev raskt ihop en tweet med elevernas fråga och twittrade henne. Bara några minuter senare svarade hon (!) med ett textstycke och bara att hon faktiskt skrev tillbaka blev ett väldigt värdefullt inslag för (mig och) eleverna!

Bildresultat för twitter      

Jag pratar ofta om värdet av riktiga mottagare och att försöka skapa autentiska uppgifter för att motivera, engagera och stimulera eleverna. Den här gången var det knappt planerat och det var nog det som gjorde att till och med jag hajade till lite – det är så enkelt att genomföra att man ibland glömmer bort det där som kan tillföra det lilla extra! Ibland är till exempel en TED-föreläsare bara en tweet bort. 🙂


Intervju på Högskolan Väst

I november var jag inbjuden att föreläsa på konferensen Återkoppling med stöd av digitala verktyg, som arrangerades av Västsvenska Kontaktnätet för Flexibelt Lärande (VKF) på Högskolan Väst i Trollhättan.
Det var en väldigt givande dag där jag (lite ovanligt nog) även fick möjlighet att ta del av andra talares presentationer! Bland annat lyssnade jag på Thommy Eriksson, lektor vid Chalmers/GU, som berättade om hur han använt videoinspelningar för att ge muntlig återkoppling på studenters digitala mediaproduktioner. Något som jag själv gjort flertalet gånger men det är alltid intressant att lyssna på hur andra har genomfört det.
  
Lyssnade även på Mats Liljedahl, IKT-pedagog och Blended learning-strateg vid Karlstad universitet, som berättade om hur lärare hade tänkt kring det tekniska och juridiska flödet för att att examinera språk med stöd av video. Det är ju minst sagt ett rätt snårigt område.

Under konferensen blev jag intervjuad av Urban Carlén, verksamhetsledare för Högskolepedagogiska enheten vid Högskolan Väst, om mina tankar kring digitalisering, blended learning, digital återkoppling etc. Klicka på bilden nedan för att komma till intervjun!


Flipgrid i undervisningen 3

Från och med 18 juni 2018 är Flipgrid gratis att använda för lärare! Detta för att Microsoft nu har köpt Flipgrid och vill erbjuda det till fler – så himla bra!

Flipgrid är en digital resurs för att spela in, samla, dela och återkoppla på diskussioner, samtal och presentationer. Eller egentligen allt som kan göras muntligt och spelas in i undervisningen. Flipgrid nås enkelt via en webbläsare eller laddas ner som gratisapp. Den grundläggande tanken är att aktivera eleverna och att de ska ges möjlighet att lyssna och titta på varandras inspelningar för att på så vis lära av och med varandra. Som lärare kan man även ge feedback på elevernas inlägg (som mejlas till eleven).

Efter att ha skapat ett konto, kikat runt lite, skapat min första grid och topic blev jag förstås hooked och testkörde detta under en föreläsning nyligen. (Det är rätt praktiskt att ha tillgång till ”testgrupper” innan man kör live med eleverna. 🙂 Alla deltagare under föreläsningen såg direkt potentialen i undervisningssammanhang och ville prova med sina egna elever.

Har satt ihop en liten guide för lärare och elever som finns att ladda ner som PDF här (eller kika på bilderna nedan).

Såhär fungerar det:

Du som lärare skapar först ett konto, en grid (en övergripande ”hubb” i vilken du sedan samlar olika ämnen) och förbereder ett topic (ämne) som du vill att eleverna ska samtala kring. Till exempel en diskussionsfråga där var och en får ge sin syn på saken. Eleverna loggar in via en automatiskt genererad kod som leder till ditt valda ämne och lämnar där sina responses (svar) i form av en kort video (15 eller 90 sekunder i gratisversionen) där de antingen bidrar till diskussionen eller presenterar något. Eleverna kan antingen svara via gratisappen Flipgrid eller via datorn på flipgrid.com där de skriver in koden till ditt ämne.

I gratisversionen kan man som lärare (kontoägare och ”gridskapare”) redigera, ladda ner, avaktivera och radera allt innehåll som laddas upp i den grid eller inom det ämne som du har skapat. Du kan även välja alternativet att moderera elevernas svar innan de publiceras.

