IKT-verktyg


Flipgrid i undervisningen

Jag fick tipset om Flipgrid i den eminenta Facebook-gruppen Engelska i åk 6-9 av Flipgridambassadören Pernilla Elander Malmqvist. Tack för det, Pernilla! 🙂

Flipgrid är en digital resurs för att spela in, samla, dela och återkoppla på diskussioner, samtal och presentationer. Eller egentligen allt som kan göras muntligt och spelas in i undervisningen. Flipgrid nås enkelt via en webbläsare eller laddas ner som gratisapp. Den grundläggande tanken är att aktivera eleverna och att de ska ges möjlighet att lyssna och titta på varandras inspelningar för att på så vis lära av och med varandra. Som lärare kan man även ge feedback på elevernas inlägg (som mejlas till eleven).

Efter att ha skapat ett konto, kikat runt lite, skapat min första grid och topic blev jag förstås hooked och testkörde detta under en föreläsning nyligen. (Det är rätt praktiskt att ha tillgång till ”testgrupper” innan man kör live med eleverna. 🙂 Alla deltagare under föreläsningen såg direkt potentialen i undervisningssammanhang och ville prova med sina egna elever.

Har satt ihop en liten guide för lärare och elever som finns att ladda ner som PDF här (eller kika på bilderna nedan).

Såhär fungerar det:

Du som lärare skapar först ett konto, en grid (en övergripande ”hubb” i vilken du sedan samlar olika ämnen) och förbereder ett topic (ämne) som du vill att eleverna ska samtala kring. Till exempel en diskussionsfråga där var och en får ge sin syn på saken. Eleverna loggar in via en automatiskt genererad kod som leder till ditt valda ämne och lämnar där sina responses (svar) i form av en kort video (15 eller 90 sekunder i gratisversionen) där de antingen bidrar till diskussionen eller presenterar något. Eleverna kan antingen svara via gratisappen Flipgrid eller via datorn på flipgrid.com där de skriver in koden till ditt ämne.

I gratisversionen kan man som lärare (kontoägare och ”gridskapare”) redigera, ladda ner, avaktivera och radera allt innehåll som laddas upp i den grid eller inom det ämne som du har skapat. Du kan även välja alternativet att moderera elevernas svar innan de publiceras.

Om man som lärare har en elevgrupp som inte riktigt är redo att dela sina inspelningar med varandra kan man välja att klicka i att man vill moderera videoklippen innan de publiceras och då är det endast du som lärare som kan titta på inspelningarna. Du kan även i detta läge ge eleverna feedback mejlledes. Ett annat alternativ är att eleverna publicerar sina videoklipp och därefter kan du som lärare direkt ändra dem från ”visible” (synligt) till ”hidden” (dolt). På så vis kan de elever som inte är redo att dela med sig meddela dig i förväg och så kan du ändra inställningarna för deras inlägg så att bara du som lärare kan se det.

Det finns en gratisversion och en lärarversion av Flipgrid. I gratisversionen kan man endast skapa en så kallad grid, men i den kan man lägga till obegränsat antal ämnen så det fungerar ändå att köra gratisversionen. Om man vill ge eleverna feedback behöver de fylla i en mejladress när de laddar upp sitt videoklipp, till vilken din feedback skickas när du skrivit i den. En bra idé är förstås att spara feedbacken som du mejlar även på något annat ställe, för dokumentationens skull.

Jag tänker mig att man bland annat kan använda Flipgrid för diskussioner, debatter, presentationer, redovisningar, instruktioner, stafettberättelser, exit tickets etc.


Fem favoritverktyg för ökad elevaktivitet!

Förra veckans vabbande ställde ju till det lite (men eleverna hade faktiskt arbetat på bra med de uppgifter jag lade ut) men i onsdags var jag på plats igen och kunde leda lektionen som jag brukar. Får ofta frågan vilka digitala verktyg som jag använder dagligen (eller ja, under varje lektion) och efter onsdagens lektion var det lite extra tydligt vilka som är några av mina favoriter för att öka elevaktiviteten!

Gruppslumpare

Idag använder jag mig av Schoolitys ”egna” gruppslumpare Randomizer som fungerar utmärkt i Chrome. Eleverna är vana vid att den används av alla lärare på skolan så inga konstigheter för dem att sätta sig i nya gruppkonstellationer varje lektion. Har turen att ha ett rätt luftigt klassrum som består av fem ”öar” där eleverna sitter ca 5 st/grupp. Att slumpa grupper på det här sättet bidrar till att eleverna får möjlighet att lära känna varandra, samarbeta och lära av/med fler. Ett annat verktyg för att slumpa grupper är till exempel webtools.itgonline.se/groupie.

Namnslumpare

Lite beroende på elevgrupp så brukar jag i princip alltid rekommendera tekniken no hands up (läs artikeln i Grundskoletidningen här) som väldigt kort förklarat går ut på att istället för att eleverna räcker upp handen för att svara på frågor så slumpas deras namn med hjälp av någon slags namnslumpare. Funkar förstås helt analogt också (glasspinnar eller papperslappar) men är för många lite mer visuellt tilltalande när det är digitalt på storbild. Testa till exempel ”Hero Selector” från Teachstarter.com.

Kahoot för avstämning

Jovisst kan Kahoot vara både kul, aktiverande och fartfyllt men det spelbaserade digitala responssystemet (blogginlägg här) ger även svar på vad eleverna redan kan och vad de behöver öva mer på. Formativt så det förslår. 🙂 I bilden ovan blev det till exempel rätt tydligt att vi behövde stanna upp och repetera diftongerande verb.

Qiuzlet Live för avstämning

”Kan vi inte byta ord? Vi kan ju det här!” Kommentar från elev som efter ett par omgångar av perfekt particip ville gå vidare. Ett ypperligt tillfälle för mig som lärare att visa eleverna att det ganska tydligt framgick att de faktiskt inte ”kunde det här” då alltför många lag kom upp till 5-6 poäng för att sedan ramla ner på noll poäng och fick börja om. Visualieringen av hur det går för lagen som jag visar på storbild hjälpte förstås till att illustrera detta och eleven förstod rätt omgående att vi behövde öva mer! Läs blogginlägget om Quizlet här.

Padlet för exit ticket

Jag använder ofta (nästan alltid) de sista fem minuterna av lektionstiden åt att låta eleverna reflektera över dagens lektion i en så kallad exit ticket. Ofta gör vi det via Padlet – länk till blogginlägg. Just den här lektionen ställde jag den relativt öppna frågan ”Qué has aprendido hoy?” (”Vad har du lärt dig idag?”) och lät eleverna svara fritt. Såhär svarade de – länk till vår Padlet. Nästa lektion startar jag upp med att vi tillsammans tittar på deras svar och har det som utgångspunkt för vårt fortsatta arbete.


Repetitionslektion Spanska steg 3 2

Äsch, hade ju ett himla bra upplägg för att repetera lite verbformer med mina steg 3-elever tyckte jag. Så blev jag tvungen att vabba idag. Gissar att fler kanske är i en liknande sits? I så fall kommer här länkar till de uppgifter som mina elever får ägna sig åt under dagens lektion när jag inte är där. Kanske kan hjälpa någon? Blir lite roligare nästa gång vi ses – lovar! 🙂

Är glad över att folk delar med sig av material och videoklipp – det underlättar verkligen vid såna här tillfällen! Megatack alltså till Mathilda Sandberg (och hennes handledare) för inspiration till PDF-genomgångarna, Ida Aspviken för presens- och futurum-videos och till Renée Diaz för perfekt-video!

Presens

Genomgång Presens + videoklipp 1 + videoklipp 2

Presens övningar

Quizlet – regulares e irregulares

 

 

 

 

Perfekt

Genomgång Perfekt + videoklipp

Perfekt övningar 1 + övningar 2

Quizlet

 

 

 

 

Futurum

Genomgång Futurum + videoklipp

Futurum övningar

Quizlet


Första spansklektionen – Google Formulär, Kahoot, Quizlet och Socrative!

Första spansklektionerna den här veckan! Jag brukar inleda mina kurser med att bland annat prata om kursens innehåll och vad eleverna förväntas kunna när de till exempel ska börja läsa spanska steg 3.

Sen gör vi förstås lite presentationsövningar, och kanske hinner vi även med någon Kahoot- och Quizlet-omgång på ord/grammatik/realia de förväntas ha koll på, till exempel de här — > Kahoot ”¿Llegas bien preparado al Spanska steg 3?” och Quizlet ”Repetition spanska år 7-9”.

