BLOGG


En lektion om stavning och uttal för spanska 3, 4 eller 5

Måste dela med mig av en varierad, trevlig och (även enligt eleverna) lärorik lektion med ett roligt autentiskt inslag! Lektionen passar såväl spanska 3, 4 eller 5 beroende på elevgrupp och nivå. (Nedanstående upplägg gjorde jag med en grupp spanska 5-elever men en kollega har provat ungefär samma med både spanska 3 och 4 och det funkade fint.)

Syftet med lektionen var att gräva lite djupare i spanskans stavning och uttal, hitta paralleller till andra språk, försöka memorera stavningsregler samt problematisera vissa ords stavning. I enlighet med det centrala innehållet för spanska 3 och 4 där det bland annat står att undervisningen ska behandla ”språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation och grammatiska strukturer samt fasta språkliga uttryck”.

Målet var att få samtala och diskutera (så långt som möjligt på målspråket) med avstamp i ett ämne som fokuserade på det rent språkliga, att utöka ordförrådet samt att få reflektera över hur stavning och uttal kan hänga ihop.

Lektionen baseras på ett TED Talk på spanska av Karina Galperin i vilket hon problematiserar spanskans stavning och uttal på ett intresseväckande sätt. Titeln är ”Should we simplify spelling?” och finns att se på ted.com. Nedan eller i det här Google-dokumentet finns planering, länkar och diskussionsfrågor. Här finns även samma planering som en Google-presentation att visa i klassrummet.

Har du några tankar eller förslag på hur upplägget kan förändras/förbättras? Kommentera gärna!

Såhär gjorde vi:

  1. Vi inledde lektionen med att gå igenom lektionens syfte och mål.
  2. Quizlet! Eleverna hade fått länken till det här Quizlet-setet innan lektionen och hade på så vis kunnat arbeta med orden innan lektionen. De fick repetera en liten stund innan vi körde ett par omgångar Quizlet Live.
  3. Sedan diskuterade vi de första frågorna i dokumentet enligt EPA-metoden.
  4. När eleverna var förberedda tittade vi på TED-talket tillsammans. Detta moment skulle naturligtvis kunnat göras som en flipp men i den här gruppen fanns det ett värde i att se klippet tillsammans.
  5. Efter videoklippet fick eleverna arbeta i par med att sammanfatta muntligt och skriftligt samt plocka ut argument för och emot en förenklad stavning. De delade sedan med sig av sina tankar i helgrupp.

Slutligen frågade jag eleverna om det var något de hade velat fråga Karina om och då dök frågan upp om hon kanske hade något bra exempel på en text med förenklad stavning. Jag skrev raskt ihop en tweet med elevernas fråga och twittrade henne. Bara några minuter senare svarade hon (!) med ett textstycke och bara att hon faktiskt skrev tillbaka blev ett väldigt värdefullt inslag för (mig och) eleverna!

Bildresultat för twitter      

Jag pratar ofta om värdet av riktiga mottagare och att försöka skapa autentiska uppgifter för att motivera, engagera och stimulera eleverna. Den här gången var det knappt planerat och det var nog det som gjorde att till och med jag hajade till lite – det är så enkelt att genomföra att man ibland glömmer bort det där som kan tillföra det lilla extra! Ibland är till exempel en TED-föreläsare bara en tweet bort. 🙂


Årskrönika 2017

Det har varit ett händelserikt och rätt intensivt år, framför allt höstterminen! I våras körde jag helt egen låda med föreläsningar, bokskrivande, diverse konsultuppdrag och som ämnesansvarig i LIN Educations Loops. I april smygstartade jag även min anställning som pedagogisk utvecklare på KTH.

Föreläste rätt mycket under året och en av de mest minnesvärda var helt klart när jag och Sara Bruun slog våra kloka huvuden ihop och ”samtalsföreläste” på SETT 2017. Fick även hoppa in och freestyla en morgonföreläsning dagen efter – här kan man läsa mer om det!

Till hösten såg fördelningen lite annorlunda ut – 50% på KTH och 25% på Viktor Rydberg gymnasium Jarlaplan. Resterande 25% var tänkta att ägnas åt föreläsande, bokskrivande och Loops-produktion. (Försäkringskassans dröm visade det sig sen när det var dags för vabb och föräldrapenning…)

En rätt energikrävande graviditet satte dock lite käppar i hjulet för den annars så sällan sinande energin och kreativiteten och jag fick inse att jag behövde prioritera bland arbetsuppgifterna. KTH, VRG och föreläsande fick komma i första hand medan bokskrivande och Loopar fick vänta lite.

Snart stundar dock en efterlängtad föräldraledighet i kombination med en del jobb – föreläsande från och med mars, bokskrivande och ämnesansvarig för spanskan i Loops.

Skrivande

Det bloggades ju en del under året som gick. Här är några av årets mest populära blogginlägg:

Lite annan kul statistik: 5000 följare på Twitter, över 2000 personer som följer Språk & IKT på Facebook och över 850 följare på Språk & IKTs Instagram – häng med där med vetja!

Under 2017 har jag även skrivit en hel del på min tredje bok ”Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning” och den hoppas jag kunna färdigställa under våren 2018. Ett annat kul bokprojekt är även signerat och kommer att ta form under året – mer om detta samarbete (!) framöver!

Jag och Sara skrev även en debattartikel om de nationella proven i engelska som publicerades på Skolvärlden ”Nationella proven i engelska håller inte internationell standard”. En text som fick stor spridning och mycket medhåll.

Intervjuer

Ibland undrar ju folk vad jag tycker och tänker om diverse saker kopplade till skolan. Här är tre intervjuer från året som gick:

Nya projekt

Under året startade jag och min svägerska Camilla upp vårt gemensamma projekt Digitala Diaz och har föreläst tillsammans ett flertal gånger, vilket är toppenroligt och utvecklande! Håll utkik efter oss på SETT 2018!

Jag och Camilla har även skrivit lärarhandledningen till IT-klubben – en materiallåda, utbildning och lärarhandledning med övningar anpassade för att användas i år 1-3 och på fritids. Syftet med IT-klubben är att sänka tröskeln och få fler lärare och elever att förstå hur användandet av digitala verktyg kan vara både roligt, kreativt och viktigt! Mer info och kontakt här.

Året 2018

Under det här året kommer jag främst att vara föräldraledig förstås men har även en hel del roliga uppdrag och föreläsningar inbokade som jag också ser fram emot. Ska försöka skriva så mycket som möjligt när tiden ges. Men framför allt njuta av att treenigheten här hemma ska utökas med ett nytt litet liv! 🙂


Intervju på Högskolan Väst

I november var jag inbjuden att föreläsa på konferensen Återkoppling med stöd av digitala verktyg, som arrangerades av Västsvenska Kontaktnätet för Flexibelt Lärande (VKF) på Högskolan Väst i Trollhättan.
Det var en väldigt givande dag där jag (lite ovanligt nog) även fick möjlighet att ta del av andra talares presentationer! Bland annat lyssnade jag på Thommy Eriksson, lektor vid Chalmers/GU, som berättade om hur han använt videoinspelningar för att ge muntlig återkoppling på studenters digitala mediaproduktioner. Något som jag själv gjort flertalet gånger men det är alltid intressant att lyssna på hur andra har genomfört det.
  
Lyssnade även på Mats Liljedahl, IKT-pedagog och Blended learning-strateg vid Karlstad universitet, som berättade om hur lärare hade tänkt kring det tekniska och juridiska flödet för att att examinera språk med stöd av video. Det är ju minst sagt ett rätt snårigt område.

Under konferensen blev jag intervjuad av Urban Carlén, verksamhetsledare för Högskolepedagogiska enheten vid Högskolan Väst, om mina tankar kring digitalisering, blended learning, digital återkoppling etc. Klicka på bilden nedan för att komma till intervjun!


Plickers i undervisningen!

I senaste numret av Grundskoletidningen (dvs nr 6) skriver jag och hur det ”digitalanaloga” responssystemet Plickers fungerar. Texten finns även att ladda ner som PDF härdela gärna med kollegor och andra intresserade!

