Artiklar


Kahoot – så fungerar det!

Kahoot är förstås ingen nyhet i ”den digitala verktygslådan” för många lärare. Det spelbaserade responssystemet har gått varmt i många klassrum de senaste åren. 

Utöver att aktivera eleverna att faktiskt delta i lektionsuppgiften finns många smarta funktioner i Kahoot som bla kan användas för att synliggöra lärande och få eleverna att samarbeta (längre svarstid/team mode). Skapa quiz med flervalsfrågor (infoga bild/video till frågan), discussion med sant/falskt eller survey med alternativ utan poäng. Och missa inte den senaste uppdateringen ”Jumble” där eleverna får rangordna och sortera svarsalternativen. Kan tex användas för att fylla i lucktexter, storleksordna mattetal, placera regenter i rätt ordning eller rangordna länder efter antal invånare. (Filmen nedan visar två exempelfrågor i previewläge från en Jumble jag gjorde häromdagen.)

Andra Kahoot-tips:

  • En självklarhet(?): Ladda ner översikten över alla elevers svar efter varje spelomgång och utvärdera vad eleverna kan, dels på gruppnivå men även på individnivå. Grundbulten i det formativa arbetet är ju att planera undervisningen efter vad eleverna kan och vad de behöver öva mer på. Använd Kahoot för att stämma av hur såväl grupp som individer har tillgodogjort sig undervisningen och planera därefter.
  • Skapa frågor som har flera korrekta svarsalternativ för att ”ställa till det lite”.
  • Låt eleverna skapa egna Kahoots! Läs bok och låt eleverna skapa frågor på innehållet. Vi har gjort så att olika grupper har varit ansvariga för specifika kapitel i boken. Och som Marie Andersson tipsar om på Twitter: diskutera hur man skriver bra frågor och hur man gör knepiga svarsalternativ. Aktivt lärande!
  • Ange lite längre svarstid (60 s) på de knepigare frågorna så får du kanske det där ”buzzet” i klassrummet när eleverna börjar diskutera med varandra (bra tips Camilla!).
  • Ta bort poängen och förläng svarstiden till två minuter och låt eleverna arbeta/diskutera i par/grupp innan de svarar.
  • Starta igång samma spelomgång i ”Ghost mode”. Då spelar eleverna mot sitt tidigare resultat. Eller varför inte starta igång en omgång i ghost mode så att en grupp elever får tävla mot den grupp som gjorde Kahooten senast?
  • Variera genom att låta eleverna spela i lag (välj då ”Team mode” istället för ”Classic”). De behöver då bara en enhet per lag och får bestämma ett lagnamn och även ange namn på lagmedlemmarna när de loggar in. När omgången sedan är igång får de fem sekunder extra inför varje fråga för ”team talk”.

Läs artikeln (från senaste numret av Grundskoletidningen) nedan för fler tips kopplade till Kahoot.


Föreläsning på Skolforum för Skolverket

Bildresultat för skolforum 2016

Tisdag 1 november föreläser jag på Skolforum kl 09:00-09:50 i sal C7. Under rubriken ”Varför och hur kan digitala verktyg förbättra planering och genomförande av undervisning?” kommer jag, Jessika Paulsson och Henrik Carlsson från Skolverket att berätta om Skolverkets senaste kompetensutvecklingsinsats inom digitalisering: Skolverkets nya lärportal för digitalisering som släpps i slutet av oktober. Läs mer och boka plats här!

Jag har varit med och skapat innehåll till två delar inom de fyra modulerna – Digital klassrumskommunikation i modulen Leda och lära i tekniktäta klassrum och Att använda film för olika lärandesyften i modulen Digitalt berättande. Under föreläsningen på Skolforum kommer jag att fokusera på att berätta om delen som handlar om digital klassrumskommunikation. larportal-digitalisering

Tanken med den nya lärportalen är att lärare ska få ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande, möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med sina kollegor samt få arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning.

Är förstås väldigt glad och stolt över att få bidra till det här projektet och hoppas att många kommer att använda sig av materialet tillsammans med sina kollegor!


Quizlet – lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans! 2

Quizlet har länge varit en riktig favorit, både hos mig och mina elever! Ursprungsversionen är till för att öva ord och begrepp på egen hand via ord/begreppslistor som man antingen skapar själv eller så återanvänder man andras. Toppenbra för många elever! De använder ofta verktyget för att jobba med ord och begrepp på egen hand eller i par.

Sedan lanserades ju Quizlet Live någon gång i våras och livet (och lektionerna) blev lite roligare! 🙂 Idag frågar mina elever efter Quizlet Live på ungefär samma sätt som när vi introducerade Kahoot för ett par år sedan.