I år kommer vi även att göra en kort hörövning via Socrative där jag presenterar mig och där eleverna får svara på tillhörande frågor.

Vi brukar även komma in på Europarådet gemensamma referensram för språk (GERS). Vi går då igenom tillsammans att nivå A1-A2 är på mer grundläggande nivå, att om man befinner sig på nivå B1-B2 kan man använda språket mer självständigt och att C1-C2 motsvarar en mer avancerad språkanvändning. Därefter brukar mina elever få göra en självvärdering i Google Formulär där de får skatta sig själva och även fylla i vad de tycker att de är bra på och vad de skulle behöva öva mer på.

Då det är flervalsfrågor som automatiskt sammanställs brukar det bli överskådligt för mig som lärare var elevgruppen tycker att de befinner sig plus att jag har ett individuellt underlag att utgå ifrån som jag och eleverna kan återkomma till under utvecklingssamtal och avstämningar under kursens gång.

Jag har skapat en redigerbar kopia av självvärderingen som du som lärare kan göra en kopia av och redigera efter dina/era egna behov och önskemål. Klicka på ”More” (de tre prickarna till höger om ”Skicka” ) uppe i högra hörnet och välj ”Gör en kopia”. Här finns länk där jag visar hur man gör. Länken till formuläret finns här!

Nedan ser du hur självvärderingen ser ut.


Classroom Screen – bidrar till tydlighet och struktur

Ramlade över verktyget Classroom Screen via The Techie Teachers Facebook-sida (och även via Linda Forsell Asp i gruppen Mitt lilla klassrum på nätet) häromdagen och måste tipsa!

Idén är supersimpel – det är en sida på nätet (ingen inloggning) som är tänkt att visas på storbild via projektor i klassrummet under lektionstid. På sidan finns flera grundläggande funktioner som många med mig ofta använder för att skapa struktur, tydlighet och elevaktivitet, till exempel en textruta för ex lektionsplanering/instruktioner, en namnslumpare, en arbetssymbol, en timer, en klocka, en ruta som automatiskt genererar en QR-kod till den länk man klistrar in, bilder som visar vad eleverna ska göra (tex arbeta i grupp/par/enskilt) etc. Tänker att det är toppen att ha uppe under lektionstid för att hjälpa eleverna att fokusera på vad som ska göras under lektionen.

+ Plus:

  • Tydligt, överskådligt och strukturerat.
  • Fokus på lektionsinnehållet.
  • Inbjuder till elevaktivitet via till exempel namnslumparen och arbetssymbolerna.
  • Många bra funktioner samlade på samma sida.
  • Svarar på vanliga frågor: Vad ska vi göra? Varför? Hur länge? Med vem? (Vad är klockan? Vilken länk var det? etc)
  • Man kan välja vilka funktioner som ska vara synliga genom att klicka på dem.
  • QR-kodsrutan kan förstoras (så att eleverna kan skanna den på håll).
  • Namnslumparen kan förstås användas för att slumpa elevnamn men även för att slumpa ord, gruppnamn, bänkrader etc.
  • Arbetssymbolerna visar tydligt vad som ska göras: arbeta i grupp, i par, prata tyst (viska) eller arbeta (tyst) på egen hand.
  • Timern är toppen för att tydligt visa eleverna hur länge en aktivitet är tänkt att pågå.
  • Bra med en ruta att rita i (kan visas antingen som en ruta eller i helbild). Tänker kanske främst för mattelärare?
  • I dagsläget kan man välja mellan 15 olika språk.

– Minus:

  • Man skulle nog gärna vilja kunna spara sina ”sidor”.
  • Namnslumparrutan borde gå att göra större (så att eleverna tydligt ser vem som fick ordet). Går förstås att bara säga också.
  • Man skulle vilja kunna ladda upp en egen bild som bakgrund.
  • Drömmen vore ju att det skulle finnas kollaborativa funktioner med till exempel integrerad handuppräckning, att trafikljuset kunde markeras av eleverna, någon slags responsfunktion etc.

Verkar som att en del uppdateringar är på g i september enligt ClassroomScreen’s Facebooksida. Till exempel kommer man att kunna ha två likadana widgets (tex två textrutor) uppe samtidigt och timern kommer att förbättras.

Ska bli spännande att prova i klassrummet i höst!


IT-klubben!

Ni har väl inte missat IT-klubben

Tanken med IT-klubben är att skapa ett färdigt upplägg att utgå ifrån som dessutom är superlätt att använda. Som bekant kan det ju vara lite knepigt att veta hur man ska komma igång med mer digitalt orienterade övningar. Med IT-klubbens färdiga upplägg med övningar, lärarhandledning och materiallåda vill vi sänka tröskeln och få fler lärare och elever att förstå hur användandet av digitala verktyg kan vara både roligt, kreativt och viktigt! IT-klubben är anpassat för att användas i år 1-3 och på fritids.

Konceptet IT-klubben är framtaget av Annika Faxander och Marie Eneqvist som även har grundat Matteklubben – ett liknande upplägg med utbildning, materiallåda och lärarhandledning (som idag finns på 150 skolor runtom i landet). Jag och Camilla Askebäck Diaz (aka Digitala Diaz) står för det pedagogiska innehållet i lärarhandledningen och det har varit superkul att få göra detta tillsammans!

Bland övningarna hittar vi bland annat färdig tipspromenad med QR-koder, enkel programmeringsövning, filmanimering, Quizlet-set för att öva alfabetet i lag, upplägg för digitalt berättande etc etc!

Följ IT-klubben på Facebook och Instagram för uppdateringar! Och kom och lyssna på Annika och Camilla på SETT Syd i höst!

Vad det kostar? IT-klubben kostar 20 500 kr exkl moms och då ingår 2 timmars utbildning för 20 personer, materiallåda för 15 barn och lärarhandledningen med alla övningarna! Vill du veta mer eller beställa IT-klubben till din skola med start redan till hösten 2017? Kontakta Annika eller Marie på info@matteklubben.se


VR i undervisningen

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om VR (virtual reality), museer och sevärdheter online och virtuella  promenader. Texten görs sig bäst i digital form då den innehåller många länkhänvisningar, därför kommer texten i (lite mer än) sin helhet här:

Jag i årets julklapp från Gosh.

Så småningom kommer tekniken kopplad till virtual, augmented och mixed reality (virtuell, förstärkt och mixad verklighet) förstås att utvecklas och min gissning är att vi kommer att se VR-glasögon (årets julklapp 2016!), VR-appar, 360-filmer och andra alternativ som ett naturligt inslag i undervisningen i var och vartannat klassrum inom bara ett par år.

I höstas nosade jag och mina elever på ett par VR-appar under en engelsklektion. Vi hade lånat ihop ett par VR-glasögon, turades om och provade bland annat ”Dinosaurieappen”, vilken funkade hyfsat bra. Iallafall för att beskriva för en kompis vad man såg medan kompisen skrev ner det som berättades. (Men det finns förstås utvecklingspotential i VR-apparna.) Det fick iallafall mig att gräva vidare lite efter annat VR-relaterade resurser. Och det finns ändå rätt mycket (och mer är på väg)!

Det kommer hela tiden mer och mer kvalitativt VR-anpassat material att använda med eleverna – kolla till exempel in Plan Internationals reportage ”Mitt nya hem” (finns även i en VR-version). I det här klippet berättar Sanna Wolff mer om hur det fungerar. Tänk när det är vardag att titta på VR-anpassade nyheter

Och tänk när Microsoft Hololens finns tillgänglig till ett mer överkomligt pris – tänk att kunna använda mixed reality i undervisningen! Kika på videon om hur Hololens fungerar här

Flera lärare världen över använder Google Expeditions i undervisningen. Det är samlingar av länkat innehåll och stödmaterial skapat för virtuell verklighet, till exempel panoraman i 360 grader och 3D-bilder. Google samarbetar med en rad olika partners för att skapa anpassat utbildningsinnehåll som omfattar hela universum. Mer info om Googles VR-projekt, Expeditioner och Google Cardboards (”kikaren”) finns på vr.google.com.

Bildresultat för google cardboard

En cardboard-kikare kostar ungefär runt hundralappen men specifikationerna för kikaren är öppen källkod och om man vill kan man ge sig på att bygga en egen! (Och ja, det finns förstås andra, mer avancerade VR-glasögon – och de kommer förmodligen bli både bättre och billigare inom en rätt snar framtid.)