Plickers är så himla smart, särskilt i de klassrum där eleverna inte har tillgång till varsin enhet. Eller som variation även i 1-till-1-miljöer – ibland går det faktiskt snabbare att stämma av elevsvar med Plickers än med andra helt digitala responssystem; inget som ska startas igång, ingen kod att skriva in, inget skakigt nätverk etc – bara att hålla upp ett papper med en QR-kod!


Flipgrid i undervisningen 3

Obs! Om du skapar ett konto på Flipgrid (eller uppgraderar ditt befintliga) och anger koden PDIAZ så får du prova på lärarversionen av Flipgrid i 45 dagar!

Flipgrid är en digital resurs för att spela in, samla, dela och återkoppla på diskussioner, samtal och presentationer. Eller egentligen allt som kan göras muntligt och spelas in i undervisningen. Flipgrid nås enkelt via en webbläsare eller laddas ner som gratisapp. Den grundläggande tanken är att aktivera eleverna och att de ska ges möjlighet att lyssna och titta på varandras inspelningar för att på så vis lära av och med varandra. Som lärare kan man även ge feedback på elevernas inlägg (som mejlas till eleven).

Efter att ha skapat ett konto, kikat runt lite, skapat min första grid och topic blev jag förstås hooked och testkörde detta under en föreläsning nyligen. (Det är rätt praktiskt att ha tillgång till ”testgrupper” innan man kör live med eleverna. 🙂 Alla deltagare under föreläsningen såg direkt potentialen i undervisningssammanhang och ville prova med sina egna elever.

Har satt ihop en liten guide för lärare och elever som finns att ladda ner som PDF här (eller kika på bilderna nedan).

Såhär fungerar det:

Du som lärare skapar först ett konto, en grid (en övergripande ”hubb” i vilken du sedan samlar olika ämnen) och förbereder ett topic (ämne) som du vill att eleverna ska samtala kring. Till exempel en diskussionsfråga där var och en får ge sin syn på saken. Eleverna loggar in via en automatiskt genererad kod som leder till ditt valda ämne och lämnar där sina responses (svar) i form av en kort video (15 eller 90 sekunder i gratisversionen) där de antingen bidrar till diskussionen eller presenterar något. Eleverna kan antingen svara via gratisappen Flipgrid eller via datorn på flipgrid.com där de skriver in koden till ditt ämne.

I gratisversionen kan man som lärare (kontoägare och ”gridskapare”) redigera, ladda ner, avaktivera och radera allt innehåll som laddas upp i den grid eller inom det ämne som du har skapat. Du kan även välja alternativet att moderera elevernas svar innan de publiceras.

Om man som lärare har en elevgrupp som inte riktigt är redo att dela sina inspelningar med varandra kan man välja att klicka i att man vill moderera videoklippen innan de publiceras och då är det endast du som lärare som kan titta på inspelningarna. Du kan även i detta läge ge eleverna feedback mejlledes. Ett annat alternativ är att eleverna publicerar sina videoklipp och därefter kan du som lärare direkt ändra dem från ”visible” (synligt) till ”hidden” (dolt). På så vis kan de elever som inte är redo att dela med sig meddela dig i förväg och så kan du ändra inställningarna för deras inlägg så att bara du som lärare kan se det.

Det finns en gratisversion och en lärarversion av Flipgrid. I gratisversionen kan man endast skapa en så kallad grid, men i den kan man lägga till obegränsat antal ämnen så det fungerar ändå att köra gratisversionen. Om man vill ge eleverna feedback behöver de fylla i en mejladress när de laddar upp sitt videoklipp, till vilken din feedback skickas när du skrivit i den. En bra idé är förstås att spara feedbacken som du mejlar även på något annat ställe, för dokumentationens skull.

Jag tänker mig att man bland annat kan använda Flipgrid för diskussioner, debatter, presentationer, redovisningar, instruktioner, stafettberättelser, exit tickets etc.


Fem favoritverktyg för ökad elevaktivitet!

Förra veckans vabbande ställde ju till det lite (men eleverna hade faktiskt arbetat på bra med de uppgifter jag lade ut) men i onsdags var jag på plats igen och kunde leda lektionen som jag brukar. Får ofta frågan vilka digitala verktyg som jag använder dagligen (eller ja, under varje lektion) och efter onsdagens lektion var det lite extra tydligt vilka som är några av mina favoriter för att öka elevaktiviteten!

Gruppslumpare

Idag använder jag mig av Schoolitys ”egna” gruppslumpare Randomizer som fungerar utmärkt i Chrome. Eleverna är vana vid att den används av alla lärare på skolan så inga konstigheter för dem att sätta sig i nya gruppkonstellationer varje lektion. Har turen att ha ett rätt luftigt klassrum som består av fem ”öar” där eleverna sitter ca 5 st/grupp. Att slumpa grupper på det här sättet bidrar till att eleverna får möjlighet att lära känna varandra, samarbeta och lära av/med fler. Ett annat verktyg för att slumpa grupper är till exempel webtools.itgonline.se/groupie.

Namnslumpare

Lite beroende på elevgrupp så brukar jag i princip alltid rekommendera tekniken no hands up (läs artikeln i Grundskoletidningen här) som väldigt kort förklarat går ut på att istället för att eleverna räcker upp handen för att svara på frågor så slumpas deras namn med hjälp av någon slags namnslumpare. Funkar förstås helt analogt också (glasspinnar eller papperslappar) men är för många lite mer visuellt tilltalande när det är digitalt på storbild. Testa till exempel ”Hero Selector” från Teachstarter.com.

Kahoot för avstämning

Jovisst kan Kahoot vara både kul, aktiverande och fartfyllt men det spelbaserade digitala responssystemet (blogginlägg här) ger även svar på vad eleverna redan kan och vad de behöver öva mer på. Formativt så det förslår. 🙂 I bilden ovan blev det till exempel rätt tydligt att vi behövde stanna upp och repetera diftongerande verb.

Qiuzlet Live för avstämning

”Kan vi inte byta ord? Vi kan ju det här!” Kommentar från elev som efter ett par omgångar av perfekt particip ville gå vidare. Ett ypperligt tillfälle för mig som lärare att visa eleverna att det ganska tydligt framgick att de faktiskt inte ”kunde det här” då alltför många lag kom upp till 5-6 poäng för att sedan ramla ner på noll poäng och fick börja om. Visualieringen av hur det går för lagen som jag visar på storbild hjälpte förstås till att illustrera detta och eleven förstod rätt omgående att vi behövde öva mer! Läs blogginlägget om Quizlet här.

Padlet för exit ticket

Jag använder ofta (nästan alltid) de sista fem minuterna av lektionstiden åt att låta eleverna reflektera över dagens lektion i en så kallad exit ticket. Ofta gör vi det via Padlet – länk till blogginlägg. Just den här lektionen ställde jag den relativt öppna frågan ”Qué has aprendido hoy?” (”Vad har du lärt dig idag?”) och lät eleverna svara fritt. Såhär svarade de – länk till vår Padlet. Nästa lektion startar jag upp med att vi tillsammans tittar på deras svar och har det som utgångspunkt för vårt fortsatta arbete.


Repetitionslektion Spanska steg 3 2

Äsch, hade ju ett himla bra upplägg för att repetera lite verbformer med mina steg 3-elever tyckte jag. Så blev jag tvungen att vabba idag. Gissar att fler kanske är i en liknande sits? I så fall kommer här länkar till de uppgifter som mina elever får ägna sig åt under dagens lektion när jag inte är där. Kanske kan hjälpa någon? Blir lite roligare nästa gång vi ses – lovar! 🙂

Är glad över att folk delar med sig av material och videoklipp – det underlättar verkligen vid såna här tillfällen! Megatack alltså till Mathilda Sandberg (och hennes handledare) för inspiration till PDF-genomgångarna, Ida Aspviken för presens- och futurum-videos och till Renée Diaz för perfekt-video!

Presens

Genomgång Presens + videoklipp 1 + videoklipp 2

Presens övningar

Quizlet – regulares e irregulares

 

 

 

 

Perfekt

Genomgång Perfekt + videoklipp

Perfekt övningar 1 + övningar 2

Quizlet

 

 

 

 

Futurum

Genomgång Futurum + videoklipp

Futurum övningar

Quizlet


Första spansklektionen – Google Formulär, Kahoot, Quizlet och Socrative!

