Artiklar


VR i undervisningen

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om VR (virtual reality), museer och sevärdheter online och virtuella  promenader. Texten görs sig bäst i digital form då den innehåller många länkhänvisningar, därför kommer texten i (lite mer än) sin helhet här:

Jag i årets julklapp från Gosh.

Så småningom kommer tekniken kopplad till virtual, augmented och mixed reality (virtuell, förstärkt och mixad verklighet) förstås att utvecklas och min gissning är att vi kommer att se VR-glasögon (årets julklapp 2016!), VR-appar, 360-filmer och andra alternativ som ett naturligt inslag i undervisningen i var och vartannat klassrum inom bara ett par år.

I höstas nosade jag och mina elever på ett par VR-appar under en engelsklektion. Vi hade lånat ihop ett par VR-glasögon, turades om och provade bland annat ”Dinosaurieappen”, vilken funkade hyfsat bra. Iallafall för att beskriva för en kompis vad man såg medan kompisen skrev ner det som berättades. (Men det finns förstås utvecklingspotential i VR-apparna.) Det fick iallafall mig att gräva vidare lite efter annat VR-relaterade resurser. Och det finns ändå rätt mycket (och mer är på väg)!

Det kommer hela tiden mer och mer kvalitativt VR-anpassat material att använda med eleverna – kolla till exempel in Plan Internationals reportage ”Mitt nya hem” (finns även i en VR-version). I det här klippet berättar Sanna Wolff mer om hur det fungerar. Tänk när det är vardag att titta på VR-anpassade nyheter

Och tänk när Microsoft Hololens finns tillgänglig till ett mer överkomligt pris – tänk att kunna använda mixed reality i undervisningen! Kika på videon om hur Hololens fungerar här

Flera lärare världen över använder Google Expeditions i undervisningen. Det är samlingar av länkat innehåll och stödmaterial skapat för virtuell verklighet, till exempel panoraman i 360 grader och 3D-bilder. Google samarbetar med en rad olika partners för att skapa anpassat utbildningsinnehåll som omfattar hela universum. Mer info om Googles VR-projekt, Expeditioner och Google Cardboards (”kikaren”) finns på vr.google.com.

Bildresultat för google cardboard

En cardboard-kikare kostar ungefär runt hundralappen men specifikationerna för kikaren är öppen källkod och om man vill kan man ge sig på att bygga en egen! (Och ja, det finns förstås andra, mer avancerade VR-glasögon – och de kommer förmodligen bli både bättre och billigare inom en rätt snar framtid.)

Det finns förstås många fler webbaserade resurser att använda för att till exempel gå på virtuella promenader och besök runtom i världen!

Virtuella promenader

Bildresultat för google street viewMånga är förstås redan bekanta med Google Street View och flera har säkert sett en av alla Google-bilar som åker runt och fotar omgivningen. Man når Street View via maps.google.com i webbläsaren och detta är verkligen en pärla i undervisningen för att snabbt och enkelt visa upp platser världen över. Där kan man ta tag i den lilla gula figuren nedtill i bild och släppa den på valfri plats på kartbilden för att se en gatubild. Man kan se sig omkring och ”gå” en promenad med hjälp av pilarna. Nedanstående upplägg har jag gjort med flera elevgrupper  på både engelska och spanska.  

Uppgiftstips à la ”På spåret”:

  1. Eleverna ritar ut en (valfri) rutt/promenad.
  2. Därefter ”går/reser” de sträckan samtidigt som de berättar och förklarar vad de ser på vägen.
  3. Resten av gruppen gissar vart de är på väg.
  4. Kan göras live i klassrummet alternativt spelas in med ett skärminspelningsverktyg och delas med andra.
  5. En utmaning? Berätta och förklara på engelska!

(Ungefär samma upplägg fungerar förstås på de flesta andra resurserna som nämns nedan!)

Prova även att ladda ner Google Earth där du bland annat kan besöka pyramiderna, ta en 3D-promenad genom regnskog eller besök månen eller Mars (välj i så fall månen/Mars i verktygsfältet högst upp).

Museer online

Från och med den 1 februari 2016 blev det (återigen) gratis att besöka flera av statens museer. Ett mycket välkommet beslut då museibesök ofta är ett uppskattat inslag i undervisningen. Men för de som kanske inte har tid eller råd att ta sig till de fysiska museerna eller helt enkelt vill variera undervisningen kan en digital promenad eller ett virtuellt museibesök via webbläsaren vara ett intressant alternativ.