Det finns förstås många fler webbaserade resurser att använda för att till exempel gå på virtuella promenader och besök runtom i världen!

Virtuella promenader

Bildresultat för google street viewMånga är förstås redan bekanta med Google Street View och flera har säkert sett en av alla Google-bilar som åker runt och fotar omgivningen. Man når Street View via maps.google.com i webbläsaren och detta är verkligen en pärla i undervisningen för att snabbt och enkelt visa upp platser världen över. Där kan man ta tag i den lilla gula figuren nedtill i bild och släppa den på valfri plats på kartbilden för att se en gatubild. Man kan se sig omkring och ”gå” en promenad med hjälp av pilarna. Nedanstående upplägg har jag gjort med flera elevgrupper  på både engelska och spanska.  

Uppgiftstips à la ”På spåret”:

  1. Eleverna ritar ut en (valfri) rutt/promenad.
  2. Därefter ”går/reser” de sträckan samtidigt som de berättar och förklarar vad de ser på vägen.
  3. Resten av gruppen gissar vart de är på väg.
  4. Kan göras live i klassrummet alternativt spelas in med ett skärminspelningsverktyg och delas med andra.
  5. En utmaning? Berätta och förklara på engelska!

(Ungefär samma upplägg fungerar förstås på de flesta andra resurserna som nämns nedan!)

Prova även att ladda ner Google Earth där du bland annat kan besöka pyramiderna, ta en 3D-promenad genom regnskog eller besök månen eller Mars (välj i så fall månen/Mars i verktygsfältet högst upp).

Museer online

Från och med den 1 februari 2016 blev det (återigen) gratis att besöka flera av statens museer. Ett mycket välkommet beslut då museibesök ofta är ett uppskattat inslag i undervisningen. Men för de som kanske inte har tid eller råd att ta sig till de fysiska museerna eller helt enkelt vill variera undervisningen kan en digital promenad eller ett virtuellt museibesök via webbläsaren vara ett intressant alternativ.

Google Cultural Institute är en online-plattform som ger allmänheten tillgång till Google Art Project, världens underverk samt historiska ögonblick. Inom ramen för Google Art Project ges användarna möjlighet att virtuellt gå igenom partnermuseernas gallerier. Man kan även sammanställa sin egna virtuella konstsamling. Projektets ”walk-through”-funktion använder samma teknologi som Googles tidigare projekt Street View. Tips på en bra samling är Women in Culture.

National Museum of Natural History är ett naturhistoriskt museum beläget i USAS:s huvudstad Washington D.C och är en del av Smithsonian Institution. Med fritt inträde och öppet 364 dagar om året är museet det näst mest besökta i världen, efter Louvren. Via den här länken kan man besöka museet och gå runt i såväl permanenta som tillfälliga utställningar.

Och när ni ändå ”är” i Washington D.C – varför inte besöka Vita Huset och gå på en interaktiv tur via den här länken.

Louvren – det mest besökta museet i världen och ett historiskt monument. Louvren är beläget i Paris och tillhör världens främsta konstmuseer, både vad gäller storlek och samling. Via Online Tour Louvren kan man besöka några av utställningar virtuellt.

Och när vi ändå talar om konst – besök Sixtinska kapellet via den här länken.

Världskulturmuseerna består av Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. På deras hemsida för barn finns en hel avdelning med spel, pyssel och interaktiva övningar att grotta ner sig i – länk här.

Internetstiftelsen i Sverige har skapat sajten Internetmuseum. Här kan man läsa allt om hur det gick till när internet kom till Sverige och klicka sig igenom hela den digitala och interaktiva utställningen.

Andra virtuella sevärdheter online

Ta en virtuell rundtur i Anne Franks husden här länken. På annefrank.org finns även en hel avdelning tillägnad undervisning (klicka på fliken ”Education”).

Åk på en virtuell resa i/till London via London officiella besöksguide – länk här.

Gillar man fotboll kanske ett virtuellt besök på Real Madrids hemmaarena Santiago Bernabéu eller FC Barcelonas Camp Nou är av intresse?

Ta med (kanske mer för gymnasie)eleverna på ett inspirerande besök på Harvard University via den här länken eller testa en så kallad 360°-film på YouTube där vi får besöka Buckingham Palace (videoklippet ses bäst genom ett par VR-glasögon.) För fler 360°-filmer – sök på YouTube på till exempel ”vr 360”.

”Besök” Västra muren i Jerusalem (tidigare ofta kallad Klagomuren) – en helig plats för judar och muslimer dit människor från hela världen reser. Där finns en webbkamera som sänder live dygnet runt – länk här.

För fler livestreams världen över kan man besöka earthtv.com eller earthcam.com.

Har alldeles säkert missat att tipsa om massa bra resurser kopplade till temat – fyll gärna på i kommentarerna så uppdaterar jag!


Sociala medier – har du koll? 1

En liten heads-up för långt men viktigt inlägg (med många länkar)!

När jag lyssnade på avnittet ”Allt är inte Facebook” ur podden ”Jakten på likes” med Isa Galvan och Linnea Holst slog det mig hur viktigt det ändå är att ha (tänkte först skriva ”lite” men tog bort det sen) koll på vad barn och ungdomar gör på nätet. Podden riktar sig till föräldrar (alla vuxna?) som vill lära sig allt om sociala medier. I podden diskuteras de vanligaste sociala plattformarna där barn och unga möts idag: Snapchat, Ask, Kik, Instagram, Musical.ly med flera. Utöver sociala plattformar tar podden upp ämnen som nätjuridik, bekräftelse, källkritik och näthat. Förhoppningen är att lyssnarna ska få kunskap och redskap som gör det lättare att prata om sociala medier med barn och unga. Lyssna här eller i din podd-app!

Nedan kommer några rader om några av de sociala medier som tas upp i podden, plus ett par till. Längst ner i inlägget finns länkar till olika resurser om du vill grotta ner dig ännu mer i ämnet.


Snapchat
– grundat av Evan Spiegel, Bobby Murphy och Reggie Brown och lanserades 2011. Uppskattat antal användare varierar lite men ca 150 miljoner aktiva användare verkar flera källor vara överens om. (Kan jämföras med att Facebook har omkring 1,7 miljarder användare och Instagram ca 600 miljoner användare.) Ca 80% av svenska ungdomar använder Snapchat dagligen. (Själv använder jag inte Snapchat särskilt aktivt. Jag och lilleman tycker som synes mest att det är kul att ta selfies med olika roliga filter. <–)

Snapchat var från början tänkt som en selfieapp men utvecklades senare till ett långt mer framgångsrikt koncept där användarna skickar bilder och filmer till varandra och väljer hur länge mottagaren ska få se bilden/filmen (1-10 sekunder). Man kan ha en öppen eller stängd profil. Man kan även välja ut och se om en bild om dagen. Tanken med Snapchat är att man ska kunna skicka en bild här och nu och sedan ”gå vidare”. För ungefär ett år sedan lanserades My Stories där bilden/videon läggs ut till valda personer som kan titta på den flera gånger men tas bort efter 24 timmar. Man kan se vilka som har sett ens ”story” och man kan även se om någon (och i så fall även vem/vilka) som ”printscreenar”, dvs skärmdumpar och sparar en av dina bilder. Om någon skärmdumpar din bild kommer det direkt upp en notis om vem som gjort det så att man vet vem som eventuellt har sparat ens bild.

Snapchat växer så det knakar och är verkligen de ungas sociala medium. Det talar sitt tydliga språk att Facebook erbjöd sig att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar (!) 2012 men Evan Spiegel tackade nej. I september 2016 lanserade Snapchat sina egna glasögon Spectacles via vilka man kan filma hela sitt liv om man vill (om man nu vill det?). Lyssna på poddavsnittet om Snapchat för att få veta mer om Snapchat – jag lärde mig massa nytt! Hur funkar det egentligen med ”streaks”?

Instagram – fortfarande himla poppis även bland de yngre. Gissar att de flesta vet ungefär hur det funkar. 🙂 Om du vill följa mig finns mitt öppna konto här. Många (kanske främst yngre?) använder Insta Stories som en slags motsvarighet till Snapchat. Där ligger bild/film kvar i 24 timmar innan den försvinner (i likhet med Snapchats funktion My Story). Här är Emanuel Karstens lista på de största svenska Instagramkontona. Vem som toppar? Zlatan förstås (mer än 22 miljoner följare).

