BLOGG


Grundskoletidningen nr 3 – Padlet

I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur den digitala och kollaborativa ”anslagstavlan” Padlet fungerar och hur verktyget kan användas i undervisningen, till exempel för att snabbt och smidigt samla in entrance och exit tickets. På så vis kan man stämma av elevernas (för)kunskaper, låta dem reflektera över sitt eget lärande och visa på progression. (Problem att läsa texten – klicka här för zoombar pdf.)’

GRT3 - Padlet

 


Förord till ”Välkommen in i mitt klassrum”

I höstas fick jag en förfrågan om att skriva förord till Katja Hvenmark-Nilssons nya bok Välkommen in i mitt klassrum (Studentlitteratur, 2016). En himla ära förstås, att ens få frågan. Sagt och gjort, med lillkillen i knät (sträck)läste jag Katjas manus och skrev sedan följande rader:

”Du vet, de där riktigt bra lärarna man hade under sin egen skoltid … De lärare vars lektioner man längtade till och som man kommer att minnas resten av sitt liv. Visst vill man gärna att ens egna elever ska komma ihåg en själv som en av dem? Men hur blir man en sådan lärare? Genom god undervisning, skulle nog de allra flesta svara. Det finns oändligt många sätt att bedriva god undervisning. Den här boken kommer att ge dig en förstklassig verktygslåda för att bli en av de där minnesvärda lärarna. 

Som läsare av Katja Hvenmark-Nilssons bok Välkommen in i mitt klassrum besöker vi en skolverklighet med hög igenkänningsfaktor och får många exempel på lärarens vardagsutmaningar. Med stöd i aktuell skolforskning och egna erfarenheter ger Katja råd och tips om hur man kan bemöta elever och hantera olika klassrumssituationer. Hon berättar bland annat om hur man kan omsätta formellt kursinnehåll till lektioner, hur man får elever att medverka i dialogen och hur man gör för att synliggöra elevers lärande. Hon beskriver också hur man kan jobba smartare och få rutin på snabb planering samt ger värdefulla tips inför föräldramöten och utvecklingssamtal. 

En av grundtankarna med den här boken är att den ska vara ett stöd under den praktiska delen av lärarutbildningen. Men även som sedan flera år tillbaka verksam lärare har jag haft stor behållning av Katjas tankegångar. Att få ta del av andra lärares tankar kring undervisning och lärande är ovärderligt. Det är de böckerna som verkligen gör skillnad, både för oss lärare och för våra elever. Elever som förhoppningsvis kommer att minnas oss med värme.”


Jag och Katja häromdagen utanför SETT-mässan. Kanske är vi lite lika ändå? 🙂

Och på tal om förord – ni minns väl att Anna-Karin Hatt (dåvarande it- och energiminister) skrev förordet till min första bok Webben i undervisningen? Och att hon bloggade om det! 🙂


Skärminspening i Grundskoletidningen nr 2

I senaste numret av Grundskoletidningen (med ett av de bästa omslagen någonsin!) skriver jag om olika skärminspelningsverktyg. Vilken resurs som passar en bäst beror ju lite på vilken enhet man har; därför brukar jag visa den här bilden när jag är ute och föreläser eller workshoppar:

Screencasting

Här kommer länkarna till de olika verktygen som jag nämner i artikeln nedan:

Screencast-o-matic, Jing, Movenote, Explain Everything, AirServer, Screencastify.


Min medverkan i UR:s Lärlabbet

Lärlabbet

I avsnitt 5 av Lärlabbet pratar jag, Sofia Malmberg, Fredrik Holmberg och en som alltid knivskarp Jan Hylén om vad en digitaliserad skola innebär i praktiken, vad man som lärare måste kunna och vilka möjligheter som finns. Här finns länk till programmet.

Larlabbet program

Efter programmet fick jag möjlighet att utveckla mina tankar kring betydelsen av att alla behöver arbeta med modern teknik i skolan i ett blogginlägg med rubriken ”Kan man välja bort att arbeta med modern teknik i dagens skola?”. En fråga med ett självklart svar, kan tyckas. I inlägget betonar jag betydelsen av att förebygga de digitala Larlabbet bloggkunskapsklyftor som redan har uppstått och håller på att uppstå mellan de elever som dels har tillgång till den moderna tekniken i sin skolmiljö samt har lärare som arbetar aktivt med detta och de som inte har dessa möjligheter.

Jag skrev bland annat ”De elever som har ett försprång inom MIK (medie- och informationskunnighet) kommer även ha makt att förstå hur de kan delta i och påverka samhällsdebatten, vilket förstås gör detta till en demokratifråga. Låt oss arbeta aktivt med MIK med våra elever så att vi inte riskerar att få digitala kunskapsklyftor i framtiden där bara en del av medborgarna förstår sig på hur de kan använda sig av nätet för att tolka, förstå och påverka sin omgivning.”

I blogginlägget länkar jag även till flera lärare som verkligen har omfamnat den moderna tekniken i sin undervisning och även bloggar och berättar om varför och hur. Läs hela blogginlägget här.

 


A Google A Day & Google Search Education

Fick tipset om sidan A Google A Day i Facebookgruppen Engelska 6-9 häromdagen och blev nyfiken. Det är ett slags onlinespel från Google där spelarna får tre frågor som de ska svara på genom att googla. Varje dag läggs nya frågor ut, inom kategorierna sport, vetenskap, popkultur, historia, konst och litteratur eller geografi. Ju snabbare man hittar svaret (ja, genom att googla) desto fler poäng får man. Och ja, kanhända lär man sig något på köpet. 🙂 Prova själva här!

A Google A Day

Hela spelet och sajten är en del av större kampanj för att folk ska bli bättre på att använda Googles sökmotor. Och ja, en del menar att detta spel även förser Google med information om hur användarna bär sig åt för att söka efter information med hjälp av Googles sökmotor. Ett helt rimligt antagande. Tänker ändå att detta kan användas i undervisningen med eleverna. Kanske kan vara något för de elever som behöver en utmaning under engelsklektionerna, kanske när de är ”klara”?