Tidigare hade eleverna mest använt Quizlet för att öva ord på olika språk och även vanligt förekommande begrepp i olika ämnen så som SO och NO. Jag som lärare försåg dem ofta med ordlistor eller skapade de egna och övade via dem. Men genom att starta igång Quizlet Live kan man ju även spela i klassrummet – lagvis! Eleverna blir automatiskt indelade i lag (man måste vara minst 6 stycken som spelar), sätter sig tillsammans och får hjälpa varandra att svara rätt på frågorna. Efter någon omgång eller två ”shufflar” man lagen och eleverna får resa sig och hitta sina nya lagkamrater. Suveränt för att höja lagandan, vikänslan och elevaktiviteten! För att inte tala om att eleverna faktiskt får röra sig lite i klassrummet, vilket kan vara nog så viktigt.

I senaste numret av Grundskoletidningen berättar jag lite mer i detalj om hur verktyget fungerar. Läs artikeln HÄR eller genom att klicka på bilderna nedan!

grt-4-quizlet  grt-4-quizlet-2


Padlet – så funkar det!

I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur den digitala och kollaborativa ”anslagstavlan” Padlet fungerar och hur verktyget kan användas i undervisningen, till exempel för att snabbt och smidigt samla in entrance och exit tickets. På så vis kan man stämma av elevernas (för)kunskaper, låta dem reflektera över sitt eget lärande och visa på progression. (Problem att läsa texten – klicka här för zoombar pdf.)

Här finns även länk till ett par år gammalt blogginlägg om Padlet där jag berättar mer om hur jag använder Padlet med eleverna.

Och i november 2016 gjorde Padlet en mycket efterlängtad uppdatering – nämligen att man numera kan kommentera inläggen! Tummen upp för det!

GRT3 - Padlet

 


Skärminspening i Grundskoletidningen nr 2

I senaste numret av Grundskoletidningen (med ett av de bästa omslagen någonsin!) skriver jag om olika skärminspelningsverktyg. Vilken resurs som passar en bäst beror ju lite på vilken enhet man har; därför brukar jag visa den här bilden när jag är ute och föreläser eller workshoppar:

Screencasting

Här kommer länkarna till de olika verktygen som jag nämner i artikeln nedan:

Screencast-o-matic, Jing, Movenote, Explain Everything, AirServer, Screencastify.


2 x gästinlägg

I lördags var det min tur att blogga för det fina initiativet Skola 365. Det gjorde jag under rubriken ”Längtan efter det analoga – vikten av att mötas”. Som rubriken antyder handlar inlägget om det viktiga analoga mötet. Som förstås digitala verktyg kan bereda väg för. Här kan du läsa inlägget i sin helhet.

Tycker texten på bilden nedan illustrerar det inlägget rätt bra. En av mina favoritaforismer. Vet egentligen inte riktigt vem som sa det först men Michael Dell hamnar iallafall högst när man googlar meningen på engelska, så antar att han är en av dem som ska ha cred. 🙂

img_8912-1

För några veckor sedan gästbloggade jag även på Gleerups Aktuelltbloggen – då om mina fem önskemål/krav för dagens och framtidens digitala läromedel. Det inlägget kan man läsa här!


Dagens och framtidens läromedel – 5 önskemål/krav

Inför och efter min medverkan på konferensen Framtidens Läromedel funderade jag mycket över dagens (och framtidens?) läromedel. Under året har jag även varit inblandad i olika projekt med syfte att utveckla och förbättra olika typer av digitala läromedel. Det har gett mig lite tid att fundera över vad jag skulle vilja ha ut av dagens (gärna digitala) läromedel. För läromedel behövs. Ett riktigt bra läromedel kan bespara en många timmars letande, sållande och planerande under läsårets gång. Tid som kan ägnas åt eleverna istället.

Twitter laromedelTidigare i höstas hade jag ett väldigt trevligt och givande möte med Daniel Barker och Helena Kvarnsell. Vi pratade om betydelsen av ett bra läromedel och hur man kan/bör utforma det och framför allt – hur man kan/bör lägga upp undervisningen när man använder sig av ett (digitalt) läromedel. Många intressanta tankar dök upp och vi ställde oss frågan hur man som lärare egentligen använder sig av dagens läromedel i klassrummet. Är det effektivt? Behöver det förändras? På vilket sätt? Vad krävs i så fall?

Tanken med mötet från början var nog att prata mer specifikt om läromedel men istället diskuterade vi lärarens roll och var rörande överens om att oavsett vilka resurser och verktyg man har tillgång till i klassrummet så är läraren och undervisningen hen bedriver det viktigaste. Förutsatt att upplägget bidrar till att eleverna når sin fulla potential förstås. (Följ gärna Daniel på Twitter och Helenas LR-blogg (och Twitter) för fler vettiga tankar kring ämnet.) Men några saker nämnde vi iallafall som viktiga i ett läromedel, varav jag tar upp några nedan.

I artikeln nedan (i Grundskoletidningen nr 6) sammanfattar jag hursomhelst fem funktioner som jag önskar (kräver) av ett digitalt läromedel idag. Vad vill ni se?