Youtube – det mest självklara mediet bland unga enligt ”Eleverna och internet 2016″. Inte bara som sökmotor som många kanske tänker sig i första hand. Många ”scrollar” YouTube precis på samma sätt som man kollar sina flöden i till exempel Facebook, Twitter eller Instagram. Vilka man följer på YouTube? Mycket individuellt förstås men några av Sveriges populäraste youtubers är Felix ”Pewdiepie” Kjellgren (inte bara Sveriges utan världens största Youtuber med 53 miljoner prenumeranter), Jocke ”Jockiboi” och Jonna, Clara Henry och Therese Lindgren (kolla tex klippen ”Therese testar teknik” för att se när hon bla programmerar spel, testar 3D-skrivare, Makey Makey och Quirkbot). För att bara nämna några. Kolla in Emanuel Karstens lista på Sveriges största youtubers här!

Musical.ly – kul men lite utmanande för en gammal stöt som jag som inte är så frisläppt och mimar loss till favoritlåtarna på samma sätt längre. Eller ja, iallafall inte offentligt… 🙂 Har mest ett konto för att kunna följa äldsta brorsdotterns framfart.❤ Enligt henne är de tre största fördelarna att man 1) rör på sig (när man gör olika danser/rörelser), 2) att man kan få fler vänner och 3) man tränar minnet genom att komma ihåg rörelserna. Det dåliga är att man kan få elaka kommentarer om man har öppen profil.

Wattpad – ”Har du läst min bok?” frågar brorsdotterns 12-åriga kusin och introducerar mig på ett kick till Wattpad där hon skriver på en dagboksliknande bok. Wattpad är en app/webbresurs ett biblioteket med över 10 miljoner gratis böcker som hela tiden växer då det är användarna som publicerar texterna. Enligt sajten Boktugg har Wattpad ungefär 120 000 unika svenska besökare i månaden och i snitt tar varje besök 2 timmar och 45 minuter. Efter att ha klickat runt en stund i appen förstår jag verkligen att man lätt förlorar sig i alla texter/noveller/dikter/böcker som finns tillgängliga.

Kik
är en populär meddelandeapp som har cirka 200 miljoner användare och är särskilt populär bland ungdomar. Kik, vars meddelandefunktion påminner om sms, använder internet för att skicka och ta emot meddelanden och påminner på så sätt om WhatsApp. Förutom att skicka ”vanliga” textmeddelande kan Kik också skicka bilder och korta videofilmer. Man kan också skicka små teckningar, populära filmklipp, spela spel eller göra egna memes med bilder som finns i appen. Istället för att ha sitt telefonnummer som avsändare så skapar man ett användarnamn vid registrering. Användarnamnet innebär att man kan vara helt anonym på Kik och att man kan prata med personer som man inte vet vilka de är. Det innebär också att personer som man inte känner kan ta kontakt med (”kika”) en.

Ask.fm – en social nätverkstjänst som lanserades redan 2010 och har ca 150 miljoner aktiva användare varje månad. Användare skapar profiler och skickar frågor av mer eller mindre avancerad karaktär till varandra. Användare förväntas svara på de frågor de får. Om man inte vill ha anonyma frågor kan man ställa in det via kontoinställningarna (”Tillåt anonyma frågor i din profil”). Många ungdomar (?) ser det som en utmaning att besvara alla frågor de får och av en del anses det vågat att tillåta anonyma frågor och även svara på dem. Själv har jag ett konto men har inte riktigt hittat något användningsområde. Vet dock att en del lärare använder Ask.fm som en yta för att låta eleverna ställa undervisningsrelaterade frågor.

Periscope är en live-video-app som köptes upp av Twitter innan lanseringen 2015. Ni kanske minns när Periscope ”slog” i Skolsverige när elever bland annat livesände lektioner utan lärares och kamraters vetskap och skulle göra ditten och datten om de fick tillräckligt många likes? Jag bloggade om det då – inlägget finns att läsa här. Kan väl inte direkt räkna mig själv till aktiv användare av Periscope. Men med iallafall 241 följare kanske jag skulle live-sända lite oftare? Men om vad? Har ni några förslag? 🙂

Jodel är ett community som visar vad som händer i ens område i realtid och uppdaterar en kring vad folk pratar om där man befinner dig. Appen är platsbaserad och beroende på var man befinner sig kan man ta del av olika personers uppdateringar. Appen lanserades i slutet av 2014 och växer enligt Sydsvenskan mest i universitets- och högskolestäder. Tjänsten var ursprungligen utformad för studenter, så att de kan följa med i vad som händer runt omkring deras högskola eller universitet. Appen har dock blivit populär bland användare som inte är studenter.

När man loggar in första gången på Jodel har man 100 ”karmapoäng”. Beroende på hur andra användare interagerar med ens meddelanden (tex röstar upp och ned dem) så ökar eller minskar ens karmapoäng. Genom att rösta upp eller ned meddelanden hjälper man andra att se de roligaste eller mest relevanta uppdateringarna. Om ett inlägg får mer än fem ”nedröster” försvinner det från alla användares flöden. Utöver att rösta upp eller ned inlägg kan man anmäla dem. Om man anmäler ett inlägg så kommer man inte att se det längre. Om ens egna inlägg anmäls riskerar man att stängas av som användare. Man kan svara på andras meddelanden och meddelas när någon svarar en själv. Däremot kan man inte se vilka som svarat en, lika lite som andra kan se vem man själv är. Helt anonym är man dock inte då användare kan dock spåras på andra sätt av exempelvis polisen, med hjälp av företaget bakom appen.

Jodel blev uppmärksammat i svensk media i slutet av 2015 och början av 2016 i samband med att det hade framförts hot via appen mot först Linköping och sedan Örebro universitet. Hotet mot Örebro universitet togs på stort allvar och universitetet stängde under en dag efter ett hot i januari 2016.

Tinder – platsbaserad dejtingapp (lanserad 2012). Matchning sker genom att användarna swipear bilder (åt höger vid intresse, åt vänster vid ointresse). Kvinnor tenderar att vara mer kräsna och selektiva. Åldersgräns på 18 år (sedan juni 2016) men kan ändå kan vara bra att känna till.

Avslutningsvis kommer här några tips att använda i undervisningen eller bara kolla upp som den medvetne vuxne du är:

Statens Medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. För att kunna fatta medvetna beslut i vår medievardag är idag MIK (medie- och informationskunnighet) en nödvändig kompetens för alla i samhället. ”Lär om medier” vänder sig till lärare, bibliotekarier, föräldrar och andra vuxna som vill lära sig mer om dagens medielandskap. Här hittar du också ”MIK för mig” – ett digitalt verktyg/utbildning fyllt med diskussionsfrågor, färdiga lektionspaket och övningar om källkritik, vinklade budskap och våra relationer på nätet.

Surfa Lugnt driver ett nationellt initiativ för att höja skolans och vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet. Syftet är att bejaka det positiva som finns i ungas liv på nätet, som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och samtidigt ge föräldrar och andra vuxna mer kunskap att hantera fallgroparna på internet, som till exempel e-mobbning och integritetsfrågor. På sidan hittar du råd och tips om ungas nätvanor och länkar till forskning kring unga och Internet. Du kan dessutom ställa frågor och få svar från såväl våra experter på internetsäkerhet som vår tonårspanel.

”Eleverna och internet 2016” – en rapport som bygger på statistik från IIS årliga undersökning ”Svenskarna och internet”. Intressant läsning om barn och ungas nätvanor från IIS (Internetstiftelsen i Sverige).

Nätkulturer

Om du inte redan följer Elza Dunkels‘ forskningsblogg Nätkulturer (och andra sociala kanaler) om barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT, gör det! Eller läs hennes böcker! (Och ja just ja, jag har ju faktiskt skrivit ett kapitel i antologin ”Interaktiva medier och lärandemiljöer”).

Kolla in Helena Kvarnsells elevers lärarguider till sociala medier – så bra! Här är till exempel en Prezi om Snapchat skapad av Lina, Alice och Julia i 8E.

Och ej att förglömma – Skolverkets material med övningar att använda när du vill diskutera källkritik och sociala medier tillsammans med eleverna, Lärportalen och Kolla Källan.

Vad glömde jag? Tipsa gärna loss!


Kahoot – så fungerar det!

Kahoot är förstås ingen nyhet i ”den digitala verktygslådan” för många lärare. Det spelbaserade responssystemet har gått varmt i många klassrum de senaste åren. 