A Google A Day är en del av Google Search Education, en sida som erbjuder flera olika (rätt omfattande) lektionsplaneringar att använda för att hjälpa eleverna att bli bättre på att söka information på nätet. Här finns mycket användbart på flera olika nivåer (beginner, intermediate och advanced). Bland annat finns det lektionsupplägg för hur man gör för att välja rätt söktermer, förstå sökresultatet, avgränsa en sökning för att få bäst sökresultat och utvärdera olika källors trovärdighet. Såhär ser översikten över första lektionen ut:

Lesson plan map

Dessa upplägg ligger klart i linje med läroplanens formuleringar om att eleverna både ska kunna söka information och förhålla sig kritiska till den. Alla lektionsupplägg är på engelska men översätts rätt enkelt med till exempel Google Translate (vad annars?). Ett gyllene tillfälle att visa att och prata med eleverna om att allt inte förstås översätts perfekt. 🙂


TEKLA & IGEday – teknik för unga tjejer

Det finns många bra initiativ för att väcka, öka och stimulera teknikintresset hos unga tjejer; här är två datum i närtid: TEKLA-festivalen går av stapeln lördag 9 april på KTH och IGEday genomförs runtom i landet torsdag den 26 mars. Tipsa era elever!

TEKLA är en teknikfestival för dig som är tjej mellan 11 och 18 år. Under en heldag får du testa robotprogrammering, speldesign, proteinrening, 3D-printing och en massa annat i en blandning som passar alla, oavsett hur mycket du kan och vet innan.TEKLA är för dig som gillar att bygga, skapa och testa nya saker. För dig som gillar musik, robotar, sladdar, spela spel eller vara kreativ tillsammans med andra. Eller som är nyfiken på ovanstående, även om du inte provat förut.

På festivalen varvas praktiska workshops med inspirationstalare och vi avslutar dagen med fest med DJ-set av Y+M och musikframträdande av Robyn (som tillsammans med KTH är arrangör – kolla in det här härliga klippet när hon och Karin Nygårds gästade Behrang på Barnkanalen och byggde robotar).

Festivalen äger rum lördag 9 april 2016. Platsen är KTH:s campus, närmare bestämt kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15 och i Arkitekturskolan på Osquars backe 9.

Anmälan till Tekla-festivalen öppnar 1 mars 2016.

IGEdayIGEday står för Introduce a Girl to Engineering Day och är ett initiativ från kvinnliga ingenjörer och ingenjörsstudenter för att öka intresset för teknik och ingenjörskap bland unga tjejer mellan 12-19 år.

Det är gratis att delta och du får möjligheten att under en dag, närmare bestämt 18 mars 2016, besöka ett företag, organisation eller högskola. Läs mer om företagen här! Där får du träffa ingenjörer och se hur de arbetar för att få en bättre bild av vad en ingenjör faktiskt kan göra. Under dagen kommer de också förse er med aktiviteter, workshops och kul ingenjörsproblem som visar hur häftigt teknik och ingenjörsskap kan vara!

Anmälan är öppen fram till 4 mars för alla som identifierar sig som tjejer eller icke-binära, med eller utan teknikintresse, mellan 12-19 år i hela Sverige. Anmäl dig/er här!


2 x gästinlägg

I lördags var det min tur att blogga för det fina initiativet Skola 365. Det gjorde jag under rubriken ”Längtan efter det analoga – vikten av att mötas”. Som rubriken antyder handlar inlägget om det viktiga analoga mötet. Som förstås digitala verktyg kan bereda väg för. Här kan du läsa inlägget i sin helhet.

Tycker texten på bilden nedan illustrerar det inlägget rätt bra. En av mina favoritaforismer. Vet egentligen inte riktigt vem som sa det först men Michael Dell hamnar iallafall högst när man googlar meningen på engelska, så antar att han är en av dem som ska ha cred. 🙂

img_8912-1

För några veckor sedan gästbloggade jag även på Gleerups Aktuelltbloggen – då om mina fem önskemål/krav för dagens och framtidens digitala läromedel. Det inlägget kan man läsa här!


Periscope i skolan? 5

I dagarna har jag sett att appen Periscope diskuteras flitigt av lärare i mina olika sociala flöden. Själv kom jag först i kontakt med appen i höstas när min bästa väns lillebror sprang 20 marathon på 20 dagar (jo, han gjorde det faktiskt!) för att samla in pengar till Röda Korset. Då och då under färden från Stockholm till Piteå livesände han sin löptur via Periscope och folk kunde ”gilla” och ställa frågor under tiden som sändningen pågick. Livesändning för ett gott syfte alltså.

Många lärare i mina flöden är dock oroliga över hur eleverna använder Periscope i situationer som inte bör livesändas. En del elever livesänder till exempel lektioner utan lärarens vetskap. Nej, jag skulle inte heller vilja att mina elever livesände från mina lektioner utan att informera mig först. Men jag ser hög lärandepotential i att kunna använda livesändning på olika sätt i undervisningssituationer. För mig har lösningen hittills inte varit att samla in mobilerna.

Digitala kanaler och appar för att livesända via någon slags enhet är som bekant inte något nytt. Det finns fler andra tjänster för samma ändamål. YouTube LiveGoogle Hangout On Air, Meerkat, UStream och framför allt Bambuser har funnits relativt länge. Det finns även specifika tjänster för att livesända när man spelar (till exempel Twitch och Hitbox). I min bok Webben i undervisningen skrev jag 2012 om hur man kan använda sig av livesändning (då främst Bambuser) i undervisningssituationer. Jag vidhåller att det finns mycket potential för att skapa en dynamisk undervisning med hjälp av detta. Däremot blundar jag inte för att det finns utmaningar kopplade till företeelsen att när som helst kunna livesända vad som helst. Men av naturen tror jag mer på samtal och diskussion för ökad förståelse än förbud.

Jag är lite kluven i detta då det som så många andra gånger då det gäller mobilanvändning i undervisningen inte är svart eller vitt. Jag har hittills inte behövt använda så kallade mobillådor för att samla in telefonerna (förutom vid något enstaka NP-tillfälle) utan alltid försökt uppmuntra eleverna att använda mobilerna för att lära sig saker. Tänk till exempel om någon livesänder just det som eleverna undersöker för tillfället. Och där de dessutom kan ställa frågor i realtid via sin mobil och få svar direkt. För mig är det självklart att försöka tillvarata den möjligheten.