Om man som lärare har en elevgrupp som inte riktigt är redo att dela sina inspelningar med varandra kan man välja att klicka i att man vill moderera videoklippen innan de publiceras och då är det endast du som lärare som kan titta på inspelningarna. Du kan även i detta läge ge eleverna feedback mejlledes. Ett annat alternativ är att eleverna publicerar sina videoklipp och därefter kan du som lärare direkt ändra dem från ”visible” (synligt) till ”hidden” (dolt). På så vis kan de elever som inte är redo att dela med sig meddela dig i förväg och så kan du ändra inställningarna för deras inlägg så att bara du som lärare kan se det.

Det finns en gratisversion och en lärarversion av Flipgrid. I gratisversionen kan man endast skapa en så kallad grid, men i den kan man lägga till obegränsat antal ämnen så det fungerar ändå att köra gratisversionen. Om man vill ge eleverna feedback behöver de fylla i en mejladress när de laddar upp sitt videoklipp, till vilken din feedback skickas när du skrivit i den. En bra idé är förstås att spara feedbacken som du mejlar även på något annat ställe, för dokumentationens skull.

Jag tänker mig att man bland annat kan använda Flipgrid för diskussioner, debatter, presentationer, redovisningar, instruktioner, stafettberättelser, exit tickets etc.


Fem favoritverktyg för ökad elevaktivitet! 1

Förra veckans vabbande ställde ju till det lite (men eleverna hade faktiskt arbetat på bra med de uppgifter jag lade ut) men i onsdags var jag på plats igen och kunde leda lektionen som jag brukar. Får ofta frågan vilka digitala verktyg som jag använder dagligen (eller ja, under varje lektion) och efter onsdagens lektion var det lite extra tydligt vilka som är några av mina favoriter för att öka elevaktiviteten!

Gruppslumpare

Idag använder jag mig av Schoolitys ”egna” gruppslumpare Randomizer som fungerar utmärkt i Chrome. Eleverna är vana vid att den används av alla lärare på skolan så inga konstigheter för dem att sätta sig i nya gruppkonstellationer varje lektion. Har turen att ha ett rätt luftigt klassrum som består av fem ”öar” där eleverna sitter ca 5 st/grupp. Att slumpa grupper på det här sättet bidrar till att eleverna får möjlighet att lära känna varandra, samarbeta och lära av/med fler. Ett annat verktyg för att slumpa grupper är till exempel webtools.itgonline.se/groupie.

Namnslumpare

Lite beroende på elevgrupp så brukar jag i princip alltid rekommendera tekniken no hands up (läs artikeln i Grundskoletidningen här) som väldigt kort förklarat går ut på att istället för att eleverna räcker upp handen för att svara på frågor så slumpas deras namn med hjälp av någon slags namnslumpare. Funkar förstås helt analogt också (glasspinnar eller papperslappar) men är för många lite mer visuellt tilltalande när det är digitalt på storbild. Testa till exempel ”Hero Selector” från Teachstarter.com.

Kahoot för avstämning

Jovisst kan Kahoot vara både kul, aktiverande och fartfyllt men det spelbaserade digitala responssystemet (blogginlägg här) ger även svar på vad eleverna redan kan och vad de behöver öva mer på. Formativt så det förslår. 🙂 I bilden ovan blev det till exempel rätt tydligt att vi behövde stanna upp och repetera diftongerande verb.

Qiuzlet Live för avstämning

”Kan vi inte byta ord? Vi kan ju det här!” Kommentar från elev som efter ett par omgångar av perfekt particip ville gå vidare. Ett ypperligt tillfälle för mig som lärare att visa eleverna att det ganska tydligt framgick att de faktiskt inte ”kunde det här” då alltför många lag kom upp till 5-6 poäng för att sedan ramla ner på noll poäng och fick börja om. Visualieringen av hur det går för lagen som jag visar på storbild hjälpte förstås till att illustrera detta och eleven förstod rätt omgående att vi behövde öva mer! Läs blogginlägget om Quizlet här.

Padlet för exit ticket

Jag använder ofta (nästan alltid) de sista fem minuterna av lektionstiden åt att låta eleverna reflektera över dagens lektion i en så kallad exit ticket. Ofta gör vi det via Padlet – länk till blogginlägg. Just den här lektionen ställde jag den relativt öppna frågan ”Qué has aprendido hoy?” (”Vad har du lärt dig idag?”) och lät eleverna svara fritt. Såhär svarade de – länk till vår Padlet. Nästa lektion startar jag upp med att vi tillsammans tittar på deras svar och har det som utgångspunkt för vårt fortsatta arbete.