Utöver att aktivera eleverna att faktiskt delta i lektionsuppgiften finns många smarta funktioner i Kahoot som bla kan användas för att synliggöra lärande och få eleverna att samarbeta (längre svarstid/team mode). Skapa quiz med flervalsfrågor (infoga bild/video till frågan), discussion med sant/falskt eller survey med alternativ utan poäng. Och missa inte den senaste uppdateringen ”Jumble” där eleverna får rangordna och sortera svarsalternativen. Kan tex användas för att fylla i lucktexter, storleksordna mattetal, placera regenter i rätt ordning eller rangordna länder efter antal invånare. (Filmen nedan visar två exempelfrågor i previewläge från en Jumble jag gjorde häromdagen.)

Andra Kahoot-tips:

  • En självklarhet(?): Ladda ner översikten över alla elevers svar efter varje spelomgång och utvärdera vad eleverna kan, dels på gruppnivå men även på individnivå. Grundbulten i det formativa arbetet är ju att planera undervisningen efter vad eleverna kan och vad de behöver öva mer på. Använd Kahoot för att stämma av hur såväl grupp som individer har tillgodogjort sig undervisningen och planera därefter.
  • Skapa frågor som har flera korrekta svarsalternativ för att ”ställa till det lite”.
  • Låt eleverna skapa egna Kahoots! Läs bok och låt eleverna skapa frågor på innehållet. Vi har gjort så att olika grupper har varit ansvariga för specifika kapitel i boken. Och som Marie Andersson tipsar om på Twitter: diskutera hur man skriver bra frågor och hur man gör knepiga svarsalternativ. Aktivt lärande!
  • Ange lite längre svarstid (60 s) på de knepigare frågorna så får du kanske det där ”buzzet” i klassrummet när eleverna börjar diskutera med varandra (bra tips Camilla!).
  • Ta bort poängen och förläng svarstiden till två minuter och låt eleverna arbeta/diskutera i par/grupp innan de svarar.
  • Starta igång samma spelomgång i ”Ghost mode”. Då spelar eleverna mot sitt tidigare resultat. Eller varför inte starta igång en omgång i ghost mode så att en grupp elever får tävla mot den grupp som gjorde Kahooten senast?
  • Variera genom att låta eleverna spela i lag (välj då ”Team mode” istället för ”Classic”). De behöver då bara en enhet per lag och får bestämma ett lagnamn och även ange namn på lagmedlemmarna när de loggar in. När omgången sedan är igång får de fem sekunder extra inför varje fråga för ”team talk”.

Läs artikeln (från senaste numret av Grundskoletidningen) nedan för fler tips kopplade till Kahoot.


Socrative – så fungerar det! 1

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om hur det digitala responssystemet Socrative fungerar.

Socrative är omtyckt av många lärare runt om i landet och används av många. De flesta använder verktyget som ett komplement i undervisningen för att öka elevaktiviteten och kommunikationen i klassrummet. Som lärare kan man med hjälp av Socrative även bilda sig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå genom att ställa olika typer av frågor som eleverna besvarar med hjälp av sina enheter, antingen individuellt eller i par/grupper. Elevernas svar registreras direkt och en sammanställning skapas automatiskt. I sammanställningen kan man som lärare sedan analysera vad eleverna redan kan och vad som de behöver utveckla.

Jag har även knåpat ihop en mer ingående och detaljerad 6-sidig (!) steg-för-steg-guide som finns att ladda ner som PDF här.

grt-socrative-2016-1   grt-socrative-2016-2


Föreläsning på Skolforum för Skolverket

Bildresultat för skolforum 2016

Tisdag 1 november föreläser jag på Skolforum kl 09:00-09:50 i sal C7. Under rubriken ”Varför och hur kan digitala verktyg förbättra planering och genomförande av undervisning?” kommer jag, Jessika Paulsson och Henrik Carlsson från Skolverket att berätta om Skolverkets senaste kompetensutvecklingsinsats inom digitalisering: Skolverkets nya lärportal för digitalisering som släpps i slutet av oktober. Läs mer och boka plats här!

Jag har varit med och skapat innehåll till två delar inom de fyra modulerna – Digital klassrumskommunikation i modulen Leda och lära i tekniktäta klassrum och Att använda film för olika lärandesyften i modulen Digitalt berättande. Under föreläsningen på Skolforum kommer jag att fokusera på att berätta om delen som handlar om digital klassrumskommunikation. larportal-digitalisering

Tanken med den nya lärportalen är att lärare ska få ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande, möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med sina kollegor samt få arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning.

Är förstås väldigt glad och stolt över att få bidra till det här projektet och hoppas att många kommer att använda sig av materialet tillsammans med sina kollegor!


Quizlet – lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans! 2

Quizlet har länge varit en riktig favorit, både hos mig och mina elever! Ursprungsversionen är till för att öva ord och begrepp på egen hand via ord/begreppslistor som man antingen skapar själv eller så återanvänder man andras. Toppenbra för många elever! De använder ofta verktyget för att jobba med ord och begrepp på egen hand eller i par.

Sedan lanserades ju Quizlet Live någon gång i våras och livet (och lektionerna) blev lite roligare! 🙂 Idag frågar mina elever efter Quizlet Live på ungefär samma sätt som när vi introducerade Kahoot för ett par år sedan.

Tidigare hade eleverna mest använt Quizlet för att öva ord på olika språk och även vanligt förekommande begrepp i olika ämnen så som SO och NO. Jag som lärare försåg dem ofta med ordlistor eller skapade de egna och övade via dem. Men genom att starta igång Quizlet Live kan man ju även spela i klassrummet – lagvis! Eleverna blir automatiskt indelade i lag (man måste vara minst 6 stycken som spelar), sätter sig tillsammans och får hjälpa varandra att svara rätt på frågorna. Efter någon omgång eller två ”shufflar” man lagen och eleverna får resa sig och hitta sina nya lagkamrater. Suveränt för att höja lagandan, vikänslan och elevaktiviteten! För att inte tala om att eleverna faktiskt får röra sig lite i klassrummet, vilket kan vara nog så viktigt.

I senaste numret av Grundskoletidningen berättar jag lite mer i detalj om hur verktyget fungerar. Läs artikeln HÄR eller genom att klicka på bilderna nedan!

grt-4-quizlet  grt-4-quizlet-2


Google Formulär – nu med självrättande quiz-funktion! 1

Google Forms QuizÄntligen har Google lagt till en självrättande quiz-funktion till Google Formulär!

Många av oss använder Google Forms/Formulär för att skapa frågeformulär, till exempel för utvärderingar men även för att stämma av elevernas förkunskaper inför ett nytt arbetsområde, som tillhörande frågor till en ”flipp”, hur grupparbetet fortskrider – ja användningsområdena är många. En del har även använt sig av tillägget Flubaroo för att skapa självrättande quizzer (läs till exempel hur Sara Bruun har lagt upp det här).

Några har tyckt att det är lite överkurs med tillägget och använder helt enkelt något annat alternativ (typ Socrative eller liknande). Men nu har Google lagt till en quiz-funktion så att man kan välja att eleverna får direkt feedback på frågorna! Toppenbra och av många en efterlängtad funktion. Det är ju rätt skönt när ett verktyg erbjuder många funktioner så att man slipper alternera mellan olika resurser alltför mycket. Än så länge stöder bara quiz-alternativet flervalsfrågor och sant/falskt-frågor. (Vill man skapa en självrättande quiz där eleverna fyller i sina egna svar får man i dagsläget fortsätta att använda sig av Flubaroo.)

Gör såhär:

För att skapa ett nytt formulär med dina egna frågor behöver du först och främst ett Google-konto. Därefter går du till drive.google.com och klickar på ”Nytt”. Klicka på ”Fler” för att få fram ”Formulär”. När du får fram ett nytt formulär går du in på inställningarna (kugghjulet uppe till höger) och väljer ”Quiz”. Där kan du välja om du vill att eleverna ska få direkt respons på sina svar. När du sedan skapar frågorna klickar du på svarsknappen för att ange rätt(a) svar och eventuell feedback på såväl korrekta som felaktiga svar. Om man vill kan man även lägga till poäng på varje fråga (inte någon funktion som kommer att gå varm i mina formulär, men för andra kanske det fyller en funktion). Kom ihåg frågan där eleverna får svara på vad de heter om du vill veta ven som har svarat vad på vilken fråga!