Första spansklektionerna den här veckan! Jag brukar inleda mina kurser med att bland annat prata om kursens innehåll och vad eleverna förväntas kunna när de till exempel ska börja läsa spanska steg 3.

Sen gör vi förstås lite presentationsövningar, och kanske hinner vi även med någon Kahoot- och Quizlet-omgång på ord/grammatik/realia de förväntas ha koll på, till exempel de här — > Kahoot ”¿Llegas bien preparado al Spanska steg 3?” och Quizlet ”Repetition spanska år 7-9”.

I år kommer vi även att göra en kort hörövning via Socrative där jag presenterar mig och där eleverna får svara på tillhörande frågor.

Vi brukar även komma in på Europarådet gemensamma referensram för språk (GERS). Vi går då igenom tillsammans att nivå A1-A2 är på mer grundläggande nivå, att om man befinner sig på nivå B1-B2 kan man använda språket mer självständigt och att C1-C2 motsvarar en mer avancerad språkanvändning. Därefter brukar mina elever få göra en självvärdering i Google Formulär där de får skatta sig själva och även fylla i vad de tycker att de är bra på och vad de skulle behöva öva mer på.

Då det är flervalsfrågor som automatiskt sammanställs brukar det bli överskådligt för mig som lärare var elevgruppen tycker att de befinner sig plus att jag har ett individuellt underlag att utgå ifrån som jag och eleverna kan återkomma till under utvecklingssamtal och avstämningar under kursens gång.

Jag har skapat en redigerbar kopia av självvärderingen som du som lärare kan göra en kopia av och redigera efter dina/era egna behov och önskemål. Klicka på ”More” (de tre prickarna till höger om ”Skicka” ) uppe i högra hörnet och välj ”Gör en kopia”. Här finns länk där jag visar hur man gör. Länken till formuläret finns här!

Nedan ser du hur självvärderingen ser ut.


Classroom Screen – bidrar till tydlighet och struktur

Idén med Classroom Screen är supersimpel – det är en sida på nätet (ingen inloggning krävs) som är tänkt att visas på storbild via projektor i klassrummet under lektionstid. På sidan finns flera grundläggande funktioner som många med mig ofta använder för att skapa struktur, tydlighet och elevaktivitet. Till exempel en textruta för lektionsplanering/instruktioner, en namnslumpare, arbetssymboler som visar vad eleverna ska göra (tex arbeta i grupp/par/enskilt), en timer, en klocka, en ruta som automatiskt genererar en QR-kod till den länk man klistrar in etc. En sån här sida är perfekt att ha uppe på storbild under lektionstid för att hjälpa eleverna att fokusera på vad som ska göras under lektionen.

Här finns en enkel instruktionfilm som beskriver hur man gör.

+ Plus:

  • Tydligt, överskådligt och strukturerat.
  • Fungerar i alla ämnen.
  • Fokus på lektionsinnehållet.
  • Inbjuder till elevaktivitet via till exempel namnslumparen och arbetssymbolerna.
  • Många bra funktioner samlade på samma sida.
  • Svarar på vanliga frågor: Vad ska vi göra? Varför? Hur länge? Med vem? (Vad är klockan? Vilken länk var det? etc)
  • Man kan välja vilka funktioner som ska vara synliga genom att klicka på dem.
  • QR-kodsrutan kan förstoras (så att eleverna kan skanna den på håll).
  • Namnslumparen kan förstås användas för att slumpa elevnamn men även för att slumpa ord, gruppnamn, bänkrader etc.
  • Arbetssymbolerna visar tydligt vad som ska göras: arbeta i grupp, i par, prata tyst (viska) eller arbeta (tyst) på egen hand.
  • Timern är toppen för att tydligt visa eleverna hur länge en aktivitet är tänkt att pågå.
  • Bra med en ruta att rita i (kan visas antingen som en ruta eller i helbild). Tänker kanske främst för mattelärare?
  • Ljudnivåsymbolen – ett bra sätt att visualisera ljudnivån i klassrummet som förhoppningsvis kan bidra till bättre studiero.
  • I dagsläget kan man välja mellan 48 olika språk (de olika funktionerna visas då på det språk man väljer – perfekt i språkundervisningen).

– Minus:

  • Man kan ni dagsläget inte spara sina ”skärmar/sidor”. Detta går förstås att lösa genom att man har till exempel ett Googledokument med text, namnlista och länkar från vilket man kopierar och klistrar in. Men håller med – det hade ju varit SÅ smidigt om man kunde spara direkt på sidan.
  • Namnslumparrutan borde gå att göra större (så att eleverna tydligt ser vem som fick ordet). Går förstås att bara säga också.
  • Drömmen vore ju att det skulle finnas kollaborativa funktioner med till exempel integrerad handuppräckning, att trafikljuset kunde markeras av eleverna, någon slags responsfunktion etc.

En sista grej…

Missa inte Exit poll-funktionen (den lilla symbolen nere i högra hörnet)! Tänk dig en sån där ”Happy or not”-maskin – fast digital! Perfekt för snabb utvärdering av en lektion. Eleverna lämnar respons genom att klicka på din enhet innan de lämnar klassrummet. (Vore förstås toppen om det fanns en mer interaktiv responsfunktion men hej, det här verktyget är helt gratis och utvecklas av en holländsk lärare så man får vara glad för ”det lilla”. 🙂


IT-klubben! 2

Ni har väl inte missat IT-klubben

Tanken med IT-klubben är att skapa ett färdigt upplägg att utgå ifrån som dessutom är superlätt att använda. Som bekant kan det ju vara lite knepigt att veta hur man ska komma igång med mer digitalt orienterade övningar. Med IT-klubbens färdiga upplägg med övningar, lärarhandledning och materiallåda vill vi sänka tröskeln och få fler lärare och elever att förstå hur användandet av digitala verktyg kan vara både roligt, kreativt och viktigt! IT-klubben är anpassat för att användas i år 1-3 och på fritids.

Konceptet IT-klubben är framtaget av Annika Faxander och Marie Eneqvist som även har grundat Matteklubben – ett liknande upplägg med utbildning, materiallåda och lärarhandledning (som idag finns på 150 skolor runtom i landet). Jag och Camilla Askebäck Diaz (aka Digitala Diaz) står för det pedagogiska innehållet i lärarhandledningen och det har varit superkul att få göra detta tillsammans!

Bland övningarna hittar vi bland annat färdig tipspromenad med QR-koder, enkel programmeringsövning, filmanimering, Quizlet-set för att öva alfabetet i lag, upplägg för digitalt berättande etc etc!

Följ IT-klubben på Facebook och Instagram för uppdateringar! Och kom och lyssna på Annika och Camilla på SETT Syd i höst!

Vad det kostar? IT-klubben kostar 20 500 kr exkl moms och då ingår 2 timmars utbildning för 20 personer, materiallåda för 15 barn och lärarhandledningen med alla övningarna! Vill du veta mer eller beställa IT-klubben till din skola med start redan till hösten 2017? Kontakta Annika eller Marie på info@matteklubben.se


SETT 2017

Årets SETT-dagar är över. Hittade en gammal tweet via Timehop (av Linda Ammitzboll) där hon frågar SETT-deltagarna vad de tar med sig tillbaka till sina verksamheter och om de gör något annorlunda efter att ha besökt mässan. Det funderar jag också på idag.

För några år sedan (2014) skrev Edward Jensinger ett blogginlägg om upplägget ”Före, under och efter” där vikten av att dela med sig av sina erfarenheter från till exempel konferenser som SETT betonas – läs det här! Det kan tyckas självklart att ha tänkt igenom sitt konferensbesök och ha en plan för hur det ska komma verksamheten tillgodo men jag vill ändå påminna om den här braiga strukturen.

Såhär sammanfattade jag mina två dagar på SETT på mitt Instagram-konto:

 

Onsdag 3 maj

Vilken dag! Jag och Sara Bruun inledde dagen med att samtala om några av digitaliseringens dilemman i en helt knökfull sal. Fantastiskt att så många kom och lyssnade! Därefter pratade jag vidare med ett gäng andra trevliga och kompetenta människor, bland annat i SLFFs monter med Frida Engman och i SETT-date med Frida Monsén, Robbie Graham och Santeri Koivisto. En dag full av goda samtal, en hel del allvar men även lite spex!