Repetitionslektion Spanska steg 3 2

Äsch, hade ju ett himla bra upplägg för att repetera lite verbformer med mina steg 3-elever tyckte jag. Så blev jag tvungen att vabba idag. Gissar att fler kanske är i en liknande sits? I så fall kommer här länkar till de uppgifter som mina elever får ägna sig åt under dagens lektion när jag inte är där. Kanske kan hjälpa någon? Blir lite roligare nästa gång vi ses – lovar! 🙂

Är glad över att folk delar med sig av material och videoklipp – det underlättar verkligen vid såna här tillfällen! Megatack alltså till Mathilda Sandberg (och hennes handledare) för inspiration till PDF-genomgångarna, Ida Aspviken för presens- och futurum-videos och till Renée Diaz för perfekt-video!

Presens

Genomgång Presens + videoklipp 1 + videoklipp 2

Presens övningar

Quizlet – regulares e irregulares

 

 

 

 

Perfekt

Genomgång Perfekt + videoklipp

Perfekt övningar 1 + övningar 2

Quizlet

 

 

 

 

Futurum

Genomgång Futurum + videoklipp

Futurum övningar

Quizlet


Första spansklektionen – Google Formulär, Kahoot, Quizlet och Socrative!

Första spansklektionerna den här veckan! Jag brukar inleda mina kurser med att bland annat prata om kursens innehåll och vad eleverna förväntas kunna när de till exempel ska börja läsa spanska steg 3.

Sen gör vi förstås lite presentationsövningar, och kanske hinner vi även med någon Kahoot- och Quizlet-omgång på ord/grammatik/realia de förväntas ha koll på, till exempel de här — > Kahoot ”¿Llegas bien preparado al Spanska steg 3?” och Quizlet ”Repetition spanska år 7-9”.

I år kommer vi även att göra en kort hörövning via Socrative där jag presenterar mig och där eleverna får svara på tillhörande frågor.

Vi brukar även komma in på Europarådet gemensamma referensram för språk (GERS). Vi går då igenom tillsammans att nivå A1-A2 är på mer grundläggande nivå, att om man befinner sig på nivå B1-B2 kan man använda språket mer självständigt och att C1-C2 motsvarar en mer avancerad språkanvändning. Därefter brukar mina elever få göra en självvärdering i Google Formulär där de får skatta sig själva och även fylla i vad de tycker att de är bra på och vad de skulle behöva öva mer på.

Då det är flervalsfrågor som automatiskt sammanställs brukar det bli överskådligt för mig som lärare var elevgruppen tycker att de befinner sig plus att jag har ett individuellt underlag att utgå ifrån som jag och eleverna kan återkomma till under utvecklingssamtal och avstämningar under kursens gång.

Jag har skapat en redigerbar kopia av självvärderingen som du som lärare kan göra en kopia av och redigera efter dina/era egna behov och önskemål. Klicka på ”More” (de tre prickarna till höger om ”Skicka” ) uppe i högra hörnet och välj ”Gör en kopia”. Här finns länk där jag visar hur man gör. Länken till formuläret finns här!

Nedan ser du hur självvärderingen ser ut.


Classroom Screen – bidrar till tydlighet och struktur

Idén med Classroom Screen är supersimpel – det är en sida på nätet (ingen inloggning krävs) som är tänkt att visas på storbild via projektor i klassrummet under lektionstid. På sidan finns flera grundläggande funktioner som många med mig ofta använder för att skapa struktur, tydlighet och elevaktivitet. Till exempel en textruta för lektionsplanering/instruktioner, en namnslumpare, arbetssymboler som visar vad eleverna ska göra (tex arbeta i grupp/par/enskilt), en timer, en klocka, en ruta som automatiskt genererar en QR-kod till den länk man klistrar in etc. En sån här sida är perfekt att ha uppe på storbild under lektionstid för att hjälpa eleverna att fokusera på vad som ska göras under lektionen.

Här finns en enkel instruktionfilm som beskriver hur man gör.