Jag har använt mig av Google Formulär med mina elever i många år nu och ser fram emot att kunna använda det även fortsättningsvis, kanske framför allt för att flippa videoklipp/bilder när jag nu ännu enklare kan lägga till tillhörande frågor.


Padlet – så funkar det! 1

I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur den digitala och kollaborativa ”anslagstavlan” Padlet fungerar och hur verktyget kan användas i undervisningen, till exempel för att snabbt och smidigt samla in entrance och exit tickets. På så vis kan man stämma av elevernas (för)kunskaper, låta dem reflektera över sitt eget lärande och visa på progression. (Problem att läsa texten – klicka här för zoombar pdf.)

Här finns även länk till ett par år gammalt blogginlägg om Padlet där jag berättar mer om hur jag använder Padlet med eleverna.

Och i november 2016 gjorde Padlet en mycket efterlängtad uppdatering – nämligen att man numera kan kommentera inläggen! Tummen upp för det!

GRT3 - Padlet

 


Skärminspening i Grundskoletidningen nr 2

I senaste numret av Grundskoletidningen (med ett av de bästa omslagen någonsin!) skriver jag om olika skärminspelningsverktyg. Vilken resurs som passar en bäst beror ju lite på vilken enhet man har; därför brukar jag visa den här bilden när jag är ute och föreläser eller workshoppar:

Screencasting

Här kommer länkarna till de olika verktygen som jag nämner i artikeln nedan:

Screencast-o-matic, Jing, Movenote, Explain Everything, AirServer, Screencastify.


Min medverkan i UR:s Lärlabbet

Lärlabbet

I avsnitt 5 av Lärlabbet pratar jag, Sofia Malmberg, Fredrik Holmberg och en som alltid knivskarp Jan Hylén om vad en digitaliserad skola innebär i praktiken, vad man som lärare måste kunna och vilka möjligheter som finns. Här finns länk till programmet.

Larlabbet program

Efter programmet fick jag möjlighet att utveckla mina tankar kring betydelsen av att alla behöver arbeta med modern teknik i skolan i ett blogginlägg med rubriken ”Kan man välja bort att arbeta med modern teknik i dagens skola?”. En fråga med ett självklart svar, kan tyckas. I inlägget betonar jag betydelsen av att förebygga de digitala Larlabbet bloggkunskapsklyftor som redan har uppstått och håller på att uppstå mellan de elever som dels har tillgång till den moderna tekniken i sin skolmiljö samt har lärare som arbetar aktivt med detta och de som inte har dessa möjligheter.

Jag skrev bland annat ”De elever som har ett försprång inom MIK (medie- och informationskunnighet) kommer även ha makt att förstå hur de kan delta i och påverka samhällsdebatten, vilket förstås gör detta till en demokratifråga. Låt oss arbeta aktivt med MIK med våra elever så att vi inte riskerar att få digitala kunskapsklyftor i framtiden där bara en del av medborgarna förstår sig på hur de kan använda sig av nätet för att tolka, förstå och påverka sin omgivning.”

I blogginlägget länkar jag även till flera lärare som verkligen har omfamnat den moderna tekniken i sin undervisning och även bloggar och berättar om varför och hur. Läs hela blogginlägget här.

 


A Google A Day & Google Search Education

Fick tipset om sidan A Google A Day i Facebookgruppen Engelska 6-9 häromdagen och blev nyfiken. Det är ett slags onlinespel från Google där spelarna får tre frågor som de ska svara på genom att googla. Varje dag läggs nya frågor ut, inom kategorierna sport, vetenskap, popkultur, historia, konst och litteratur eller geografi. Ju snabbare man hittar svaret (ja, genom att googla) desto fler poäng får man. Och ja, kanhända lär man sig något på köpet. 🙂 Prova själva här!

A Google A Day

Hela spelet och sajten är en del av större kampanj för att folk ska bli bättre på att använda Googles sökmotor. Och ja, en del menar att detta spel även förser Google med information om hur användarna bär sig åt för att söka efter information med hjälp av Googles sökmotor. Ett helt rimligt antagande. Tänker ändå att detta kan användas i undervisningen med eleverna. Kanske kan vara något för de elever som behöver en utmaning under engelsklektionerna, kanske när de är ”klara”?

A Google A Day är en del av Google Search Education, en sida som erbjuder flera olika (rätt omfattande) lektionsplaneringar att använda för att hjälpa eleverna att bli bättre på att söka information på nätet. Här finns mycket användbart på flera olika nivåer (beginner, intermediate och advanced). Bland annat finns det lektionsupplägg för hur man gör för att välja rätt söktermer, förstå sökresultatet, avgränsa en sökning för att få bäst sökresultat och utvärdera olika källors trovärdighet. Såhär ser översikten över första lektionen ut:

Lesson plan map

Dessa upplägg ligger klart i linje med läroplanens formuleringar om att eleverna både ska kunna söka information och förhålla sig kritiska till den. Alla lektionsupplägg är på engelska men översätts rätt enkelt med till exempel Google Translate (vad annars?). Ett gyllene tillfälle att visa att och prata med eleverna om att allt inte förstås översätts perfekt. 🙂


Periscope i skolan? 6

I dagarna har jag sett att appen Periscope diskuteras flitigt av lärare i mina olika sociala flöden. Själv kom jag först i kontakt med appen i höstas när min bästa väns lillebror sprang 20 marathon på 20 dagar (jo, han gjorde det faktiskt!) för att samla in pengar till Röda Korset. Då och då under färden från Stockholm till Piteå livesände han sin löptur via Periscope och folk kunde ”gilla” och ställa frågor under tiden som sändningen pågick. Livesändning för ett gott syfte alltså.

Många lärare i mina flöden är dock oroliga över hur eleverna använder Periscope i situationer som inte bör livesändas. En del elever livesänder till exempel lektioner utan lärarens vetskap. Nej, jag skulle inte heller vilja att mina elever livesände från mina lektioner utan att informera mig först. Men jag ser hög lärandepotential i att kunna använda livesändning på olika sätt i undervisningssituationer. För mig har lösningen hittills inte varit att samla in mobilerna.

Digitala kanaler och appar för att livesända via någon slags enhet är som bekant inte något nytt. Det finns fler andra tjänster för samma ändamål. YouTube LiveGoogle Hangout On Air, Meerkat, UStream och framför allt Bambuser har funnits relativt länge. Det finns även specifika tjänster för att livesända när man spelar (till exempel Twitch och Hitbox). I min bok Webben i undervisningen skrev jag 2012 om hur man kan använda sig av livesändning (då främst Bambuser) i undervisningssituationer. Jag vidhåller att det finns mycket potential för att skapa en dynamisk undervisning med hjälp av detta. Däremot blundar jag inte för att det finns utmaningar kopplade till företeelsen att när som helst kunna livesända vad som helst. Men av naturen tror jag mer på samtal och diskussion för ökad förståelse än förbud.

Jag är lite kluven i detta då det som så många andra gånger då det gäller mobilanvändning i undervisningen inte är svart eller vitt. Jag har hittills inte behövt använda så kallade mobillådor för att samla in telefonerna (förutom vid något enstaka NP-tillfälle) utan alltid försökt uppmuntra eleverna att använda mobilerna för att lära sig saker. Tänk till exempel om någon livesänder just det som eleverna undersöker för tillfället. Och där de dessutom kan ställa frågor i realtid via sin mobil och få svar direkt. För mig är det självklart att försöka tillvarata den möjligheten.

Så hur ska man förhålla sig till det här då? Som jag ser det finns det inga enkla svar. Men som många gånger tidigare tänker jag att det är bättre att förekomma eleverna. Varför inte på lärarens initiativ visa eleverna hur man livesänder till exempel en genomgång under en lektion? Eller gör som vi gjorde vid ett tillfälle – låt en grupp elever intervjua folk på stan medan resten av gruppen följer sändningen i klassrummet. Periscope är så pass användarvänligt att det faktiskt ”bara” är att skapa ett konto och börja sända. På gott och ont förstås. 🙂 Prata med eleverna om möjligheter och utmaningar kopplade till att vem som helst kan livesända vad som helst. För jag tror att de flesta ändå håller med om att fördelarna överväger nackdelarna.