Heléne Oskarsson sammanfattade vårt samtal i ett blogginlägg. Jag och Sara är nöjda över att vi den här gången valde att ägna våra 45 minuter i den så kallade etern åt att problematisera och diskutera istället för det som kanske förväntades av en del – en inspirerande tipskavalkad. Sara skrev ett grymt bra blogginlägg som tangerar mycket av det vi pratade om på scen. Vi (amatör)filmade samtalet och när tid ges ska vi klippa ihop det till något som går att kika på. 🙂

Torsdag 4 maj

Snabba ryck imorse för en extra insatt föreläsning på SETT! Ägna förmiddagen åt att dricka kaffe på altanen och jobba hemifrån i morgonrock eller att (oförberett) föreläsa för ca 400 personer på SETT?⚖️ Klart man väljer det senare!🤓 Så det blev ännu en härlig dag i skolutvecklingens tecken med grymma människor och fina möten.

Jag hann dessvärre inte lyssna på någon av alla de fantastiska talarna på grund av för tajt schema med egna föreläsningar, möten, intervjuer, paneldebatt osv. I år tar jag dock med mig en lite mer eftertänksam känsla jämfört med tidigare år. Jag tänker bland annat en hel del på hur vi organiserar fortbildning för att kunna arbeta med de nya formuleringarna i läroplanen. (Har alltså sparat denna överskådliga presentation som någon delade i någon Facebookgrupp men har tappat bort namnet på den som delade? Därav utebliven kredd. Upplys gärna.) Det ska bli spännande att följa men jag är som sagt orolig för att likvärdigheten kommer att märkas ännu tydligare nästa år.

Vad tänker ni om SETT? Var ni där? Vad tar ni med er? Hur märks det i verksamheten?


Pedagogisk utvecklare på KTH!

Den här veckan har jag smygstartat min anställning som pedagogisk utvecklare på KTH i Stockholm! Precis just nu snurrar huvudet av tankar kopplade till bland annat MOOC-upplägg, digitala uppgifter, akademiska titlar, campusundervisning, blended learning, UKÄ, högskolelagen, högskoleförordningen, tredje uppgiften etc etc.

Från och med augusti kör jag alltså 50% på ECE-skolan på KTH (Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande – Education Communication Engineering). Man hittar mig på enheten Teknik för lärande som bedriver forskning, utveckling, utbildning och support om hur teknik och digitala verktyg kan stödja lärande och utbildning. Enhetens grundtanke är att utveckla undervisning där digitala verktyg används som stöd för lärande. Känns ju lite som min grej. 🙂

På enheten ansvarar vi bland annat för lärplattformen Canvas, öppna nätbaserade kurser (MOOCar), undervisning inom lärarprogrammen och högskolepedagogik, forsknings- och utvecklingsprojekt inom högre utbildning, skola mm samt support till KTHs lärare.

Jag kommer initialt att vara en del av ”MOOC-teamet”. Här kan man läsa mer om vad vi pysslar med just nu. Det känns nästan overkligt roligt att på olika sätt få möjlighet att vara med och utveckla undervisningen på KTH.

Ser du ett samarbete eller någon annan kul koppling får du hemskt gärna höra av dig! Finns i vanlig ordning på info@patriciadiaz.se (och numera även på pdiaz@kth.se!)


VR i undervisningen

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om VR (virtual reality), museer och sevärdheter online och virtuella  promenader. Texten görs sig bäst i digital form då den innehåller många länkhänvisningar, därför kommer texten i (lite mer än) sin helhet här:

Jag i årets julklapp från Gosh.

Så småningom kommer tekniken kopplad till virtual, augmented och mixed reality (virtuell, förstärkt och mixad verklighet) förstås att utvecklas och min gissning är att vi kommer att se VR-glasögon (årets julklapp 2016!), VR-appar, 360-filmer och andra alternativ som ett naturligt inslag i undervisningen i var och vartannat klassrum inom bara ett par år.

I höstas nosade jag och mina elever på ett par VR-appar under en engelsklektion. Vi hade lånat ihop ett par VR-glasögon, turades om och provade bland annat ”Dinosaurieappen”, vilken funkade hyfsat bra. Iallafall för att beskriva för en kompis vad man såg medan kompisen skrev ner det som berättades. (Men det finns förstås utvecklingspotential i VR-apparna.) Det fick iallafall mig att gräva vidare lite efter annat VR-relaterade resurser. Och det finns ändå rätt mycket (och mer är på väg)!

Det kommer hela tiden mer och mer kvalitativt VR-anpassat material att använda med eleverna – kolla till exempel in Plan Internationals reportage ”Mitt nya hem” (finns även i en VR-version). I det här klippet berättar Sanna Wolff mer om hur det fungerar. Tänk när det är vardag att titta på VR-anpassade nyheter

Och tänk när Microsoft Hololens finns tillgänglig till ett mer överkomligt pris – tänk att kunna använda mixed reality i undervisningen! Kika på videon om hur Hololens fungerar här

Flera lärare världen över använder Google Expeditions i undervisningen. Det är samlingar av länkat innehåll och stödmaterial skapat för virtuell verklighet, till exempel panoraman i 360 grader och 3D-bilder. Google samarbetar med en rad olika partners för att skapa anpassat utbildningsinnehåll som omfattar hela universum. Mer info om Googles VR-projekt, Expeditioner och Google Cardboards (”kikaren”) finns på vr.google.com.

Bildresultat för google cardboard

En cardboard-kikare kostar ungefär runt hundralappen men specifikationerna för kikaren är öppen källkod och om man vill kan man ge sig på att bygga en egen! (Och ja, det finns förstås andra, mer avancerade VR-glasögon – och de kommer förmodligen bli både bättre och billigare inom en rätt snar framtid.)

Det finns förstås många fler webbaserade resurser att använda för att till exempel gå på virtuella promenader och besök runtom i världen!

Virtuella promenader

Bildresultat för google street viewMånga är förstås redan bekanta med Google Street View och flera har säkert sett en av alla Google-bilar som åker runt och fotar omgivningen. Man når Street View via maps.google.com i webbläsaren och detta är verkligen en pärla i undervisningen för att snabbt och enkelt visa upp platser världen över. Där kan man ta tag i den lilla gula figuren nedtill i bild och släppa den på valfri plats på kartbilden för att se en gatubild. Man kan se sig omkring och ”gå” en promenad med hjälp av pilarna. Nedanstående upplägg har jag gjort med flera elevgrupper  på både engelska och spanska.  

Uppgiftstips à la ”På spåret”:

  1. Eleverna ritar ut en (valfri) rutt/promenad.
  2. Därefter ”går/reser” de sträckan samtidigt som de berättar och förklarar vad de ser på vägen.
  3. Resten av gruppen gissar vart de är på väg.
  4. Kan göras live i klassrummet alternativt spelas in med ett skärminspelningsverktyg och delas med andra.
  5. En utmaning? Berätta och förklara på engelska!

(Ungefär samma upplägg fungerar förstås på de flesta andra resurserna som nämns nedan!)

Prova även att ladda ner Google Earth där du bland annat kan besöka pyramiderna, ta en 3D-promenad genom regnskog eller besök månen eller Mars (välj i så fall månen/Mars i verktygsfältet högst upp).

Museer online

Från och med den 1 februari 2016 blev det (återigen) gratis att besöka flera av statens museer. Ett mycket välkommet beslut då museibesök ofta är ett uppskattat inslag i undervisningen. Men för de som kanske inte har tid eller råd att ta sig till de fysiska museerna eller helt enkelt vill variera undervisningen kan en digital promenad eller ett virtuellt museibesök via webbläsaren vara ett intressant alternativ.

Google Cultural Institute är en online-plattform som ger allmänheten tillgång till Google Art Project, världens underverk samt historiska ögonblick. Inom ramen för Google Art Project ges användarna möjlighet att virtuellt gå igenom partnermuseernas gallerier. Man kan även sammanställa sin egna virtuella konstsamling. Projektets ”walk-through”-funktion använder samma teknologi som Googles tidigare projekt Street View. Tips på en bra samling är Women in Culture.