Google Cultural Institute är en online-plattform som ger allmänheten tillgång till Google Art Project, världens underverk samt historiska ögonblick. Inom ramen för Google Art Project ges användarna möjlighet att virtuellt gå igenom partnermuseernas gallerier. Man kan även sammanställa sin egna virtuella konstsamling. Projektets ”walk-through”-funktion använder samma teknologi som Googles tidigare projekt Street View. Tips på en bra samling är Women in Culture.

National Museum of Natural History är ett naturhistoriskt museum beläget i USAS:s huvudstad Washington D.C och är en del av Smithsonian Institution. Med fritt inträde och öppet 364 dagar om året är museet det näst mest besökta i världen, efter Louvren. Via den här länken kan man besöka museet och gå runt i såväl permanenta som tillfälliga utställningar.

Och när ni ändå ”är” i Washington D.C – varför inte besöka Vita Huset och gå på en interaktiv tur via den här länken.

Louvren – det mest besökta museet i världen och ett historiskt monument. Louvren är beläget i Paris och tillhör världens främsta konstmuseer, både vad gäller storlek och samling. Via Online Tour Louvren kan man besöka några av utställningar virtuellt.

Och när vi ändå talar om konst – besök Sixtinska kapellet via den här länken.

Världskulturmuseerna består av Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. På deras hemsida för barn finns en hel avdelning med spel, pyssel och interaktiva övningar att grotta ner sig i – länk här.

Internetstiftelsen i Sverige har skapat sajten Internetmuseum. Här kan man läsa allt om hur det gick till när internet kom till Sverige och klicka sig igenom hela den digitala och interaktiva utställningen.

Andra virtuella sevärdheter online

Ta en virtuell rundtur i Anne Franks husden här länken. På annefrank.org finns även en hel avdelning tillägnad undervisning (klicka på fliken ”Education”).

Åk på en virtuell resa i/till London via London officiella besöksguide – länk här.

Gillar man fotboll kanske ett virtuellt besök på Real Madrids hemmaarena Santiago Bernabéu eller FC Barcelonas Camp Nou är av intresse?

Ta med (kanske mer för gymnasie)eleverna på ett inspirerande besök på Harvard University via den här länken eller testa en så kallad 360°-film på YouTube där vi får besöka Buckingham Palace (videoklippet ses bäst genom ett par VR-glasögon.) För fler 360°-filmer – sök på YouTube på till exempel ”vr 360”.

”Besök” Västra muren i Jerusalem (tidigare ofta kallad Klagomuren) – en helig plats för judar och muslimer dit människor från hela världen reser. Där finns en webbkamera som sänder live dygnet runt – länk här.

För fler livestreams världen över kan man besöka earthtv.com eller earthcam.com.

Har alldeles säkert missat att tipsa om massa bra resurser kopplade till temat – fyll gärna på i kommentarerna så uppdaterar jag!


Kahoot – så fungerar det!

Kahoot är förstås ingen nyhet i ”den digitala verktygslådan” för många lärare. Det spelbaserade responssystemet har gått varmt i många klassrum de senaste åren. 

Utöver att aktivera eleverna att faktiskt delta i lektionsuppgiften finns många smarta funktioner i Kahoot som bla kan användas för att synliggöra lärande och få eleverna att samarbeta (längre svarstid/team mode). Skapa quiz med flervalsfrågor (infoga bild/video till frågan), discussion med sant/falskt eller survey med alternativ utan poäng. Och missa inte den senaste uppdateringen ”Jumble” där eleverna får rangordna och sortera svarsalternativen. Kan tex användas för att fylla i lucktexter, storleksordna mattetal, placera regenter i rätt ordning eller rangordna länder efter antal invånare. (Filmen nedan visar två exempelfrågor i previewläge från en Jumble jag gjorde häromdagen.)