+ Plus:

  • Tydligt, överskådligt och strukturerat.
  • Fungerar i alla ämnen.
  • Fokus på lektionsinnehållet.
  • Inbjuder till elevaktivitet via till exempel namnslumparen och arbetssymbolerna.
  • Många bra funktioner samlade på samma sida.
  • Svarar på vanliga frågor: Vad ska vi göra? Varför? Hur länge? Med vem? (Vad är klockan? Vilken länk var det? etc)
  • Man kan välja vilka funktioner som ska vara synliga genom att klicka på dem.
  • QR-kodsrutan kan förstoras (så att eleverna kan skanna den på håll).
  • Namnslumparen kan förstås användas för att slumpa elevnamn men även för att slumpa ord, gruppnamn, bänkrader etc.
  • Arbetssymbolerna visar tydligt vad som ska göras: arbeta i grupp, i par, prata tyst (viska) eller arbeta (tyst) på egen hand.
  • Timern är toppen för att tydligt visa eleverna hur länge en aktivitet är tänkt att pågå.
  • Bra med en ruta att rita i (kan visas antingen som en ruta eller i helbild). Tänker kanske främst för mattelärare?
  • Ljudnivåsymbolen – ett bra sätt att visualisera ljudnivån i klassrummet som förhoppningsvis kan bidra till bättre studiero.
  • I dagsläget kan man välja mellan 48 olika språk (de olika funktionerna visas då på det språk man väljer – perfekt i språkundervisningen).

– Minus:

  • Man kan ni dagsläget inte spara sina ”skärmar/sidor”. Detta går förstås att lösa genom att man har till exempel ett Googledokument med text, namnlista och länkar från vilket man kopierar och klistrar in. Men håller med – det hade ju varit SÅ smidigt om man kunde spara direkt på sidan.
  • Namnslumparrutan borde gå att göra större (så att eleverna tydligt ser vem som fick ordet). Går förstås att bara säga också.
  • Drömmen vore ju att det skulle finnas kollaborativa funktioner med till exempel integrerad handuppräckning, att trafikljuset kunde markeras av eleverna, någon slags responsfunktion etc.

En sista grej…

Missa inte Exit poll-funktionen (den lilla symbolen nere i högra hörnet)! Tänk dig en sån där ”Happy or not”-maskin – fast digital! Perfekt för snabb utvärdering av en lektion. Eleverna lämnar respons genom att klicka på din enhet innan de lämnar klassrummet. (Vore förstås toppen om det fanns en mer interaktiv responsfunktion men hej, det här verktyget är helt gratis och utvecklas av en holländsk lärare så man får vara glad för ”det lilla”. 🙂


Quizlet – lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans! 2

Quizlet har länge varit en riktig favorit, både hos mig och mina elever! Ursprungsversionen är till för att öva ord och begrepp på egen hand via ord/begreppslistor som man antingen skapar själv eller så återanvänder man andras. Toppenbra för många elever! De använder ofta verktyget för att jobba med ord och begrepp på egen hand eller i par.

Sedan lanserades ju Quizlet Live och livet (och lektionerna) blev lite roligare! 🙂 Idag frågar mina elever efter Quizlet Live på ungefär samma sätt som när vi introducerade Kahoot för några år sedan.

Tidigare hade eleverna mest använt Quizlet för att öva ord på olika språk och även vanligt förekommande begrepp i olika ämnen så som SO och NO. Jag som lärare försåg dem ofta med ordlistor (så kallade sets) eller skapade de egna och övade via dem. Men genom att starta igång Quizlet Live kan man ju även spela i klassrummet – lagvis! Eleverna blir automatiskt indelade i lag (man måste vara minst 4 stycken som spelar – 2 i varje lag), sätter sig tillsammans och får hjälpa varandra att svara rätt på frågorna. Efter någon omgång eller två ”shufflar” man lagen och eleverna får resa sig och hitta sina nya lagkamrater. Suveränt för att höja lagandan, vikänslan och elevaktiviteten! För att inte tala om att eleverna faktiskt får röra sig lite i klassrummet, vilket kan vara nog så viktigt.