Det är otroligt viktigt att vi visar och berättar hur man kan använda sociala medier i stort och appar som Periscope på ett demokratiskt sätt. Ett bra exempel som ligger relativt nära i tiden är arabiska våren. Jag citerar Fredrik Karlsson från en tråd på Facebook: ”Unga har genom att bland annat använda Bambuser och Periscope tvingat diktaturer som suttit sedan andra världskriget på fallrepet. Att sända live kan vara ett extremt viktigt verktyg dessutom för att vi ska få mer medborgarjournalistik i det här landet. Vi ska ge våra elever verktyg för att kunna använda verktygen för att på allvar kunna ta med det här landet in i en snabbt föränderlig omvärld.” Idag kan man ju även använda mobiltelefonen som ett slags vapen, vilket görs av såväl polis som allmänhet. Håll upp en mobiltelefon mot någon som gör något tvivelaktigt och chansen är rätt stor att personen försöker undkomma att fastna på foto/film. Även det en viktig aspekt i det hela.

Jag är övertygad om att vi behöver föra en väldigt öppen dialog med våra elever om digitaliseringens (eller vad vi väljer att kalla det) möjligheter och utmaningar. Ibland måste vi lära tillsammans med dem. Ibland kommer det att fungera utmärkt att använda Periscope och liknande tjänster i undervisningen. Ibland inte. Som alltid är det läraren som behöver avgöra vad som fungerar i respektive elevgrupp. Och naturligtvis sätta gränser när det inte fungerar.

Update: Här har Sara Bruun bloggat om ett lektionsupplägg om Periscope. Riktigt bra (som alltid när Sara är i farten)! Hon uppmanar oss lärare att använda inlägget/bilderna som diskussionsunderlag med våra elever. Gör det! Läs även Kolla Källans inlägg om Skolan, smyfilming och kränkande fotografering.


Dagens och framtidens läromedel – 5 önskemål/krav

Inför och efter min medverkan på konferensen Framtidens Läromedel funderade jag mycket över dagens (och framtidens?) läromedel. Under året har jag även varit inblandad i olika projekt med syfte att utveckla och förbättra olika typer av digitala läromedel. Det har gett mig lite tid att fundera över vad jag skulle vilja ha ut av dagens (gärna digitala) läromedel. För läromedel behövs. Ett riktigt bra läromedel kan bespara en många timmars letande, sållande och planerande under läsårets gång. Tid som kan ägnas åt eleverna istället.

Twitter laromedelTidigare i höstas hade jag ett väldigt trevligt och givande möte med Daniel Barker och Helena Kvarnsell. Vi pratade om betydelsen av ett bra läromedel och hur man kan/bör utforma det och framför allt – hur man kan/bör lägga upp undervisningen när man använder sig av ett (digitalt) läromedel. Många intressanta tankar dök upp och vi ställde oss frågan hur man som lärare egentligen använder sig av dagens läromedel i klassrummet. Är det effektivt? Behöver det förändras? På vilket sätt? Vad krävs i så fall?

Tanken med mötet från början var nog att prata mer specifikt om läromedel men istället diskuterade vi lärarens roll och var rörande överens om att oavsett vilka resurser och verktyg man har tillgång till i klassrummet så är läraren och undervisningen hen bedriver det viktigaste. Förutsatt att upplägget bidrar till att eleverna når sin fulla potential förstås. (Följ gärna Daniel på Twitter och Helenas LR-blogg (och Twitter) för fler vettiga tankar kring ämnet.) Men några saker nämnde vi iallafall som viktiga i ett läromedel, varav jag tar upp några nedan.

I artikeln nedan (i Grundskoletidningen nr 6) sammanfattar jag hursomhelst fem funktioner som jag önskar (kräver) av ett digitalt läromedel idag. Vad vill ni se?


Skriftlig feedback direkt kopplad till ett videoklipp 1

Observera att YouTubes annoteringsfunktion togs bort 2 maj 2017. Liknande upplägg kan dock göras via något annat videoredigeringsverktyg, till exempel iMovie eller Movie Maker.

Nedan följer det ursprungliga blogginlägget om YouTubes annoteringsfunktion i sin helhet men innan dess ett alternativ till att kommentera videoklipp löpande med Videonot.es.

Videonot.es är ett anteckningsverktyg för videoklipp. Låt säga att eleverna spelar in en presentation eller par/gruppdiskussion och laddar upp inspelningen på YouTube (olistat) och delar länken med dig. Då kan du enkelt kopiera länken till videoklippet i Videonot.es och anteckna i rutan bredvid (se ovan). Din anteckning tidsstämplas och när eleven/eleverna sedan får tillbaka länken från Videonot.es kan de klicka på kommentaren och hamnar då på exakt tidpunkt i videoklippet som kommentaren avser.

Videonot.es är gratis, användarvänligt och allt sparas automatiskt i Google Drive. Ett bra alternativ till nedanstående upplägg med annoteringar!

YouTubes annoteringsverktyg

Ett av mina och mina elevers absoluta favoritverktyg när det handlar om att ge och få feedback är att filma elevernas presentationer och återkoppla med hjälp av YouTubes annoteringsverktyg.

Eleven får i den här uppgiften både chans att se sig själv och min feedback dyker upp vid exakt den tidpunkt i inspelningen då eleven antingen gör något bra eller när de gör något som de behöver utveckla. I de senaste årens utvärderingar är det tydligt att detta är en mycket uppskattad uppgift bland eleverna. De menar ofta att det är lite läskigt men väldigt utvecklande att få återkoppling på det här sättet. Det kan till exempel se ut såhär:

Elevexempel

Det var när jag såg Pedagog Stockholms intervju med Katarina Lycken Rüter i klippet ”Flippad bedömning” som jag bestämde mig för att jag också ville prova att ge mina elever återkoppling på samma sätt. När jag introducerar den här uppgiften visar jag alltid nyss nämnda klipp för att de ska förstå tanken bakom upplägget.

YouTubes annoteringsverktyg kan användas för att återkoppla på allt som går att filma, till exempel elevernas individuella presentationer eller gruppdiskussioner där flera deltar.

Här finns en liten steg-för-steg-guide för att annotera videoklipp på YouTube som jag har satt ihop:

Några tips för att arbeta med filmade presentationer:

  • Stäm av med eleverna och deras vårdnadshavare om eleverna vill, kan och får bli filmade för ändamålet.
  • Tänk på vad för slags återkoppling du ger när du arbetar i molntjänster.
  • Det går utmärkt att filma med mobilkamera, surfplatta eller med datorn.
  • Ladda upp på ditt YouTube-konto direkt efter presentationen så tar inte videon massa utrymme på din enhet.
  • Planera så att några elever åt gången presenterar så att du hinner med att ladda upp och att återkoppla. ”Portionera” ut presentationerna.
  • Gör en checklista för kamratrespons kopplad till uppgiften och låt en kompis till den filmade eleven titta på och ge respons på videoklippet.
  • Låt eleverna göra en sammanfattande självvärdering där de berättar vad de gjorde bra och vad de vill utveckla till nästa gång.

Ordmoln i undervisningen

Ordmoln över de 50 vanligaste orden i manuset till ”Språkutvecklande undervisning med digitala verktyg” 20170613

I Grundskoletidningen beskriver jag hur man kan utnyttja ett par olika ordmolnsresurser på olika sätt i undervisningen. Främst för att att arbeta med språket förstås men även för att starta upp diskussioner och för att analysera texter.

Precis innan tidningen gick till tryck låg sajten Wordsift.com nere och därför valde vi att ta bort det som jag hade skrivit om den resursen. Men nu är sidan up and running igen och därför får ni den borttagna texten här istället:

Wordsift.com är kanske inte lika visuellt tilltalande som Wordle.net och Tagxedo.com utan skapar relativt enkla ordmoln, sett till layouten. Tjänsten har dock en annan stor fördel – den fokuserar mer på textanalys! Alla ord i molnet blir automatiskt klickbara och länkar till förklaring, synonymer samt relaterade ord på antingen engelska, spanska, tyska, franska, italienska eller holländska (via visualthesauraus.com). Alla meningar i texten där det klickade ordet förekommer visas även under förklaringen. Orden kopplas även automatiskt till Googles bildsökning. Man kan även välja flera olika alternativ för att arbeta vidare med orden, till exempel genom att sortera på vanliga till ovanliga ord (och vice versa) eller genom att skapa egna arbetsblad (”Create workspace”). Man kan även lägga in egna ordlistor via ”Custom”.