Andra Kahoot-tips:

  • En självklarhet(?): Ladda ner översikten över alla elevers svar efter varje spelomgång och utvärdera vad eleverna kan, dels på gruppnivå men även på individnivå. Grundbulten i det formativa arbetet är ju att planera undervisningen efter vad eleverna kan och vad de behöver öva mer på. Använd Kahoot för att stämma av hur såväl grupp som individer har tillgodogjort sig undervisningen och planera därefter.
  • Skapa frågor som har flera korrekta svarsalternativ för att ”ställa till det lite”.
  • Låt eleverna skapa egna Kahoots! Läs bok och låt eleverna skapa frågor på innehållet. Vi har gjort så att olika grupper har varit ansvariga för specifika kapitel i boken. Och som Marie Andersson tipsar om på Twitter: diskutera hur man skriver bra frågor och hur man gör knepiga svarsalternativ. Aktivt lärande!
  • Ange lite längre svarstid (60 s) på de knepigare frågorna så får du kanske det där ”buzzet” i klassrummet när eleverna börjar diskutera med varandra (bra tips Camilla!).
  • Ta bort poängen och förläng svarstiden till två minuter och låt eleverna arbeta/diskutera i par/grupp innan de svarar.
  • Starta igång samma spelomgång i ”Ghost mode”. Då spelar eleverna mot sitt tidigare resultat. Eller varför inte starta igång en omgång i ghost mode så att en grupp elever får tävla mot den grupp som gjorde Kahooten senast?
  • Variera genom att låta eleverna spela i lag (välj då ”Team mode” istället för ”Classic”). De behöver då bara en enhet per lag och får bestämma ett lagnamn och även ange namn på lagmedlemmarna när de loggar in. När omgången sedan är igång får de fem sekunder extra inför varje fråga för ”team talk”.

Läs artikeln (från senaste numret av Grundskoletidningen) nedan för fler tips kopplade till Kahoot.


Föreläsning på Skolforum för Skolverket

Bildresultat för skolforum 2016

Tisdag 1 november föreläser jag på Skolforum kl 09:00-09:50 i sal C7. Under rubriken ”Varför och hur kan digitala verktyg förbättra planering och genomförande av undervisning?” kommer jag, Jessika Paulsson och Henrik Carlsson från Skolverket att berätta om Skolverkets senaste kompetensutvecklingsinsats inom digitalisering: Skolverkets nya lärportal för digitalisering som släpps i slutet av oktober. Läs mer och boka plats här!

Jag har varit med och skapat innehåll till två delar inom de fyra modulerna – Digital klassrumskommunikation i modulen Leda och lära i tekniktäta klassrum och Att använda film för olika lärandesyften i modulen Digitalt berättande. Under föreläsningen på Skolforum kommer jag att fokusera på att berätta om delen som handlar om digital klassrumskommunikation. larportal-digitalisering

Tanken med den nya lärportalen är att lärare ska få ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande, möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med sina kollegor samt få arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning.

Är förstås väldigt glad och stolt över att få bidra till det här projektet och hoppas att många kommer att använda sig av materialet tillsammans med sina kollegor!


Quizlet – lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans! 2

Quizlet har länge varit en riktig favorit, både hos mig och mina elever! Ursprungsversionen är till för att öva ord och begrepp på egen hand via ord/begreppslistor som man antingen skapar själv eller så återanvänder man andras. Toppenbra för många elever! De använder ofta verktyget för att jobba med ord och begrepp på egen hand eller i par.

Sedan lanserades ju Quizlet Live någon gång i våras och livet (och lektionerna) blev lite roligare! 🙂 Idag frågar mina elever efter Quizlet Live på ungefär samma sätt som när vi introducerade Kahoot för ett par år sedan.

Tidigare hade eleverna mest använt Quizlet för att öva ord på olika språk och även vanligt förekommande begrepp i olika ämnen så som SO och NO. Jag som lärare försåg dem ofta med ordlistor eller skapade de egna och övade via dem. Men genom att starta igång Quizlet Live kan man ju även spela i klassrummet – lagvis! Eleverna blir automatiskt indelade i lag (man måste vara minst 6 stycken som spelar), sätter sig tillsammans och får hjälpa varandra att svara rätt på frågorna. Efter någon omgång eller två ”shufflar” man lagen och eleverna får resa sig och hitta sina nya lagkamrater. Suveränt för att höja lagandan, vikänslan och elevaktiviteten! För att inte tala om att eleverna faktiskt får röra sig lite i klassrummet, vilket kan vara nog så viktigt.