En av de många fördelarna med Quizlet är att man även kan söka efter andra sets inom ett specifikt område som andra har skapat. Det gör man i sökrutan högst upp där det står ”Search Quizlet”. På så vis kan man återanvända andras redan färdiga sets, eller skapa en egen kopia (duplicera) som man kan redigera fritt efter eget tycke, smak och behov. En annan stor fördel med Quizlet är att man till varje ord- eller begreppsförklaring även kan lägga in en bild. Detta hjälper ofta eleverna att både förstå och minnas ordet.

Som lärare kan man lägga in ämnesspecifika begrepp i ett set och dela länken med eleverna så kan de på egen hand antingen öva på orden innan under eller efter lektionstillfället. Eleverna behöver inte ha egna konton för att kunna öppna ett set med tillhörande övningar utan kan enkelt klicka på den länk du delar med dem. Jag brukar helt enkelt dela länken till just det set med ord som jag vill att eleverna ska öva på.

Quizlet nås enkelt via webbläsaren (quizlet.com) och finns även som app. För att skapa sets och för att starta igång Quizlet Live rekommenderas att logga in via en webbläsare då appen i dagsläget är något begränsad. Gränssnittet och layouten är användarvänlig och även de yngre kan med lite guidning förstå sig på hur det fungerar och använda det på egen hand. Det finns en lärarversion som i skrivandets stund kostar ca 30 kr/månaden och då ingår bland annat att man kan lägga till egna bilder och spela in sin egen röst. (Något som kan vara värt att investera i då den svenska talsyntesen lämnar en del att önska.)

Egna sets och övningsfunktioner

Om man vill skapa ett eget set klickar man på högst upp på ”Create a study set” och börjar fylla i de ord/begrepp/fraser som man vill öva på. När man är klar kan man börja träna på orden, till exempel genom att ”flippa flashcards” där man ser hur ordet stavas och även kan få det uppläst. Man kan även öva sig på att stava orden via ”Speller” där man orden läses upp och man skriver det man hör. Via ”Learn” skriver man antingen in översättningen eller synonymen (om det är på samma språk) till ordet som kommer upp. Om man vill kan man via ”Test” skapa ett eget prov där skrivfrågor blandas med flervals-, matchnings- och sant/falskt-frågor. (Om eleverna inte har tillgång till egna enheter kan man som lärare skriva ut testet.)

Man kan även spela via Quizlet! Det finns i skrivande stund två olika spel som man kan spela. Det första är ”Scatter” där man ska dra och släppa ord som matchar varandra och det andra är ”Gravity” där ett ord rör sig över skärmen och man skriver översättningen/synonymen till ordet innan det passerar – ju snabbare desto fler poäng

Quizlet Live – skapa lag och tävla mot varandra i klassrummet

Om alla elever har varsin enhet (fungerar förstås även om de är två på en) är Quizlet Live suveränt för att höja lagandan och elevaktiviteten i gruppen. Det fungerar som så att eleverna automatiskt delas in i lag och samarbetar för att svara rätt på flervalsfrågorna som dyker upp. Detta brukar göra att elever som kanske vanligtvis inte pratar så ofta med varandra får möjlighet att interagera på ett naturligt sätt. Det brukar bli många skratt och många som vill spela igen och igen och igen.

Såhär fungerar det:

Du behöver ha minst fyra elever med varsin enhet (mobil, surfplatta eller dator) i klassrummet.