Här är några olika resurser för att skapa ordmoln med klickbara länkar:

Wordlewordle.net

Word Artwordart.com

TagCrowdtagcrowd.com

Wordcloudswordclouds.com

Tagxedotagxedo.com

Tagul – tagul.com

WordPack (app) – ladda ner via iTunes här

CloudArt (app) –  ladda ner via iTunes här

Word Salad (app) – wordsaladapp.com

Answergarden  (funkar dock lite annorlunda, mer info i artikeln) – answergarden.ch

Läs hela artikeln nedan via issuu.com (en tjänst där man enkelt publicerar bläddringsbara PDF-filer) eller som vanlig PDF-fil här.


Kamratrespons via Google Drive

Till varje nummer av Grundskoletidningen utkommer tidningen Handledarskap som ger konkret vägledning kring hur man kan arbeta med läroplanerna och kursplanerna i skolans vardag.

I senaste numret av Handledarskap beskriver jag och Martin Löfgren hur vi la upp ett projekt med kamratrespons mellan Martins nior och mina engelska 7-elever. Jag berättar ofta om det här projektet när jag är ute och föreläser och många vill ofta veta mer. I artikeln finns således en lite mer detaljerad beskrivning!

Här finns en annan artikel (publicerad i Alfa i maj 2016) om samma projekt: ”Respons på distans utmanar eleverna”.


Grundskoletidningen nr 4

Fil 2015-10-06 14 01 56

I vanlig ordning skriver jag om digitala verktyg i varje nummer av Grundskoletidningen. Nummer fyra har tema fritids – fritid med mening. Jag tog fasta på detta och ger förslag på digitala verktyg som kan användas i såväl undervisning som på fritids. Klicka på bilden ovan för mer högupplöst (och läsbar) version.

För enkelhetens skull kommer länkarna som jag nämner i tidningen här:

iktfritids.wordpress.com

Puppet Pals 2, iMotion och (min nybörjarguide till) YouTubes videoredigeringsverktyg

UR:s programserie ”Är det sant?”

Google Maps, Xnote och GeoQuiz

Pixlr och SumoPaint

Minecraft, Wordfeud (läs mer om hur jag har använt Wordfeud i undervisningen här), Wordbrain, Quizkampen, Math Fight och Slice It

Book Creator, Storybird, Lucidpress, iissuu.com, Elib och Bibblis


Intervjuad i Lärarpodden 

 

Under min blixtvisit på Bokmässan i år hann jag förutom min 30-minuters föreläsning i Molnet med ett trevligt samtal med Maria Bohlin som spelades in för Lärarnas Riksförbunds Lärarpodden. Lärarpodden är en podcast med samtal mellan gäster, experter och redaktionen för att komma lärarnära ämnen in på djupet.Vi talade om hur man kan öka elevaktiviteten med hjälp av digitala verktyg. Om man vill lyssna på samtalet kan man göra det genom att klicka på länken nedan.

Lärarpodden avsnitt 17 – Ökad elevaktivitet med digitala verktyg med Patricia Diaz


Kamerafunktionen i Google Översätt

11941013_10153167123066365_1799558964_n 11949679_10153167123101365_1485583270_n 11944980_10153167123071365_2133842041_n 11938915_10153167123086365_1837388394_n 1615128_10153167123061365_1241477485_n

Har ni provat kamerafunktionen i Google Översätt-appen? Tanken är att man riktar kameran mot en text och får den översatt. Detta kan göras antingen genom att man markerar den text man vill få översatt eller så slår man på funktionen ”instant” så översätts texten direkt i kameran. Funktionen har funnits ett tag men nu har kameraöversättningen expanderats till hela 27 språk, inklusive svenska.

Jag var ju tvungen att testa lite. Fotade således en text som står i lillkillens rum (ja, jag/vi måste påminna oss om detta ibland :). Öppnade appen och tryckte igång kameran med ”instant-funktionen”. Och ja, jag tycker att appen förstod hyfsat vad som stod. Sen är jag ju sedan gammalt svag för augmented reality-funktioner.

11949751_10153167123091365_98735709_n 11931623_10153167123081365_1648270698_n

Google har gjort en video som illustrerar hur appen fungerar där låten ”La Bamba” översätts. Kanske något för en spansklektion? 🙂 Tycker att det ska bli intressant att se hur vi lärare och våra elever kommer att utnyttja denna funktion på ett smart sätt i undervisningen. I oktober 2011 skrev jag ett blogginlägg om hur man kan tänka kring användandet av GT i undervisningen – läs ”Google Translate i undervisningen – går det?” här!


Nominerad till Guldäpplet 2015!

Webbknapp2015_418x101

Det är lika roligt i år igen att få vara nominerad till ett av Sveriges finaste lärarpris – Guldäpplet! I oerhört fint sällskap – se hela listan på nominerade här. Som nominerad vill juryn att man svarar på några frågor som beskriver vem man är och vad man jobbar med, hur ens lärarroll och elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg och vilken app/webbtjänst som är ens favorit och varför.

Så jag tänkte dela med mig av mina tankar i det här inlägget så att ni också får ett litet hum. Som en mini-intervju med mig själv. 🙂

Vem är du och vad jobbar du med?
Språk/förstelärare och arbetslagsledareMikael Elias Gymnasium i Stockholm. På visitkortet står det även föreläsare/workshopledare och författare. Arbetar aktivt tillsammans med mina elever för att hitta fler sätt för dem att lära på bästa sätt. Med elevernas lärande i fokus har jag de senaste åren föreläst runtom i Sverige och Finland om varför och hur digitala kanaler kan användas för förbättra och effektivisera ett formativt arbete. Har skrivit böckerna Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande (Studentlitteratur, 2012) och Arbeta formativt med digitala verktyg (Studentlitteratur, hösten 2014). Även medförfattare till antologin Interaktiva medier och lärandemiljöer (Gleerups, 2014).
Hur länge har du jobbat med digitala verktyg i undervisningen?

5-10 år

Ger de digitala verktygen dig en bättre inblick i elevernas kunskap och förståelse, i så fall hur?

Här gäller det att försöka sammanfatta. Har i princip skrivit en hel bok om den här frågan. 🙂 Men svaret är absolut ja, för mig är otroligt mycket enklare att med hjälp av olika digitala verktyg snabbt stämma av om eleverna förstår eller om vi behöver stanna upp och planera om undervisningen för att alla ska vara med. Det finns naturligtvis en uppsjö av verktyg att använda men jag brukar oftast använda olika digitala responssystem och kollaborativa dokument för att dokumentera, synliggöra och analysera elevernas förståelse och progression.
Hur har din lärarroll förändrats med digitala verktyg?
De digitala kanalerna har fått mig att inse hur viktig min roll som pedagog är. Min pedagogiska nyfikenhet och kreativitet kommer väl till pass när vi arbetar digitalt. Både jag och mina elever använder dagligen en mängd olika digitala kanaler och appar. Min uppgift som pedagog handlar bland annat om att kunna avgöra om ett digitalt verktyg kan användas för lärande och hur det i så fall kan integreras i undervisningen för att förbättra den. Det kan till exempel handla om att spara in tid vid avstämning, skapa engagemang, öka elevaktiviteten eller skapa förutsättningar för samarbete. Det är naturligtvis även min uppgift som lärare att avgöra om det finns någon pedagogisk vinning med att använda en digital kanal. Om vinningen inte är tydlig bör man ofta använda ett annat verktyg/annan metod.
På vilket sätt påverkar de digitala arbetssätten dina elever?
Med hjälp av olika digitala verktyg ser jag dagligen hur mina elever utvecklar förmågan att samarbeta med varandra och andra. De får även förståelse för sitt eget och andras lärande i och med att vi ofta synliggör deras kunskapsutveckling, både på individ- och gruppnivå. De får även fler sätt att uttrycka sig via olika digitala kanaler, vilket stimulerar både deras kreativitet och engagemang, vilket i slutändan även brukar leda till högre måluppfyllelse. Både jag och de är övertygade om att de kommer att ha stor nytta av dessa förmågor i sina framtida arbetsliv.
 Vilken är din favoritapp/favoritwebbtjänst – varför denna?
Jag är ett stort fan av kollaborativitet, kommunikation och skrivande och därför tillhör kollaborativa kanaler som till exempel Google Drive och MeetingWords mina favoritverktyg. Via dessa kanaler har mina eleverna fått möjlighet att utveckla sitt eget skrivande, ge/få kamratrespons på egna och andras texter och samarbeta med andra elever/klasser runtom i landet.