Så hur ska man förhålla sig till det här då? Som jag ser det finns det inga enkla svar. Men som många gånger tidigare tänker jag att det är bättre att förekomma eleverna. Varför inte på lärarens initiativ visa eleverna hur man livesänder till exempel en genomgång under en lektion? Eller gör som vi gjorde vid ett tillfälle – låt en grupp elever intervjua folk på stan medan resten av gruppen följer sändningen i klassrummet. Periscope är så pass användarvänligt att det faktiskt ”bara” är att skapa ett konto och börja sända. På gott och ont förstås. 🙂 Prata med eleverna om möjligheter och utmaningar kopplade till att vem som helst kan livesända vad som helst. För jag tror att de flesta ändå håller med om att fördelarna överväger nackdelarna.

Det är otroligt viktigt att vi visar och berättar hur man kan använda sociala medier i stort och appar som Periscope på ett demokratiskt sätt. Ett bra exempel som ligger relativt nära i tiden är arabiska våren. Jag citerar Fredrik Karlsson från en tråd på Facebook: ”Unga har genom att bland annat använda Bambuser och Periscope tvingat diktaturer som suttit sedan andra världskriget på fallrepet. Att sända live kan vara ett extremt viktigt verktyg dessutom för att vi ska få mer medborgarjournalistik i det här landet. Vi ska ge våra elever verktyg för att kunna använda verktygen för att på allvar kunna ta med det här landet in i en snabbt föränderlig omvärld.” Idag kan man ju även använda mobiltelefonen som ett slags vapen, vilket görs av såväl polis som allmänhet. Håll upp en mobiltelefon mot någon som gör något tvivelaktigt och chansen är rätt stor att personen försöker undkomma att fastna på foto/film. Även det en viktig aspekt i det hela.

Jag är övertygad om att vi behöver föra en väldigt öppen dialog med våra elever om digitaliseringens (eller vad vi väljer att kalla det) möjligheter och utmaningar. Ibland måste vi lära tillsammans med dem. Ibland kommer det att fungera utmärkt att använda Periscope och liknande tjänster i undervisningen. Ibland inte. Som alltid är det läraren som behöver avgöra vad som fungerar i respektive elevgrupp. Och naturligtvis sätta gränser när det inte fungerar.

Update: Här har Sara Bruun bloggat om ett lektionsupplägg om Periscope. Riktigt bra (som alltid när Sara är i farten)! Hon uppmanar oss lärare att använda inlägget/bilderna som diskussionsunderlag med våra elever. Gör det! Läs även Kolla Källans inlägg om Skolan, smyfilming och kränkande fotografering.


Årskrönika 2015

Så blev det då dags att summera året som gått. Måste ju hålla traditionen vid liv, har ju även sammanfattat tidigare år i den här bloggen – här finns 2011, 2012, 2013 och 2014.

Världen

Det är svårt att tänka tillbaka på 2015 utan att tänka på flyktingkatastrof, krig och terror. Det är svårt att inte minnas bilden på lille Alan Kurdi, som för en stund väckte världen. Att inte tänka på alla som mist livet i terrorattacker och krig och på dem som flyr mot ett bättre liv i Europa. Att inte oroa sig för opinionssiffrorna på hemmaplan. Aldrig förr har jag följt nyhetsrapporteringen under så lång tid med sådan bestörtning.

Det låter ju märkligt, men trots detta har 2015 även beskrivits som det bästa året för mänskligheten. Jag hoppas att det ändå är så.

Mamma

För min egen privata del har 2015 varit ett oerhört speciellt år då jag och Daniel blev föräldrar i mars. Det var förstås årets, för att inte säga livets, höjdpunkt. Att få vara föräldraledig med vår lille grabb har hittills varit en otroligt fin tid.

Jag har de senaste nio månaderna haft den stora förmånen att, tack vare en man och familj som ställer upp i vått och torrt, kunna kombinera föräldraledighet med att även jobba en del. Det har förstås varit värdefullt på flera sätt, bland annat för att då och då få möjlighet att befinna mig i en annan kontext än ”bara” som föräldraledig. Tankespjärn i form av lärare på tå under föreläsningar och workshops har iallafall fått mig att hjärngympa en hel del till och från. Bådar gott inför läsåret 16/17. 🙂

Föreläsning

Bilderna nedan sammanfattar hösten ganska väl. 1. Alex fick följa med till Skolforum. 2. I en fullsatt sal på Framtidens Läromedel. 3. Som medlem i Vinnovas innovationspanel under Internetdagarna. 4. Det är något visst med att föreläsa på SU – cirkeln sluts liksom. 🙂

Under hösten föreläste jag även på Bokmässan (för tredje året i rad, så roligt!), för Huddinge kommun, för Modersmålsenheten på Pedagogiskt Center i Helsingborg, på distans för finska lärare i Helsingfors och Åbo, för lärare på Vuxenutbildningen och på Digitala kompetensdagen på Linnéuniversitetet. Bland annat. 🙂

Skrivande

Jag fortsätter att skriva i varje nummer av Grundskoletidningen. Här finns till exempel min artikel om ”Dagens och framtidens digitala läromedel – 5 önskemål/krav”, vilket även var ett av årets mest lästa blogginlägg. Och på tal om populära inlägg på bloggen så är ”Återkoppling via annoterade YouTube-klipp” och ”Kamratrespons via Google Drive” rätt välbesökta. Så även inlägget med min Prezi från Skolforum om ”Ökad elevaktivitet med digitala verktyg”.

Lärare 

Under 2015 hann jag bara undervisa i drygt två månader eftersom jag gick på föräldraledighet i samband med sportlovet. Men sammantaget med höstterminen kändes det ändå tryggt att lämna över mina kära elever. Jag hade som målsättning att vara så pass tydlig i återkopplingen till eleverna och i dokumentationen till vikarien att inga som helst frågetecken kring bedömningen skulle uppstå när jag väl var borta. Och så verkade det ha blivit, av samtal med kollegor, ledning, efterträdare och elever att döma. Den tydligheten tar jag med mig till kommande läsår.