National Museum of Natural History är ett naturhistoriskt museum beläget i USAS:s huvudstad Washington D.C och är en del av Smithsonian Institution. Med fritt inträde och öppet 364 dagar om året är museet det näst mest besökta i världen, efter Louvren. Via den här länken kan man besöka museet och gå runt i såväl permanenta som tillfälliga utställningar.

Och när ni ändå ”är” i Washington D.C – varför inte besöka Vita Huset och gå på en interaktiv tur via den här länken.

Louvren – det mest besökta museet i världen och ett historiskt monument. Louvren är beläget i Paris och tillhör världens främsta konstmuseer, både vad gäller storlek och samling. Via Online Tour Louvren kan man besöka några av utställningar virtuellt.

Och när vi ändå talar om konst – besök Sixtinska kapellet via den här länken.

Världskulturmuseerna består av Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. På deras hemsida för barn finns en hel avdelning med spel, pyssel och interaktiva övningar att grotta ner sig i – länk här.

Internetstiftelsen i Sverige har skapat sajten Internetmuseum. Här kan man läsa allt om hur det gick till när internet kom till Sverige och klicka sig igenom hela den digitala och interaktiva utställningen.

Andra virtuella sevärdheter online

Ta en virtuell rundtur i Anne Franks husden här länken. På annefrank.org finns även en hel avdelning tillägnad undervisning (klicka på fliken ”Education”).

Åk på en virtuell resa i/till London via London officiella besöksguide – länk här.

Gillar man fotboll kanske ett virtuellt besök på Real Madrids hemmaarena Santiago Bernabéu eller FC Barcelonas Camp Nou är av intresse?

Ta med (kanske mer för gymnasie)eleverna på ett inspirerande besök på Harvard University via den här länken eller testa en så kallad 360°-film på YouTube där vi får besöka Buckingham Palace (videoklippet ses bäst genom ett par VR-glasögon.) För fler 360°-filmer – sök på YouTube på till exempel ”vr 360”.

”Besök” Västra muren i Jerusalem (tidigare ofta kallad Klagomuren) – en helig plats för judar och muslimer dit människor från hela världen reser. Där finns en webbkamera som sänder live dygnet runt – länk här.

För fler livestreams världen över kan man besöka earthtv.com eller earthcam.com.

Har alldeles säkert missat att tipsa om massa bra resurser kopplade till temat – fyll gärna på i kommentarerna så uppdaterar jag!


Sociala medier – har du koll? 1

En liten heads-up för långt men viktigt inlägg (med många länkar)!

När jag lyssnade på avnittet ”Allt är inte Facebook” ur podden ”Jakten på likes” med Isa Galvan och Linnea Holst slog det mig hur viktigt det ändå är att ha (tänkte först skriva ”lite” men tog bort det sen) koll på vad barn och ungdomar gör på nätet. Podden riktar sig till föräldrar (alla vuxna?) som vill lära sig allt om sociala medier. I podden diskuteras de vanligaste sociala plattformarna där barn och unga möts idag: Snapchat, Ask, Kik, Instagram, Musical.ly med flera. Utöver sociala plattformar tar podden upp ämnen som nätjuridik, bekräftelse, källkritik och näthat. Förhoppningen är att lyssnarna ska få kunskap och redskap som gör det lättare att prata om sociala medier med barn och unga. Lyssna här eller i din podd-app!

Nedan kommer några rader om några av de sociala medier som tas upp i podden, plus ett par till. Längst ner i inlägget finns länkar till olika resurser om du vill grotta ner dig ännu mer i ämnet.


Snapchat
– grundat av Evan Spiegel, Bobby Murphy och Reggie Brown och lanserades 2011. Uppskattat antal användare varierar lite men ca 150 miljoner aktiva användare verkar flera källor vara överens om. (Kan jämföras med att Facebook har omkring 1,7 miljarder användare och Instagram ca 600 miljoner användare.) Ca 80% av svenska ungdomar använder Snapchat dagligen. (Själv använder jag inte Snapchat särskilt aktivt. Jag och lilleman tycker som synes mest att det är kul att ta selfies med olika roliga filter. <–)

Snapchat var från början tänkt som en selfieapp men utvecklades senare till ett långt mer framgångsrikt koncept där användarna skickar bilder och filmer till varandra och väljer hur länge mottagaren ska få se bilden/filmen (1-10 sekunder). Man kan ha en öppen eller stängd profil. Man kan även välja ut och se om en bild om dagen. Tanken med Snapchat är att man ska kunna skicka en bild här och nu och sedan ”gå vidare”. För ungefär ett år sedan lanserades My Stories där bilden/videon läggs ut till valda personer som kan titta på den flera gånger men tas bort efter 24 timmar. Man kan se vilka som har sett ens ”story” och man kan även se om någon (och i så fall även vem/vilka) som ”printscreenar”, dvs skärmdumpar och sparar en av dina bilder. Om någon skärmdumpar din bild kommer det direkt upp en notis om vem som gjort det så att man vet vem som eventuellt har sparat ens bild.

Snapchat växer så det knakar och är verkligen de ungas sociala medium. Det talar sitt tydliga språk att Facebook erbjöd sig att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar (!) 2012 men Evan Spiegel tackade nej. I september 2016 lanserade Snapchat sina egna glasögon Spectacles via vilka man kan filma hela sitt liv om man vill (om man nu vill det?). Lyssna på poddavsnittet om Snapchat för att få veta mer om Snapchat – jag lärde mig massa nytt! Hur funkar det egentligen med ”streaks”?

Instagram – fortfarande himla poppis även bland de yngre. Gissar att de flesta vet ungefär hur det funkar. 🙂 Om du vill följa mig finns mitt öppna konto här. Många (kanske främst yngre?) använder Insta Stories som en slags motsvarighet till Snapchat. Där ligger bild/film kvar i 24 timmar innan den försvinner (i likhet med Snapchats funktion My Story). Här är Emanuel Karstens lista på de största svenska Instagramkontona. Vem som toppar? Zlatan förstås (mer än 22 miljoner följare).

Youtube – det mest självklara mediet bland unga enligt ”Eleverna och internet 2016″. Inte bara som sökmotor som många kanske tänker sig i första hand. Många ”scrollar” YouTube precis på samma sätt som man kollar sina flöden i till exempel Facebook, Twitter eller Instagram. Vilka man följer på YouTube? Mycket individuellt förstås men några av Sveriges populäraste youtubers är Felix ”Pewdiepie” Kjellgren (inte bara Sveriges utan världens största Youtuber med 53 miljoner prenumeranter), Jocke ”Jockiboi” och Jonna, Clara Henry och Therese Lindgren (kolla tex klippen ”Therese testar teknik” för att se när hon bla programmerar spel, testar 3D-skrivare, Makey Makey och Quirkbot). För att bara nämna några. Kolla in Emanuel Karstens lista på Sveriges största youtubers här!

Musical.ly – kul men lite utmanande för en gammal stöt som jag som inte är så frisläppt och mimar loss till favoritlåtarna på samma sätt längre. Eller ja, iallafall inte offentligt… 🙂 Har mest ett konto för att kunna följa äldsta brorsdotterns framfart.❤ Enligt henne är de tre största fördelarna att man 1) rör på sig (när man gör olika danser/rörelser), 2) att man kan få fler vänner och 3) man tränar minnet genom att komma ihåg rörelserna. Det dåliga är att man kan få elaka kommentarer om man har öppen profil.

Wattpad – ”Har du läst min bok?” frågar brorsdotterns 12-åriga kusin och introducerar mig på ett kick till Wattpad där hon skriver på en dagboksliknande bok. Wattpad är en app/webbresurs ett biblioteket med över 10 miljoner gratis böcker som hela tiden växer då det är användarna som publicerar texterna. Enligt sajten Boktugg har Wattpad ungefär 120 000 unika svenska besökare i månaden och i snitt tar varje besök 2 timmar och 45 minuter. Efter att ha klickat runt en stund i appen förstår jag verkligen att man lätt förlorar sig i alla texter/noveller/dikter/böcker som finns tillgängliga.

