Många som arbetar språkutvecklande använder sig av cirkelmodellens fyra faser när eleverna ska skriva texter. Hur de fyra faserna formuleras är lite olika men kontentan är ungefär som följer:
- Fas 1 – Skapa förförståelse och bygg upp kunskap om ämnesområdet.
- Fas 2 – Studera texter inom genren.
- Fas 3 – Skriv gemensamm texter.
- Fas 4 – Skriv egna texter.
I dessa fyra faser kan man ganska självklart och naturligt använda sig av olika digitala verktyg. Många lärare gör det redan men för er som kanske inte riktigt har gjort kopplingen än kommer här mina tankar kring vilka verktyg som kan användas för vilka syften i de olika faserna:
Fas 1 – Skapa förförståelse och bygg upp kunskap om ämnesområdet.
Egentligen inga konstigheter alls. Du har valt ut vad du vill att eleverna ska lära sig och har gjort en planering därefter. Du vill skapa tydlighet och struktur (Classroom Screen). Du håller kanske en genomgång (med hjälp av PowerPoint, Prezi, Google Slides eller Keynote), förser dem med bilder eller låter dem söka själva (gör/visa en avancerad Google-sökning med CC), delar videoklipp (YouTube) i vilka du (eller någon annan) kanske förklarar och låter dem svara på frågor (skärminspelning och Edpuzzle).
Du kanske introducerar eller repeterar en del ord och begrepp (Quizlet, Gimkit, Wordwall) och eleverna gör kanske gör tankekartor (Popplet eller Mindly)?
Du kanske vill skapa engagemang och aktivitet och samtidigt stämma av förkunskaper via något digitalt responssystem? Till exempel Mentimeter, Socrative, Spiral, Lumio eller Kahoot?
Fas 2 – Studera texter inom genren.
I fas 2 är det dags att LÄSA och grotta ner sig i texter (ett av mina favoritmoment i undervisningen)! Här är det viktigt att läsa på olika sätt – att dyka ner i texterna och riktigt ”gnugga runt” i utvalda delar. Passa även på att prata med eleverna om olika lässtrategier – tex skillnaderna mellan att skumläsa, sökläsa och närläsa.
Läser eleverna en text på skärm, tex ett Word-dokument, öppna den då i app eller i webbläsare i Word online och läs via den avancerade läsaren (för att öka läsbarheten med hjälp av olika funktioner). Är det en PDF – visa hur man antecknar och färgmarkerar i en PDF via lämpligt program (från tex Adobe eller Förhandsvisning). Kom även ihåg att prata med eleverna om digitala lässtrategier (läs mer om det tex i den här artikeln på Skolverkets lärportal).
Vill eleverna få texten uppläst? Har ni inte tillgång till Word online så kan ni istället använda någon annan text till tal-funktion för att få texten uppläst (tex ”läs upp text” på iPaden eller ClaroRead). Läser ni text från ett digitalt läromedel finns denna funktion ofta inbyggd. Ibland läser jag som lärare in (kortare) texter via något skärminspelningsprogram så att eleverna kan lyssna samtidigt som de läser.
Även i den här fasen kan man med fördel använda sig av digitala responssystem som tex Mentimeter och Socrative för att lyfta alla elevers tankar kring de texter man läser. Eller varför inte låta dem dela med sig av sina tankar via korta videoklipp i Flipgrid?
Fas 3 – Skriv gemensam text.
Att skriva en gemensam text kan man förstås göra med papper och penna eller framför en whiteboard (vilket kan vara att föredra i vissa elevgrupper). Men det går förstås även att göra i kollaborativa skrivytor, som tex ett Google-dokument eller ett delat Word/Onenote-dokument.
Har man inte tillgång till dessa verktyg eller om man vill variera verktygen kan man använda sig av Meetingwords eller Padlet för att skriva gemensamma texter. (Om eleverna är redo för det kan de till exempel prova att stafettskriva en text i Meetingwords där det via färgmarkeringarna syns tydligt vem som har skrivit vad.)
Beroende på ålder och nivå, kan många elever i den här fasen även ha användning för appen Skolstil med dess ljudande tangentbord. När bokstaven trycks ner på tangentbordet hörs bokstavsljudet. Den inbyggda talsyntesen läser upp ordet vid mellanslag och hela meningen vid skiljetecken.
Nedan är ett exempel på när vi använde oss av Padlet i den tredje fasen av cirkelmodellen. Eleverna arbetade i par och delade med sig av olika sätt att skriva olika delar av en recension. Under varje kolumn klistrade de in sina textstycken (introduktion, sammanfattning, huvudpersonerna, egna åsikter och slutsats). På så vis kunde de ta del av varandras (anonyma) texter som vi sedan kunde läsa tillsammans, rätta ev fel och inspireras av.
Fas 4 – Skriv egen text.
När det är dags att skriva egen text brukar det initialt vara bra att ha en stöd- eller skrivmall att utgå ifrån i vilken textens olika delar tydligt framgår. Jag brukar även försöka ha med någon slags checklista som eleverna kan använda sig av när de korrläser sin text. Dessa mallar brukar jag oftast skapa i Canva. (Det går förstås lika bra att skapa stödmallar i tex Word, men om man vill att det ska vara lite mer visuellt tilltalande är Canva ett bra alternativ.) De kan till exempel se ut såhär:
I den här fasen tipsar jag alltid eleverna om att använda sig av såväl ordböcker (svenska.se), översättningsverktyg (Google Translate, Lexin eller Ne.se) och resurser för att hitta synonymer (tex Thesauraus på engelska eller Synonymer.se på svenska).
En del elever kan i det här läget även vara behjälpliga av Skolstil som nämndes ovan. Annars har mina elever oftast skrivit i något kollaborativt dokument (oftast har vi arbetat i Google Dokument som jag antingen delar ut via Google Classroom eller som de har skapat i sina egna mappar) i den här fasen. Då kan jag enkelt gå in och följa deras skrivprocess om/när de behöver det.
När vi har gått igenom dessa fyra faser och eleverna har övat färdigt brukar det vara dags för ett bedömningsmoment då de får skriva text på plats i klassrummet i någon låst yta, tex Digiexam, Exam.net, Inspera eller Chromex.
Det var lite kort (eller långt?) om hur digitala verktyg på ett rätt enkelt sätt kan integreras i en rätt så vanlig undervisning – vilket är den typ jag oftast bedriver. 🙂