Jämförelsetal 2012 vs 2015

2012 var jag glad över att min preteritumförklaring på YouTube hade över 4000 visningar. Idag är jag glad över att den har över 40 000 visningar.

2012 tyckte jag att det var häftigt att 1000 personer ville följa och interagera med mig på Twitter. Idag är jag väldigt ödmjukt glad över att över 4000 personer vill göra detsamma.

Om jag funderar på hur jag är som lärare för 3-4 år sen jämfört med idag så tror jag att en av de största skillnaderna är att jag idag har blivit bättre på att utgå ifrån syftet med uppgiften och anpassa undervisningsmetoder och verktyg till vad som passar mina enskilda elever och (ofta väldigt heterogena) elevgrupper bäst. Ibland fungerar digitala verktyg bra som stöttning och för att förbättra lärandet och ibland fungerar det inte alls. Och så måste det naturligtvis få vara.

Minnesvärt

Något som jag kommer att minnas från 2015 var när en av mina stora förebilder Hans Rosling cementerade sin rockstjärnestatus med sin pedagogiska briljans i bland annat det här klippet om de syriska flyktingarna, i det här klippet på Hela Sverige Skramlar-galan och framför allt i det här klippet när han berättar för det danske nyhetsankaret att ”jag har rätt och du har fel”. Legendariskt. Var tvungen att köpa T-shirten efter det.

Under 2016 ser jag bland annat fram emot:

– att fortsätta att njuta av min sons sällskap under föräldraledigheten och att kombinera detta med roliga och givande uppdrag under våren.

– att få träffa elever igen i augusti. Denna abstinens efter klassrummet. 🙂

– att vara en del i en advisory board för EF och få bidra med tankar och idéer för att utveckla EF Class.

– att på olika sätt bidra till utveckling av ett par olika programvaror kopplade till undervisning och lärande som jag tror på. Mer info om detta kommer!

– att fortsätta att skriva för Grundskoletidningen.

– att driva vidare Maria Estling Vanneståls Facebooksida Språklänkportalen (nu under det nya namnet Språklänkar i klassrummet) och tipsa om länkar och digitala resurser att använda i engelskundervisningen. (Min egen sida Språk & IKT fortsätter förstås som vanligt.)

– att skriva en tredje bok? En ny bokidé har nämligen grott i huvudet under hösten. Förhoppningsvis hittar jag tid att sätta tankarna på pränt. Fick ju faktiskt till och med en julklapp i form av ett litet författarstipendium från SLFF – kanske ett tecken på att bara sätta igång? 🙂


Dagens och framtidens läromedel – 5 önskemål/krav

Inför och efter min medverkan på konferensen Framtidens Läromedel funderade jag mycket över dagens (och framtidens?) läromedel. Under året har jag även varit inblandad i olika projekt med syfte att utveckla och förbättra olika typer av digitala läromedel. Det har gett mig lite tid att fundera över vad jag skulle vilja ha ut av dagens (gärna digitala) läromedel. För läromedel behövs. Ett riktigt bra läromedel kan bespara en många timmars letande, sållande och planerande under läsårets gång. Tid som kan ägnas åt eleverna istället.

Twitter laromedelTidigare i höstas hade jag ett väldigt trevligt och givande möte med Daniel Barker och Helena Kvarnsell. Vi pratade om betydelsen av ett bra läromedel och hur man kan/bör utforma det och framför allt – hur man kan/bör lägga upp undervisningen när man använder sig av ett (digitalt) läromedel. Många intressanta tankar dök upp och vi ställde oss frågan hur man som lärare egentligen använder sig av dagens läromedel i klassrummet. Är det effektivt? Behöver det förändras? På vilket sätt? Vad krävs i så fall?

Tanken med mötet från början var nog att prata mer specifikt om läromedel men istället diskuterade vi lärarens roll och var rörande överens om att oavsett vilka resurser och verktyg man har tillgång till i klassrummet så är läraren och undervisningen hen bedriver det viktigaste. Förutsatt att upplägget bidrar till att eleverna når sin fulla potential förstås. (Följ gärna Daniel på Twitter och Helenas LR-blogg (och Twitter) för fler vettiga tankar kring ämnet.) Men några saker nämnde vi iallafall som viktiga i ett läromedel, varav jag tar upp några nedan.

I artikeln nedan (i Grundskoletidningen nr 6) sammanfattar jag hursomhelst fem funktioner som jag önskar (kräver) av ett digitalt läromedel idag. Vad vill ni se?


Återkoppling via annoterade YouTube-klipp 1

Ett av mina och mina elevers absoluta favoritverktyg när det handlar om att ge och få feedback är att filma elevernas presentationer och återkoppla med hjälp av YouTubes annoteringsverktyg.

Eleven får i den här uppgiften både chans att se sig själv och min feedback dyker upp vid exakt den tidpunkt i inspelningen då eleven antingen gör något bra eller när de gör något som de behöver utveckla. I de senaste årens utvärderingar är det tydligt att detta är en mycket uppskattad uppgift bland eleverna. De menar ofta att det är lite läskigt men väldigt utvecklande att få återkoppling på det här sättet. Det kan till exempel se ut såhär:

Elevexempel

Det var när jag såg Pedagog Stockholms intervju med Katarina Lycken Rüter i klippet ”Flippad bedömning” som jag bestämde mig för att jag också ville prova att ge mina elever återkoppling på samma sätt. När jag introducerar den här uppgiften visar jag alltid nyss nämnda klipp för att de ska förstå tanken bakom upplägget.

YouTubes annoteringsverktyg kan användas för att återkoppla på allt som går att filma, till exempel elevernas individuella presentationer eller gruppdiskussioner där flera deltar.

Här kommer en liten steg-för-steg-guide för att annotera videoklipp på YouTube som jag har satt ihop:

 

Några tips:

  • Stäm av med eleverna och deras vårdnadshavare om eleverna vill, kan och får bli filmade för ändamålet.
  • För att annotera ett videoklipp behöver du ”äga” det, det vill säga du som lärare behöver vara den som har laddat upp klippet till ditt YouTube-konto.
  • Tänk på vad för slags återkoppling du ger när du arbetar i molntjänster.
  • Det går utmärkt att filma med mobilkamera, surfplatta eller med datorn.
  • Ladda upp på ditt YouTube-konto direkt efter presentationen så tar inte videon massa utrymme på din enhet.
  • Planera så att några elever åt gången presenterar så att du hinner med att ladda upp och att återkoppla. ”Portionera” ut presentationerna.
  • Gör en checklista för kamratrespons kopplad till uppgiften och låt en kompis till den filmade eleven titta på och ge respons på videoklippet.
  • Låt eleverna göra en sammanfattande självvärdering där de berättar vad de gjorde bra och vad de vill utveckla till nästa gång.