  • Välj ut ett set du vill att eleverna ska arbeta med och klicka på ”Live” uppe till höger. Kom ihåg att det set du väljer ut behöver bestå av minst tolv ord (detta för att eleverna ska kunna svara rätt på tolv frågor i följd). Klicka sedan på ”Create game” uppe till höger. Om du inte ser alternativet ”Live” när du loggar in och ska starta igång är det mest troliga att det antingen inte är 12 ord i setet eller att du inte angett att du är lärare (gå till Settings uppe till höger och skrolla ner till Teacher/Student account där du klickar i Teacher account).
  • Eleverna går till quizlet.live och skriver in koden som nu visas på storbild via din dator. Deras namn dyker upp allt eftersom de skriver in sina namn. Vi behov kan du klicka på elevens namn för att ta bort namnet. Kan vara bra om någon elev heter något i sammanhanget lämpligt.
  • När alla eleverna är med startar du spelet genom att klicka på ”Create game with X students”. Lagen skapas då automatiskt och varje elev blir placerad i ett lag med ett (ofta engelskt) djurnamn (varför inte passa på att lära er namnen på djuren!).
  • Eleverna hittar sina lagkompisar och sätter sig tillsammans med dem. Nu kan spelet börja! För att vinna behöver ett lag svara rätt på 12 flervalsfrågor i rad. Snabbast vinner. Svarar någon i laget fel på någon fråga hamnar hela laget på 0 poäng och får börja om.
  • När du klickar igång spelet får varje lag upp ord ur det set som du har valt. Alla i gruppen ser vilket ord det är som efterfrågas men bara en i varje lag har det rätta svarsalternativet. Laget behöver alltså hjälpas åt för att den person som har rätt alternativ ska klicka på det på sin enhet.
  • På storbild via din dator kan alla se hur lagen ligger till och vilket lag som leder, vilket brukar göra det hela väldigt spännande.
  • När något lag har vunnit kan du enkelt blanda lagen genom att klicka på ”Shuffle teams”. Då skapas nya lag och eleverna får sätta sig med sina nya lagkompisar. Passa på att ge lagen en kort diskussionsfråga när de är i dessa slumpade konstellationer – ofta blir det bra diskussioner då de kanske samtalar med personer som de vanligtvis inte brukar prata med.

När en omgång är klar får du en sammanställning över vilka ord som många svarade rätt respektive fel på och kan på så sätt få en bra överblick över vad eleverna verkar kunna och vad de eventuellt behöver öva mer på. Detta är förstås en värdefull funktion sett ur en formativ synvinkel, där det är av stor betydelse för undervisningen att ta reda på var eleverna befinner sig i sitt lärande.


Ordmoln i undervisningen

Ordmoln över de 50 vanligaste orden i manuset till ”Språkutvecklande undervisning med digitala verktyg” 20170613

I Grundskoletidningen beskriver jag hur man kan utnyttja ett par olika ordmolnsresurser på olika sätt i undervisningen. Främst för att att arbeta med språket förstås men även för att starta upp diskussioner och för att analysera texter.

Precis innan tidningen gick till tryck låg sajten Wordsift.com nere och därför valde vi att ta bort det som jag hade skrivit om den resursen. Men nu är sidan up and running igen och därför får ni den borttagna texten här istället:

Wordsift.com är kanske inte lika visuellt tilltalande som Wordle.net och Tagxedo.com utan skapar relativt enkla ordmoln, sett till layouten. Tjänsten har dock en annan stor fördel – den fokuserar mer på textanalys! Alla ord i molnet blir automatiskt klickbara och länkar till förklaring, synonymer samt relaterade ord på antingen engelska, spanska, tyska, franska, italienska eller holländska (via visualthesauraus.com). Alla meningar i texten där det klickade ordet förekommer visas även under förklaringen. Orden kopplas även automatiskt till Googles bildsökning. Man kan även välja flera olika alternativ för att arbeta vidare med orden, till exempel genom att sortera på vanliga till ovanliga ord (och vice versa) eller genom att skapa egna arbetsblad (”Create workspace”). Man kan även lägga in egna ordlistor via ”Custom”.

Här är några olika resurser för att skapa ordmoln med klickbara länkar:

Wordlewordle.net

Word Artwordart.com

TagCrowdtagcrowd.com

Wordcloudswordclouds.com

Tagxedotagxedo.com

Tagul – tagul.com

WordPack (app) – ladda ner via iTunes här

CloudArt (app) –  ladda ner via iTunes här

Word Salad (app) – wordsaladapp.com

Answergarden  (funkar dock lite annorlunda, mer info i artikeln) – answergarden.ch

Läs hela artikeln nedan via issuu.com (en tjänst där man enkelt publicerar bläddringsbara PDF-filer) eller som vanlig PDF-fil här.


Lyrics Training – hörförståelse är visst kul!

LT

Gillar du och dina elever musik? Tycker du att det kan vara lite svårt att få eleverna att öva hörförståelse i till exempel engelska eller spanska? Prova att tipsa dem om Lyrics Training. Där kan de nämligen kombinera musiklyssnande med hörförståelseträning. Bra, eller hur? Instruktionen nedan om hur Lyrics Training fick mina elever när vi skulle prova.