Kik
är en populär meddelandeapp som har cirka 200 miljoner användare och är särskilt populär bland ungdomar. Kik, vars meddelandefunktion påminner om sms, använder internet för att skicka och ta emot meddelanden och påminner på så sätt om WhatsApp. Förutom att skicka ”vanliga” textmeddelande kan Kik också skicka bilder och korta videofilmer. Man kan också skicka små teckningar, populära filmklipp, spela spel eller göra egna memes med bilder som finns i appen. Istället för att ha sitt telefonnummer som avsändare så skapar man ett användarnamn vid registrering. Användarnamnet innebär att man kan vara helt anonym på Kik och att man kan prata med personer som man inte vet vilka de är. Det innebär också att personer som man inte känner kan ta kontakt med (”kika”) en.

Ask.fm – en social nätverkstjänst som lanserades redan 2010 och har ca 150 miljoner aktiva användare varje månad. Användare skapar profiler och skickar frågor av mer eller mindre avancerad karaktär till varandra. Användare förväntas svara på de frågor de får. Om man inte vill ha anonyma frågor kan man ställa in det via kontoinställningarna (”Tillåt anonyma frågor i din profil”). Många ungdomar (?) ser det som en utmaning att besvara alla frågor de får och av en del anses det vågat att tillåta anonyma frågor och även svara på dem. Själv har jag ett konto men har inte riktigt hittat något användningsområde. Vet dock att en del lärare använder Ask.fm som en yta för att låta eleverna ställa undervisningsrelaterade frågor.

Periscope är en live-video-app som köptes upp av Twitter innan lanseringen 2015. Ni kanske minns när Periscope ”slog” i Skolsverige när elever bland annat livesände lektioner utan lärares och kamraters vetskap och skulle göra ditten och datten om de fick tillräckligt många likes? Jag bloggade om det då – inlägget finns att läsa här. Kan väl inte direkt räkna mig själv till aktiv användare av Periscope. Men med iallafall 241 följare kanske jag skulle live-sända lite oftare? Men om vad? Har ni några förslag? 🙂

Jodel är ett community som visar vad som händer i ens område i realtid och uppdaterar en kring vad folk pratar om där man befinner dig. Appen är platsbaserad och beroende på var man befinner sig kan man ta del av olika personers uppdateringar. Appen lanserades i slutet av 2014 och växer enligt Sydsvenskan mest i universitets- och högskolestäder. Tjänsten var ursprungligen utformad för studenter, så att de kan följa med i vad som händer runt omkring deras högskola eller universitet. Appen har dock blivit populär bland användare som inte är studenter.

När man loggar in första gången på Jodel har man 100 ”karmapoäng”. Beroende på hur andra användare interagerar med ens meddelanden (tex röstar upp och ned dem) så ökar eller minskar ens karmapoäng. Genom att rösta upp eller ned meddelanden hjälper man andra att se de roligaste eller mest relevanta uppdateringarna. Om ett inlägg får mer än fem ”nedröster” försvinner det från alla användares flöden. Utöver att rösta upp eller ned inlägg kan man anmäla dem. Om man anmäler ett inlägg så kommer man inte att se det längre. Om ens egna inlägg anmäls riskerar man att stängas av som användare. Man kan svara på andras meddelanden och meddelas när någon svarar en själv. Däremot kan man inte se vilka som svarat en, lika lite som andra kan se vem man själv är. Helt anonym är man dock inte då användare kan dock spåras på andra sätt av exempelvis polisen, med hjälp av företaget bakom appen.

Jodel blev uppmärksammat i svensk media i slutet av 2015 och början av 2016 i samband med att det hade framförts hot via appen mot först Linköping och sedan Örebro universitet. Hotet mot Örebro universitet togs på stort allvar och universitetet stängde under en dag efter ett hot i januari 2016.

Tinder – platsbaserad dejtingapp (lanserad 2012). Matchning sker genom att användarna swipear bilder (åt höger vid intresse, åt vänster vid ointresse). Kvinnor tenderar att vara mer kräsna och selektiva. Åldersgräns på 18 år (sedan juni 2016) men kan ändå kan vara bra att känna till.

Avslutningsvis kommer här några tips att använda i undervisningen eller bara kolla upp som den medvetne vuxne du är:

Statens Medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. För att kunna fatta medvetna beslut i vår medievardag är idag MIK (medie- och informationskunnighet) en nödvändig kompetens för alla i samhället. ”Lär om medier” vänder sig till lärare, bibliotekarier, föräldrar och andra vuxna som vill lära sig mer om dagens medielandskap. Här hittar du också ”MIK för mig” – ett digitalt verktyg/utbildning fyllt med diskussionsfrågor, färdiga lektionspaket och övningar om källkritik, vinklade budskap och våra relationer på nätet.

Surfa Lugnt driver ett nationellt initiativ för att höja skolans och vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet. Syftet är att bejaka det positiva som finns i ungas liv på nätet, som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och samtidigt ge föräldrar och andra vuxna mer kunskap att hantera fallgroparna på internet, som till exempel e-mobbning och integritetsfrågor. På sidan hittar du råd och tips om ungas nätvanor och länkar till forskning kring unga och Internet. Du kan dessutom ställa frågor och få svar från såväl våra experter på internetsäkerhet som vår tonårspanel.

”Eleverna och internet 2016” – en rapport som bygger på statistik från IIS årliga undersökning ”Svenskarna och internet”. Intressant läsning om barn och ungas nätvanor från IIS (Internetstiftelsen i Sverige).

Nätkulturer

Om du inte redan följer Elza Dunkels‘ forskningsblogg Nätkulturer (och andra sociala kanaler) om barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT, gör det! Eller läs hennes böcker! (Och ja just ja, jag har ju faktiskt skrivit ett kapitel i antologin ”Interaktiva medier och lärandemiljöer”).

Kolla in Helena Kvarnsells elevers lärarguider till sociala medier – så bra! Här är till exempel en Prezi om Snapchat skapad av Lina, Alice och Julia i 8E.

Och ej att förglömma – Skolverkets material med övningar att använda när du vill diskutera källkritik och sociala medier tillsammans med eleverna, Lärportalen och Kolla Källan.

Vad glömde jag? Tipsa gärna loss!


Intervju med mig på Webbpedagog.se

Har ni sett Webbpedagog? Det är en tjänst för oss som arbetar i skolan och som vill berätta om vårt arbete, samtidigt som vi lär oss mer om webbpublicering. Alla som är med får en egen webbadress, utbildning och möjlighet att dela med sig av vad man vill samtidigt som man tar del av andra pedagogers material. Bakom Webbpedagog står IIS (Internetstiftelsen i Sverige) och Webbstjärnan som vill utveckla internetanvändningen i skolan. Visst är det bra? Läs mer om Webbpedagog här och gilla Webbpedagogs Facebook-sida för snabba nyheter!

Om man vill kan man läsa en intervju med mig om (skolans) digitalisering på Webbpedagogs blogg. Jag svarar bland annat på hur jag blev en ledstjärna (titeln = ?) för digitalisering i skolan, vilka bloggar/poddar/konton jag följer, vilka utmaningar jag ser idag, hur man kommer igång om det digitala ”skrämmer” och massa annat!

 

 

 

 

 


Årskrönika 2016

Första halvan:

Våren 2016 var jag fortfarande föräldraledig men kombinerade detta fantastiska åtagande med en del andra uppdrag.

Besökte bland annat NTI-gymnasiet i Umeå, Rytmus i Malmö, Katedralskolan i Lund, Danderyds gymnasium, Åva gymnasium och Sturebyskolan. Föreläste även på både  Stockholm, Linköping och Uppsala universitet och hann med en sväng till finska Tammerfors.

I maj medverkade jag i URs program ”Lärlabbet” med tema ”Digitalisering och demokrati”. Jag, Sofia Malmberg, Fredrik Holmberg och en som alltid knivskarp Jan Hylén pratade om vad en digitaliserad skola innebär i praktiken, vad man som lärare måste kunna och vilka möjligheter som finns. Länk till programmet finns här.

Gästbloggade även för Lärlabbet efter programmet under rubriken ”Kan man välja bort att arbeta med modern teknik i dagens skola?”. Inlägget finns att läsa här.

Samma månad intervjuades jag om mitt och Martin Löfgrens kamratresponsprojekt. Den intervjun finns att läsa här.

Min föreläsning på SETT-dagarna handlade om ”Ökad elevaktivitet med digitala verktyg” och var en välbesökt tillställning. I år står jag och Sara Bruun på scen tillsammans under rubriken ”Bruun & Diaz – en dialog om digitaliseringens dilemman”! Mer info här.