Ordmoln i undervisningen

I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur man kan utnyttja ett par olika ordmolnsresurser på olika sätt i undervisningen. Främst för att att arbeta med språket förstås men även för att starta upp diskussioner och för att analysera texter.

Precis innan tidningen gick till tryck låg sajten Wordsift.com nere och därför valde vi att ta bort det som jag hade skrivit om den resursen. Men nu är sidan up and running igen och därför får ni den borttagna texten här istället:

Wordsift.com är kanske inte lika visuellt tilltalande som Wordle.net och Tagxedo.com utan skapar relativt enkla ordmoln, sett till layouten. Tjänsten har dock en annan stor fördel – den fokuserar mer på textanalys! Alla ord i molnet blir automatiskt klickbara och länkar till förklaring, synonymer samt relaterade ord på antingen engelska, spanska, tyska, franska, italienska eller holländska (via visualthesauraus.com). Alla meningar i texten där det klickade ordet förekommer visas även under förklaringen. Orden kopplas även automatiskt till Googles bildsökning. Man kan även välja flera olika alternativ för att arbeta vidare med orden, till exempel genom att sortera på vanliga till ovanliga ord (och vice versa) eller genom att skapa egna arbetsblad (”Create workspace”). Man kan även lägga in egna ordlistor via ”Custom”.

Läs hela artikeln nedan via issuu.com (en tjänst där man enkelt publicerar bläddringsbara PDF-filer). Där nämns även Answergarden.ch som ett exempel på en annan typ av ordmolnstjänst.

Här finns artikeln som en vanlig PDF-fil.


Kamratrespons via Google Drive

Till varje nummer av Grundskoletidningen utkommer tidningen Handledarskap som ger konkret vägledning kring hur man kan arbeta med läroplanerna och kursplanerna i skolans vardag.

I senaste numret av Handledarskap beskriver jag och Martin Löfgren hur vi la upp ett projekt med kamratrespons mellan Martins nior och mina engelska 7-elever. Jag berättar ofta om det här projektet när jag är ute och föreläser och många vill ofta veta mer. I artikeln finns således en lite mer detaljerad beskrivning!


Grundskoletidningen nr 4

Fil 2015-10-06 14 01 56

I vanlig ordning skriver jag om digitala verktyg i varje nummer av Grundskoletidningen. Nummer fyra har tema fritids – fritid med mening. Jag tog fasta på detta och ger förslag på digitala verktyg som kan användas i såväl undervisning som på fritids. Klicka på bilden ovan för mer högupplöst (och läsbar) version.

För enkelhetens skull kommer länkarna som jag nämner i tidningen här:

iktfritids.wordpress.com

Puppet Pals 2, iMotion och (min nybörjarguide till) YouTubes videoredigeringsverktyg

UR:s programserie ”Är det sant?”

Google Maps, Xnote och GeoQuiz

Pixlr och SumoPaint

Minecraft, Wordfeud (läs mer om hur jag har använt Wordfeud i undervisningen här), Wordbrain, Quizkampen, Math Fight och Slice It

Book Creator, Storybird, Lucidpress, iissuu.com, Elib och Bibblis


Världslärardagen 2015

Idag den 5e oktober firas World Teachers Day på olika sätt runtom i världen. Jag skulle vilja ta tillfället i akt och berätta om den bäste läraren jag haft. Han hette Sven Arnér och var min svensk- och filosofilärare på Skärholmens gymnasium 1996-1999. Egentligen behövs det inte någon speciell dag för att jag ska hylla honom. Texten här till höger skrevs av kollegan Michel Koumi när Sven hade gått bort och publicerades i DN 2003-03-07. Den sitter ovanför mitt skrivbord här hemma och påminner mig flera gånger i veckan om Svens pedagogiska briljans.

Sven var extremt ämneskompetent, en fantastisk historieberättare och ställde alltid otroligt höga krav på oss alla. Som vi läste, analyserade och skrev. Samtidigt som vi älskade honom knorrade vi över att han var ”snål” när han bedömde våra alster. Ni vet hur man kan vara på gymnasiet, ofta tyckte vi nog att våra texter var bättre än vad de egentligen kanske var. 🙂 Det var alltid VG+ och någon utvecklande kommentar som iallafall triggade mig att anstränga mig ännu mer nästa gång det var dags att skriva. Ibland tänker jag att Sven medvetet ”höll igen” lite när han återkopplade på våra texter. I slutbetygstider var det annorlunda, vi var flera i klassen som fick MVG i svenskkurserna.

En händelse som kom att få stor betydelse för mig var vid det sista nationella provet i svenska. Jag hade valt att ge mig i kast med att jämföra Henrik Ibsens Hedda Gabler och Pär Lagerkvists Dvärgen (två verk som vi arbetat med på olika sätt under året som gått). En utmanande men rolig uppgift för en 18-åring. Jag minns att jag skrev sida upp och sida ner, strök, skrev om, suddade, la till ord och meningar med hjälp av pilar och stjärnor för att till slut skriva rent min analys. (Inga digitala verktyg där inte.) Det var första och enda gången jag satt hela tiden ut vid ett nationellt prov. Jag nästan darrade när jag slutligen bestämde mig för att lämna in och jag minns att Sven plirade upp på mig från sin bok och log sitt finurliga leende.