I senaste numret av Grundskoletidningen berättar jag lite mer i detalj om hur verktyget fungerar. Läs artikeln HÄR eller genom att klicka på bilderna nedan!

grt-4-quizlet  grt-4-quizlet-2


Padlet – så funkar det!

I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur den digitala och kollaborativa ”anslagstavlan” Padlet fungerar och hur verktyget kan användas i undervisningen, till exempel för att snabbt och smidigt samla in entrance och exit tickets. På så vis kan man stämma av elevernas (för)kunskaper, låta dem reflektera över sitt eget lärande och visa på progression. (Problem att läsa texten – klicka här för zoombar pdf.)

Här finns även länk till ett par år gammalt blogginlägg om Padlet där jag berättar mer om hur jag använder Padlet med eleverna.

Och i november 2016 gjorde Padlet en mycket efterlängtad uppdatering – nämligen att man numera kan kommentera inläggen! Tummen upp för det!

GRT3 - Padlet

 


Skärminspening i Grundskoletidningen nr 2

I senaste numret av Grundskoletidningen (med ett av de bästa omslagen någonsin!) skriver jag om olika skärminspelningsverktyg. Vilken resurs som passar en bäst beror ju lite på vilken enhet man har; därför brukar jag visa den här bilden när jag är ute och föreläser eller workshoppar:

Screencasting

Här kommer länkarna till de olika verktygen som jag nämner i artikeln nedan:

Screencast-o-matic, Jing, Movenote, Explain Everything, AirServer, Screencastify.


2 x gästinlägg

I lördags var det min tur att blogga för det fina initiativet Skola 365. Det gjorde jag under rubriken ”Längtan efter det analoga – vikten av att mötas”. Som rubriken antyder handlar inlägget om det viktiga analoga mötet. Som förstås digitala verktyg kan bereda väg för. Här kan du läsa inlägget i sin helhet.

Tycker texten på bilden nedan illustrerar det inlägget rätt bra. En av mina favoritaforismer. Vet egentligen inte riktigt vem som sa det först men Michael Dell hamnar iallafall högst när man googlar meningen på engelska, så antar att han är en av dem som ska ha cred. 🙂

img_8912-1

För några veckor sedan gästbloggade jag även på Gleerups Aktuelltbloggen – då om mina fem önskemål/krav för dagens och framtidens digitala läromedel. Det inlägget kan man läsa här!


Dagens och framtidens läromedel – 5 önskemål/krav

Inför och efter min medverkan på konferensen Framtidens Läromedel funderade jag mycket över dagens (och framtidens?) läromedel. Under året har jag även varit inblandad i olika projekt med syfte att utveckla och förbättra olika typer av digitala läromedel. Det har gett mig lite tid att fundera över vad jag skulle vilja ha ut av dagens (gärna digitala) läromedel. För läromedel behövs. Ett riktigt bra läromedel kan bespara en många timmars letande, sållande och planerande under läsårets gång. Tid som kan ägnas åt eleverna istället.

Twitter laromedelTidigare i höstas hade jag ett väldigt trevligt och givande möte med Daniel Barker och Helena Kvarnsell. Vi pratade om betydelsen av ett bra läromedel och hur man kan/bör utforma det och framför allt – hur man kan/bör lägga upp undervisningen när man använder sig av ett (digitalt) läromedel. Många intressanta tankar dök upp och vi ställde oss frågan hur man som lärare egentligen använder sig av dagens läromedel i klassrummet. Är det effektivt? Behöver det förändras? På vilket sätt? Vad krävs i så fall?

Tanken med mötet från början var nog att prata mer specifikt om läromedel men istället diskuterade vi lärarens roll och var rörande överens om att oavsett vilka resurser och verktyg man har tillgång till i klassrummet så är läraren och undervisningen hen bedriver det viktigaste. Förutsatt att upplägget bidrar till att eleverna når sin fulla potential förstås. (Följ gärna Daniel på Twitter och Helenas LR-blogg (och Twitter) för fler vettiga tankar kring ämnet.) Men några saker nämnde vi iallafall som viktiga i ett läromedel, varav jag tar upp några nedan.

I artikeln nedan (i Grundskoletidningen nr 6) sammanfattar jag hursomhelst fem funktioner som jag önskar (kräver) av ett digitalt läromedel idag. Vad vill ni se?