Sommaren:
Precis innan sommaren fick jag i uppdrag av Skolverket att författa texter och diskussionsfrågor till den nya Lärportalen inom ramen för digitalisering – ett uppdrag jag åtog mig med både nöje och stolthet. Första uppdraget bestod av att producera text till modulen ”Leda och lära i tekniktäta klassrum” och den del jag skrev hette Digital klassrumskommunikation. Medverkar även i en av filmerna där jag med flera berättar om vad man bör tänka på när man arbetar digitalt.

Annars tillbringade vi till stor del sommaren 2016 i Spanien vilket var ungefär så mycket avkoppling som man kan förvänta sig med en livsglad och nyfiken ettåring i sällskapet. 🙂

Andra halvan:

Hösten 2016 började jag arbeta 60% på Skapaskolan och kombinerade den tjänsten med att fortsätta att föreläsa och skriva, bland annat på ytterligare ett uppdrag för Skolverket – text till modulen ”Digitalt berättande” i form av delen Att använda film i lärandesyfte.

Besökte bland annat Rytmus i Sickla, åkte på en liten miniturné i september (Stockholm-Oskarshamn-Karlskrona-Stockholm-Helsingfors-Stockholm) och föreläste även för Folkuniversitetet i Lund. Mitt samarbete med SIPU fortsatte och jag höll i heldagar för SFI-lärare både i Stockholm och Linköping.

I oktober besökte jag Skolforum och föreläste för Skolverkets räkning om digital klassrumskommunikation. Hann även med ett snabbt besök i SLFFs monter och pratade författarskap baserat på den här intervjun.

Under året har jag skrivit vidare för Grundskoletidningen, bland annat om skärminspelning, Padlet, Kahoot och Quizlet. Och på tal om skrivande så fick jag även äran att skriva förord till Katja Hvenmark Nilssons Välkommen in i mitt klassrum. Påbörjade även min tredje bok om språkutvecklande undervisning med digitala verktyg under 2016 och tanken är att den ska färdigställas under våren 2017.

Det var en spännande och intensiv höst och när den börjar lida mot sitt slut hade jag fått andra erbjudanden inför våren som jag kände att jag inte kunde tacka nej till. Våren ägnas nu åt att skriva bok, föreläsa och producera lärcirklar för LIN Education.

Avslutar med 2016 års mest gillade bilder på Instagram:

Bilderna handlade om nya utmaningar våren 2017, fint armband från kära elever, #jagärlucia-tishan, min och Camillas kvällsföreläsning i januari, 4500 följare på Twitter, filminspelning på Skolverket, citat av Donald Quinn, Guldäpple-nominering och plåtning med Kristina och Camilla!


Kahoot – så fungerar det! 1

Kahoot är förstås ingen nyhet i ”den digitala verktygslådan” för många lärare. Det spelbaserade responssystemet har gått varmt i många klassrum de senaste åren. 

Utöver att aktivera eleverna att faktiskt delta i lektionsuppgiften finns många smarta funktioner i Kahoot som bla kan användas för att synliggöra lärande och få eleverna att samarbeta (längre svarstid/team mode). Skapa quiz med flervalsfrågor (infoga bild/video till frågan), discussion med sant/falskt eller survey med alternativ utan poäng. Och missa inte den senaste uppdateringen ”Jumble” där eleverna får rangordna och sortera svarsalternativen. Kan tex användas för att fylla i lucktexter, storleksordna mattetal, placera regenter i rätt ordning eller rangordna länder efter antal invånare. (Filmen nedan visar två exempelfrågor i previewläge från en Jumble jag gjorde häromdagen.)

Andra Kahoot-tips:

  • En självklarhet(?): Ladda ner översikten över alla elevers svar efter varje spelomgång och utvärdera vad eleverna kan, dels på gruppnivå men även på individnivå. Grundbulten i det formativa arbetet är ju att planera undervisningen efter vad eleverna kan och vad de behöver öva mer på. Använd Kahoot för att stämma av hur såväl grupp som individer har tillgodogjort sig undervisningen och planera därefter.
  • Skapa frågor som har flera korrekta svarsalternativ för att ”ställa till det lite”.
  • Låt eleverna skapa egna Kahoots! Läs bok och låt eleverna skapa frågor på innehållet. Vi har gjort så att olika grupper har varit ansvariga för specifika kapitel i boken. Och som Marie Andersson tipsar om på Twitter: diskutera hur man skriver bra frågor och hur man gör knepiga svarsalternativ. Aktivt lärande!
  • Ange lite längre svarstid (60 s) på de knepigare frågorna så får du kanske det där ”buzzet” i klassrummet när eleverna börjar diskutera med varandra (bra tips Camilla!).
  • Ta bort poängen och förläng svarstiden till två minuter och låt eleverna arbeta/diskutera i par/grupp innan de svarar.
  • Starta igång samma spelomgång i ”Ghost mode”. Då spelar eleverna mot sitt tidigare resultat. Eller varför inte starta igång en omgång i ghost mode så att en grupp elever får tävla mot den grupp som gjorde Kahooten senast?
  • Variera genom att låta eleverna spela i lag (välj då ”Team mode” istället för ”Classic”). De behöver då bara en enhet per lag och får bestämma ett lagnamn och även ange namn på lagmedlemmarna när de loggar in. När omgången sedan är igång får de fem sekunder extra inför varje fråga för ”team talk”.

Läs artikeln (från senaste numret av Grundskoletidningen) nedan för fler tips kopplade till Kahoot.


Socrative – så fungerar det! 1

I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om hur det digitala responssystemet Socrative fungerar.

Socrative är omtyckt av många lärare runt om i landet och används av många. De flesta använder verktyget som ett komplement i undervisningen för att öka elevaktiviteten och kommunikationen i klassrummet. Som lärare kan man med hjälp av Socrative även bilda sig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå genom att ställa olika typer av frågor som eleverna besvarar med hjälp av sina enheter, antingen individuellt eller i par/grupper. Elevernas svar registreras direkt och en sammanställning skapas automatiskt. I sammanställningen kan man som lärare sedan analysera vad eleverna redan kan och vad som de behöver utveckla.

Jag har även knåpat ihop en mer ingående och detaljerad 6-sidig (!) steg-för-steg-guide som finns att ladda ner som PDF här.

grt-socrative-2016-1   grt-socrative-2016-2


Föreläsning på Skolforum för Skolverket

Bildresultat för skolforum 2016

Tisdag 1 november föreläser jag på Skolforum kl 09:00-09:50 i sal C7. Under rubriken ”Varför och hur kan digitala verktyg förbättra planering och genomförande av undervisning?” kommer jag, Jessika Paulsson och Henrik Carlsson från Skolverket att berätta om Skolverkets senaste kompetensutvecklingsinsats inom digitalisering: Skolverkets nya lärportal för digitalisering som släpps i slutet av oktober. Läs mer och boka plats här!

Jag har varit med och skapat innehåll till två delar inom de fyra modulerna – Digital klassrumskommunikation i modulen Leda och lära i tekniktäta klassrum och Att använda film för olika lärandesyften i modulen Digitalt berättande. Under föreläsningen på Skolforum kommer jag att fokusera på att berätta om delen som handlar om digital klassrumskommunikation. larportal-digitalisering

Tanken med den nya lärportalen är att lärare ska få ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande, möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med sina kollegor samt få arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning.

Är förstås väldigt glad och stolt över att få bidra till det här projektet och hoppas att många kommer att använda sig av materialet tillsammans med sina kollegor!


Quizlet – lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans! 2

Quizlet har länge varit en riktig favorit, både hos mig och mina elever! Ursprungsversionen är till för att öva ord och begrepp på egen hand via ord/begreppslistor som man antingen skapar själv eller så återanvänder man andras. Toppenbra för många elever! De använder ofta verktyget för att jobba med ord och begrepp på egen hand eller i par.

Sedan lanserades ju Quizlet Live någon gång i våras och livet (och lektionerna) blev lite roligare! 🙂 Idag frågar mina elever efter Quizlet Live på ungefär samma sätt som när vi introducerade Kahoot för ett par år sedan.