I vanlig ordning började Sven att läsa våra texter ganska direkt efter att den siste personen hade lämnat in. Han trodde, som många andra, på snabb återkoppling som en del av ett effektivt lärande. Nåväl, någon vecka senare satt vi som på nålar där i klassrummet när vi skulle få tillbaka våra texter. Vi var några stycken i klassen som var rätt duktiga på att skriva men dittills hade alltså ingen lyckats få Sven att skriva något högre än ”VG+”. Döm därför om min förvåning när jag öppnade mitt häfte, bläddrade till sista sidan och där upptäckte kombinationen av bokstäver. Jag minns att jag tyckte att pappret fattade eld och att bokstäverna blinkade mot mig i neonljus – M V G . Vågade nästan inte visa mina klasskompisar som med uppspärrade ögon ville läsa för att se vad det var som krävdes för ett MVG. För mig blev den där texten ett slags kvitto, en bekräftelse och ett startskott då jag verkligen började tro på min egen förmåga. Jag hade länge närt en hemlig dröm om att jag en dag skulle vilja skriva en bok. Där och då minns jag att jag lovade mig själv att det en dag skulle bli verklighet.

På studentdagen den 4e juni 1999 letade jag upp Sven för att ge honom en kram och en ros. Han tog hjärtligt emot blomman, kramade om mig och sa åt mig att jag skulle komma tillbaka och visa boken den dagen den gavs ut. Dessvärre hann Sven lämna oss innan dess men hans lärargärning kommer alltid att leva kvar. Och idag tänker jag alltså lite extra på honom.


Intervjuad i Lärarpodden 

 

Under min blixtvisit på Bokmässan i år hann jag förutom min 30-minuters föreläsning i Molnet med ett trevligt samtal med Maria Bohlin som spelades in för Lärarnas Riksförbunds Lärarpodden. Lärarpodden är en podcast med samtal mellan gäster, experter och redaktionen för att komma lärarnära ämnen in på djupet.Vi talade om hur man kan öka elevaktiviteten med hjälp av digitala verktyg. Om man vill lyssna på samtalet kan man göra det genom att klicka på länken nedan.

Lärarpodden avsnitt 17 – Ökad elevaktivitet med digitala verktyg med Patricia Diaz


Bokmässan 2015

Molnet 2015

Årets Bokmässa börjar närma sig och för tredje året i rad åker jag dit och berättar om varför och hur jag och mina elever arbetar som vi gör. I år hittar man mig i Molnet (G02:20, plan 2) torsdag den 24/9 kl 11:30 då jag under 30 minuter kommer att berätta och visa hur man kan ”Öka elevaktiviteten med hjälp av digitala verktyg”. Här finns hela programmet för Molnet att ladda ner. Hoppas att vi ses där!


Innovationspanel på Internetdagarna

internetdagarna15Den 23-24e november går Internetdagarna av stapeln i Stockholm. Jag kommer att vara en del av Vinnovas program ”Innovation & framtidens skola” där jag kommer att ingå i en så kallad Innovationspanel som under eftermiddagen tisdagen den 24e kommer att kommentera och diskutera två mycket intressanta pass:

EdTech i Sverige – om digitala start-ups i skolans värld

lats C1

Hur utvecklar vi smarta digitala verktyg för skolan? Hur får vi dem att fungera i skolan? Hur skapar man lönsamma digitala verktyg? Hur ser morgondagens digitala läromedel ut och hur ser de nya affärsmodeller ut som gör nytänkande lönsamt för alla parter? Hur ser den framväxande utbildningsteknologi-branschen ut? Detta pass lyfter fram konkreta exempel från heta innovationsprojekt, varefter en fördjupande diskussion sker med vår Innovationspanel.

Testmiljöer som driver långsiktig förändring

lats C1

Det finns många bra initiativ för att använda digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Men det behövs strukturer som kan fånga upp och ta vid där initiativen inte räcker till. Under hösten startar fem spännande testmiljöer sin verksamhet med syftet att vara motorer för svenska skolor och svensk undervisning i att ta till sig och använda digitaliseringens möjligheter. Det är breda, långsiktiga samarbeten där både kommuner, skolor, läromedelsförlag och IT-utvecklare ingår och som inriktar sig mot vissa områden, t ex simuleringsteknik i undervisningen, aktivt lärande med hjälp av IT och framtidens fjärrundervisning över internet. Detta pass presenterar några av dessa projekt, kommenterade av experter i vår Innovationspanel.

Innovationspanelen består av:Susanne Kjällander, lektor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet.

Peter Karlberg, undervisningsråd, Skolverket.

Fredrik Heintz, lektor & docent Linköpings universitet, President Swedish AI Institute.

Patricia Diaz, författare och leg förstelärare i spanska & engelska.

Carl Heath, researcher and designer at Interactive Institute Swedish ICT, which explores future user experiences through human-centered information and communication technology.

Moderatorer = Hans Renman och Karin Nygårds.

Härligt gäng, eller hur? 🙂 Är övertygad om att det kommer att bli en toppendag. Hoppas att vi ses där!


Kamerafunktionen i Google Översätt

11941013_10153167123066365_1799558964_n 11949679_10153167123101365_1485583270_n 11944980_10153167123071365_2133842041_n 11938915_10153167123086365_1837388394_n 1615128_10153167123061365_1241477485_n

Har ni provat kamerafunktionen i Google Översätt-appen? Tanken är att man riktar kameran mot en text och får den översatt. Detta kan göras antingen genom att man markerar den text man vill få översatt eller så slår man på funktionen ”instant” så översätts texten direkt i kameran. Funktionen har funnits ett tag men nu har kameraöversättningen expanderats till hela 27 språk, inklusive svenska.

Jag var ju tvungen att testa lite. Fotade således en text som står i lillkillens rum (ja, jag/vi måste påminna oss om detta ibland :). Öppnade appen och tryckte igång kameran med ”instant-funktionen”. Och ja, jag tycker att appen förstod hyfsat vad som stod. Sen är jag ju sedan gammalt svag för augmented reality-funktioner.

11949751_10153167123091365_98735709_n 11931623_10153167123081365_1648270698_n

Google har gjort en video som illustrerar hur appen fungerar där låten ”La Bamba” översätts. Kanske något för en spansklektion? 🙂 Tycker att det ska bli intressant att se hur vi lärare och våra elever kommer att utnyttja denna funktion på ett smart sätt i undervisningen. I oktober 2011 skrev jag ett blogginlägg om hur man kan tänka kring användandet av GT i undervisningen – läs ”Google Translate i undervisningen – går det?” här!


Nominerad till Guldäpplet 2015!