Gå till adressen www.lyricstraining.com. Välj språk uppe till höger i dropdownmenyn ”Language”. Man kan välja på engelska, spanska, portugisiska, franska, italienska, tyska, holländska, japanska, turkiska och katalanska.

Leta sedan reda på en låt/video som du gillar. Själv gillar jag Julieta Venegas ”Limón y Sal” skarpt. Bra sångerska, bra text och relativt enkel att förstå på spanska steg 3/4. Vi tar den som exempel. När du har bestämt dig för en låt som du gillar klickar du på ”Play now”.

LT Julieta

Då kommer du att få välja ”Game mode” – Beginner (10% av orden i texten slumpas bort), Intermediate (25%), Advanced (50%) eller Expert (100%!). Prova dig fram för att hitta den nivå som passar dig bäst.

LT mode

När videon sedan dyker upp klickar du igång den. Din uppgift nu är att skriva de ord som saknas i en lucktext som dyker upp under videon. Så spetsa öronen och försöka fylla i de ord som saknas! Du får en ledtråd genom plupparna som berättar hur många bokstäver det borttagna ordet består av.

Limón y sal

Klicka på frågetecknet för en genomgång på engelska om hur man använder de olika knapparna. Om du inte skriver något stannar låten och du kan då klicka på ”backspace-tangenten” så spelas föregående rad upp igen. Om du vill hoppa över ett ord klickar du på ”tab-tangenten” (det räknas dock hur många gånger du använder backspace och tab i en låt och du förlorar ”liv”).

Om du vill kan du skapa ett konto och logga in. Då sparas poängen och du kan då spela med/mot andra och till och med hamna i rankingen. Varför inte spela mot varandra i språkgruppen? Eller utmana en annan språkgrupp på skolan eller på någon annan skola? 🙂


Google Translate i undervisningen – går det? 1

Bildresultat för google translateTekniken bakom Googles översättningstjänst Google Translate bygger på insamling av stora textsamlingar och statistiska beräkningar. Om språk och grammatik var mindre komplexa så hade det räckt långt med en ordbok för respektive språk för att få till en översättningstjänst som fungerar perfekt.

I grunden är tekniken ganska rättfram. Google har sammanställt stora samlingar med text – som kallas korpusar inom lingvistiken – i vilka de ringat in parallella texter, alltså samma text översatt till flera olika språk. Dessa parallellkorpusar länkas sedan ihop på ord- och meningsnivå för att de olika språkens motsvarigheter ska gå att räkna ut. (Ur Metro, 2016)

Går det då att använda sig av Google Translate i språkundervisningen? Självklart går det! Jag vet att en del språklärare svär över Google Translate när eleverna översätter hela stycken med text så att det ibland blir uppåt väggarna knasigt. (Men håll med om att det kan vara rätt underhållande att läsa ibland! 🙂 I början av mina spanskkurser brukar jag ta upp några väl valda meningar på svenska och översätta dem till spanska med Google Translate och prata med eleverna om de fel som ofta smyger sig in. Det brukar uppmärksamma dem på att GT inte är helt vattentätt.

Men som med allt annat på internet som våra kära ungdomar gillar och använder så säger jag bara – vänd på steken och använd det istället! Det är jätteviktigt att eleverna förstår möjligheter och begränsningar med Google Translate. Det är även ett gyllene tillfälle att prata om (introducera begreppen?) homonymer, homografer, homografer, idiomatiska uttryck, syftningsfel etc. Till exempel brukar jag gällande homonymer ta upp ordet ”fil”. Det är ju rätt viktigt att veta vilken typ av ”fil” som avses (och då kan man även prata ”ordbokskunskap” med eleverna!):

Fil – fil på vägen (fila)
Fil – filmjölk (leche formentada)
Fil – nagelfil eller träfil (lima)
Fil – datorfil (archivo)
Fil – länga, rad (hilera)

Prova även att översätta via kamerafunktionen i appen enligt nedan:

 

Här ser man även tydligt hur mycket bättre översättningen från spanska till engelska jämfört med spanska till svenska blir!

Jag brukar låta mina elever läsa och diskutera den här artikeln från Språktidningen i början av kurserna. Och det här blogginlägget är rätt intressant i sammanhanget.