Webbknapp2015_418x101

Det är lika roligt i år igen att få vara nominerad till ett av Sveriges finaste lärarpris – Guldäpplet! I oerhört fint sällskap – se hela listan på nominerade här. Som nominerad vill juryn att man svarar på några frågor som beskriver vem man är och vad man jobbar med, hur ens lärarroll och elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg och vilken app/webbtjänst som är ens favorit och varför.

Så jag tänkte dela med mig av mina tankar i det här inlägget så att ni också får ett litet hum. Som en mini-intervju med mig själv. 🙂

Vem är du och vad jobbar du med?
Språk/förstelärare och arbetslagsledareMikael Elias Gymnasium i Stockholm. På visitkortet står det även föreläsare/workshopledare och författare. Arbetar aktivt tillsammans med mina elever för att hitta fler sätt för dem att lära på bästa sätt. Med elevernas lärande i fokus har jag de senaste åren föreläst runtom i Sverige och Finland om varför och hur digitala kanaler kan användas för förbättra och effektivisera ett formativt arbete. Har skrivit böckerna Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande (Studentlitteratur, 2012) och Arbeta formativt med digitala verktyg (Studentlitteratur, hösten 2014). Även medförfattare till antologin Interaktiva medier och lärandemiljöer (Gleerups, 2014).
Hur länge har du jobbat med digitala verktyg i undervisningen?

5-10 år

Ger de digitala verktygen dig en bättre inblick i elevernas kunskap och förståelse, i så fall hur?

Här gäller det att försöka sammanfatta. Har i princip skrivit en hel bok om den här frågan. 🙂 Men svaret är absolut ja, för mig är otroligt mycket enklare att med hjälp av olika digitala verktyg snabbt stämma av om eleverna förstår eller om vi behöver stanna upp och planera om undervisningen för att alla ska vara med. Det finns naturligtvis en uppsjö av verktyg att använda men jag brukar oftast använda olika digitala responssystem och kollaborativa dokument för att dokumentera, synliggöra och analysera elevernas förståelse och progression.
Hur har din lärarroll förändrats med digitala verktyg?
De digitala kanalerna har fått mig att inse hur viktig min roll som pedagog är. Min pedagogiska nyfikenhet och kreativitet kommer väl till pass när vi arbetar digitalt. Både jag och mina elever använder dagligen en mängd olika digitala kanaler och appar. Min uppgift som pedagog handlar bland annat om att kunna avgöra om ett digitalt verktyg kan användas för lärande och hur det i så fall kan integreras i undervisningen för att förbättra den. Det kan till exempel handla om att spara in tid vid avstämning, skapa engagemang, öka elevaktiviteten eller skapa förutsättningar för samarbete. Det är naturligtvis även min uppgift som lärare att avgöra om det finns någon pedagogisk vinning med att använda en digital kanal. Om vinningen inte är tydlig bör man ofta använda ett annat verktyg/annan metod.
På vilket sätt påverkar de digitala arbetssätten dina elever?
Med hjälp av olika digitala verktyg ser jag dagligen hur mina elever utvecklar förmågan att samarbeta med varandra och andra. De får även förståelse för sitt eget och andras lärande i och med att vi ofta synliggör deras kunskapsutveckling, både på individ- och gruppnivå. De får även fler sätt att uttrycka sig via olika digitala kanaler, vilket stimulerar både deras kreativitet och engagemang, vilket i slutändan även brukar leda till högre måluppfyllelse. Både jag och de är övertygade om att de kommer att ha stor nytta av dessa förmågor i sina framtida arbetsliv.
 Vilken är din favoritapp/favoritwebbtjänst – varför denna?
Jag är ett stort fan av kollaborativitet, kommunikation och skrivande och därför tillhör kollaborativa kanaler som till exempel Google Drive och MeetingWords mina favoritverktyg. Via dessa kanaler har mina eleverna fått möjlighet att utveckla sitt eget skrivande, ge/få kamratrespons på egna och andras texter och samarbeta med andra elever/klasser runtom i landet.

Upphovsrätt i ett sommarprat

zara larssonÄr lite konfunderad över att Zara Larsson i sitt viktiga sommarprat citerar ett stycke ur detta blogginlägg av Louise Winblad (som driver bloggen Hej Hej Vardag) utan att hänvisa till henne. I det här blogginlägget förklarar Winblad sin syn på saken.

Min första tanke är att man naturligtvis alltid bör ange källa när man citerar. Vilket är en självklarhet för de allra flesta. Ämnet är samtidigt otroligt viktigt och Louise Winblads ord är så träffsäkra att de förtjänar att spridas i ett större medialt forum. Men en källhänvisning av Zara hade suttit fint.

Detta påminner mig om all den tid som jag ägnar åt att ”tjata” på mina elever att de alltid måste ange källa när de citerar för att det annars räknas som plagiat. Lika mycket som vi lärare pratar källkritik med dem tjatar vi om upphovsrätt. En svår nöt uppenbarligen…

Sen funderar jag över att SR borde väl rimligtvis köra allas prat genom något slags filter där det framgår om det som sägs sagts/skrivits tidigare? Dessa filter är förstås inte helt vattentäta men de används ofta med elevtexter och detta stycke hade med största sannolikhet fått en tydlig träff hos Hej Hej Vardag.

Det ska bli intressant att följa om det kommer att dyka upp en förklaring på Zaras blogg eller i gammelmedia. Och även att använda som ett exempel i undervisningen.

Google_Like_a_Boss_INFOGRAPHICUppdatering:

Slutet gott, allting gott. 🙂 Men! ”Zara Larsson hade sagt att hon skulle citera men inte visste källan, dock klipptes det bort.”

Detta gör mig ännu mer övertygad om hur viktigt det är att prata med våra elever om upphovsrätt på nätet och även att hjälpa dem att höja den så kallade digitala kompetensen. Om man har en text eller ett citat som man vill veta källan till är det relativt enkelt att googla texten. I Zaras fall skulle det ha gjort att hon hamnade direkt på Louises blogg. Viktig kunskap för alla.

Och förresten – att googla är verkligen en konst. Särskilt om man vill googla ”like a boss”. Titta bara på infografiken till höger. Den hänger på väggen i mitt klassrum. 🙂


Webbkurs: IT för lärare

För en tid sedan hjälpte jag Nationalencyklopedin att ta fram en av tre webbkurser som ingår i det webbaserade utbildningspaketet ”IT för lärare”. I paketet ingår flera utbildningar som helt och hållet fokuserar på hur internet och sociala medier kan användas i undervisningen. Det bästa av allt – under 2015 erbjuder NE alla som är lärare och som har ett personligt konto att ta del av webbkurserna helt kostnadsfritt! Så om du har ett NE-konto några minuter över i sommar är dessa 20-30 minuterskurser väl värda att klicka sig igenom.

Läs mer om utbildningarna och logga in genom att klicka här!

Info och kallkritikupphovsratt och pul

Dessa tre kurser om sociala medier i undervisningen har jag varit med och tagit fram:

sociala medier


Fem år på en arbetsplats

Idag påminde Timehop mig om att jag fick anställning på min nuvarande arbetsplats – Mikael Elias Gymnasium i Stockholm – för exakt fem år sen.

Det är helt klart värt att uppmärksammas. Under dessa fem år har jag lärt mig otroligt mycket, av och med oerhört kompetenta kollegor och fantastiska elever. Om lärande. Om undervisning. Om mänskliga relationer. Om betydelsen av bra ledare. Jag har haft förmånen att få möta så många underbara ungdomar, varav många givit precis allt och lite till, bjudit på sig själva och lärt sig och mig så mycket mer om livet än bara engelska och spanska. Kollegor har kommit och gått och flera av dem saknar jag lite extra mycket en dag som denna.

Naturligtvis har jag stångats med många problem också, precis som de allra flesta lärare har jag våndats över tidsbrist, kursplaneringar, undervisningstimmar, återkoppling, bedömning, betygssättning och diverse administrativa sysslor. Men har ändå i juni varje år lyckats gå på sommarlov med lätt hjärta, mycket tack vare bra bollplank i form av ledning och kollegor.

Jag har även hunnit med att sammanfatta tankar, erfarenheter och idéer som uppkommit på denna arbetsplats i två böcker, föreläst och workshoppat runt om i landet. De senaste två åren har jag även provat på vad det kan innebära att vara förstelärare och arbetslagsledare. Fått många insikter om vad ett skolledarskap kan innebära. Det har hittills varit en spännande, utmanande och väldigt lärorik resa. Och det bästa av allt är att den bara har börjat.

I fredags stötte jag på en före detta elev. En elev som jag hade i undervisning under mitt första och andra år på skolan. Vi har suttit många timmar på mitt rum och tragglat spansk grammatik och framför allt verbböjningar i vad som då tycktes vara en oändlighet. Men mycket svett, en del tårar och många skratt gav slutligen resultat och eleven klarade godkänt i kurserna. Aldrig förr har ett G känts lika mycket värt som ett MVG. Hen frågade lite förvånat: ”Men känner du igen mig?” OM jag gjorde! Tänk om alla elever insåg hur mycket de kan komma att betyda för oss. Och den innerliga kramen jag fick när vi nu möttes igen, den överträffade alla uppmuntrande ord i de fina utvärderingarna jag tagit del av under de senaste åren.

Är för tillfället föräldraledig från min tjänst på MEG och smyger igång med en hel del föreläsande i höst. Men en dag som denna tänker jag mycket på och längtar efter mina elever och undervisningen.


Skolforum 2015

Skolforum2015Skolforum 2015 – 26-27 oktober. Känns det avlägset? Kanske det, men jag tycker att vi börjar peppa redan nu. Särskilt som jag föreläser på temat ”Ökad elevaktivitet i klassrummet med digitala verktyg” måndagen den 26e kl 09:00-09:50 i A2. 🙂

Digitala DiazSåhär beskrivs föreläsningen i programmet:

”I dagens moderna och digitala samhälle är det viktigt att ta vara på det analoga mötet – framför allt i lärandesituationer i det fysiska klassrummet! I den här föreläsningen beskrivs tre enkla sätt på hur man med hjälp av digitala verktyg kan stimulera elevernas motivation och samtidigt höja elevaktiviteten i klassrummet.”

Bakgrunden till föreläsningen bygger på kapitlet i min senaste bok som handlar om att synliggöra lärande. Jag tänker ofta på hur undervisningen kan anpassas så att så många elever som möjligt är aktiva under lektionstiden. Inom ramen för ett formativt arbete är det viktigt att jag som lärare planerar för uppgifter som kräver hög elevaktivitet. Detta är nödvändigt för att jag och eleverna ska ha en utgångspunkt för vårt fortsatta arbete. När eleverna är aktiva genom att skapa, interagera och kommunicera synliggörs ett underlag som både jag som lärare och de som elever kan återkoppla kring, utvärdera och bedöma. Därför är hög elevaktivitet en förutsättning för strategin att synliggöra lärande.

Läs mer om föreläsningen och boka en plats här!


Det pedagogiska läslyftet

Sommarens mest intressanta bokcirkel ”Det pedagogiska läslyftet” är igång! Det är en bokcirkel för läshungriga pedagoger som med hjälp av digitala kanaler (som till exempel Facebook, Twitter och Google Hangout) tillsammans kommer att läsa och diskutera en bok och en avhandling under sommaren. Initiativtagare till den här fantastiskt bra idén är Sara Bruun, Magnus Blixt, Lisa Eriksson, Therese Linnér och Annika Sjödahl. 

Just nu är det över 200 st anmälda som kommer att läsa och diskutera James Nottinghams ”Utmanande undervisning” och Maria Rasmussons avhandling ”Det digitala läsandet”. Vill man vara med är det bara att anmäla sig, till exempel via det här formuläret eller i Facebookgruppen.

Häng gärna på i sociala medier under hashtagen #pedaläslyft och läs om hela det detaljerade upplägget här!

Bilden nedan visar hur den första omröstningen/gallringen såg ut. Kul att min egen bok låg så bra till för att bli läst, men för min egen del känns det förstås mycket roligare att få läsa något annat. 🙂

För de som ändå skulle vilja läsa någon av mina böcker i sommar finns de nu till lite kampanjpris om man klickar på bilden nedan eller HÄR!

Kampanjpris