Tidigare hade eleverna mest använt Quizlet för att öva ord på olika språk och även vanligt förekommande begrepp i olika ämnen så som SO och NO. Jag som lärare försåg dem ofta med ordlistor eller skapade de egna och övade via dem. Men genom att starta igång Quizlet Live kan man ju även spela i klassrummet – lagvis! Eleverna blir automatiskt indelade i lag (man måste vara minst 4 stycken som spelar), sätter sig tillsammans och får hjälpa varandra att svara rätt på frågorna. Efter någon omgång eller två ”shufflar” man lagen och eleverna får resa sig och hitta sina nya lagkamrater. Suveränt för att höja lagandan, vikänslan och elevaktiviteten! För att inte tala om att eleverna faktiskt får röra sig lite i klassrummet, vilket kan vara nog så viktigt.

Det finns många sätt att arbeta med ord och begrepp på och en solklar favorit hos mina elever är Quizlet (quizlet.com). Quizlet kan användas i alla åldrar och i alla ämnen. Med Quizlet kan man som lärare eller elev skapa så kallade sets (ord- och begreppslistor) med egna ord och förklaringar (eller översättningar) som eleverna kan arbeta med enskilt, i par eller i lag. En av de många fördelarna med Quizlet är att man även kan söka efter andra sets inom ett specifikt område som andra har skapat. Det gör man i sökrutan högst upp där det står ”Search Quizlet”. På så vis kan man återanvända andras redan färdiga sets, eller skapa en egen kopia (duplicera) som man kan redigera fritt efter eget tycke, smak och behov.

En annan stor fördel med Quizlet är att man till varje ord- eller begreppsförklaring även kan lägga in en bild. Detta hjälper ofta eleverna att både förstå och minnas ordet.

Som lärare kan man lägga in ämnesspecifika begrepp i ett set och dela länken med eleverna så kan de på egen hand antingen öva på orden innan under eller efter lektionstillfället. Eleverna behöver inte ha egna konton för att kunna öppna ett set med tillhörande övningar utan kan enkelt klicka på den länk du delar med dem. Jag brukar helt enkelt dela länken till just det set med ord som jag vill att eleverna ska öva på.

Quizlet nås enkelt via webbläsaren (quizlet.com) och finns även som app. För att skapa sets och för att starta igång Quizlet Live rekommenderas att logga in via en webbläsare då appen i dagsläget är något begränsad. Gränssnittet och layouten är användarvänlig och även de yngre kan med lite guidning förstå sig på hur det fungerar och använda det på egen hand. Det finns en lärarversion som i skrivandets stund kostar ca 30 kr/månaden och då ingår bland annat att man kan lägga till egna bilder och spela in sin egen röst. (Något som kan vara värt att investera i då den svenska talsyntesen lämnar en del att önska.)

Egna sets och övningsfunktioner

Om man vill skapa ett eget set klickar man på högst upp på ”Create a study set” och börjar fylla i de ord/begrepp/fraser som man vill öva på. När man är klar kan man börja träna på orden, till exempel genom att ”flippa flashcards” där man ser hur ordet stavas och även kan få det uppläst. Man kan även öva sig på att stava orden via ”Speller” där man orden läses upp och man skriver det man hör. Via ”Learn” skriver man antingen in översättningen eller synonymen (om det är på samma språk) till ordet som kommer upp. Om man vill kan man via ”Test” skapa ett eget prov där skrivfrågor blandas med flervals-, matchnings- och sant/falskt-frågor. (Om eleverna inte har tillgång till egna enheter kan man som lärare skriva ut testet.)

Man kan även spela via Quizlet! Det finns i skrivande stund två olika spel som man kan spela. Det första är ”Scatter” där man ska dra och släppa ord som matchar varandra och det andra är ”Gravity” där ett ord rör sig över skärmen och man skriver översättningen/synonymen till ordet innan det passerar – ju snabbare desto fler poäng

Quizlet Live – skapa lag och tävla mot varandra i klassrummet

Om alla elever har varsin enhet (fungerar förstås även om de är två på en) är Quizlet Live suveränt för att höja lagandan och elevaktiviteten i gruppen. Det fungerar som så att eleverna automatiskt delas in i lag och samarbetar för att svara rätt på flervalsfrågorna som dyker upp. Detta brukar göra att elever som kanske vanligtvis inte pratar så ofta med varandra får möjlighet att interagera på ett naturligt sätt. Det brukar bli många skratt och många som vill spela igen och igen och igen.

Såhär fungerar det:

Du behöver ha minst fyra elever med varsin enhet (mobil, surfplatta eller dator) i klassrummet.

  • Välj ut ett set du vill att eleverna ska arbeta med och klicka på ”Live” uppe till höger. Kom ihåg att det set du väljer ut behöver bestå av minst tolv ord (detta för att eleverna ska kunna svara rätt på tolv frågor i följd). Klicka sedan på ”Create game” uppe till höger. Om du inte ser alternativet ”Live” när du loggar in och ska starta igång är det mest troliga att det antingen inte är 12 ord i setet eller att du inte angett att du är lärare (gå till Settings uppe till höger och skrolla ner till Teacher/Student account där du klickar i Teacher account).
  • Eleverna går till quizlet.live och skriver in koden som nu visas på storbild via din dator. Deras namn dyker upp allt eftersom de skriver in sina namn. Vi behov kan du klicka på elevens namn för att ta bort namnet. Kan vara bra om någon elev heter något i sammanhanget lämpligt.
  • När alla eleverna är med startar du spelet genom att klicka på ”Create game with X students”. Lagen skapas då automatiskt och varje elev blir placerad i ett lag med ett (ofta engelskt) djurnamn (varför inte passa på att lära er namnen på djuren!).
  • Eleverna hittar sina lagkompisar och sätter sig tillsammans med dem. Nu kan spelet börja! För att vinna behöver ett lag svara rätt på 12 flervalsfrågor i rad. Snabbast vinner. Svarar någon i laget fel på någon fråga hamnar hela laget på 0 poäng och får börja om.
  • När du klickar igång spelet får varje lag upp ord ur det set som du har valt. Alla i gruppen ser vilket ord det är som efterfrågas men bara en i varje lag har det rätta svarsalternativet. Laget behöver alltså hjälpas åt för att den person som har rätt alternativ ska klicka på det på sin enhet.
  • På storbild via din dator kan alla se hur lagen ligger till och vilket lag som leder, vilket brukar göra det hela väldigt spännande.
  • När något lag har vunnit kan du enkelt blanda lagen genom att klicka på ”Shuffle teams”. Då skapas nya lag och eleverna får sätta sig med sina nya lagkompisar. Passa på att ge lagen en kort diskussionsfråga när de är i dessa slumpade konstellationer – ofta blir det bra diskussioner då de kanske samtalar med personer som de vanligtvis inte brukar prata med.

När en omgång är klar får du en sammanställning över vilka ord som många svarade rätt respektive fel på och kan på så sätt få en bra överblick över vad eleverna verkar kunna och vad de eventuellt behöver öva mer på. Detta är förstås en värdefull funktion sett ur en formativ synvinkel, där det är av stor betydelse för undervisningen att ta reda på var eleverna befinner sig i sitt lärande.


Google Formulär – nu med självrättande quiz-funktion! 1

Google Forms QuizÄntligen har Google lagt till en självrättande quiz-funktion till Google Formulär!

Många av oss använder Google Forms/Formulär för att skapa frågeformulär, till exempel för utvärderingar men även för att stämma av elevernas förkunskaper inför ett nytt arbetsområde, som tillhörande frågor till en ”flipp”, hur grupparbetet fortskrider – ja användningsområdena är många. En del har även använt sig av tillägget Flubaroo för att skapa självrättande quizzer (läs till exempel hur Sara Bruun har lagt upp det här).

Några har tyckt att det är lite överkurs med tillägget och använder helt enkelt något annat alternativ (typ Socrative eller liknande). Men nu har Google lagt till en quiz-funktion så att man kan välja att eleverna får direkt feedback på frågorna! Toppenbra och av många en efterlängtad funktion. Det är ju rätt skönt när ett verktyg erbjuder många funktioner så att man slipper alternera mellan olika resurser alltför mycket. Än så länge stöder bara quiz-alternativet flervalsfrågor och sant/falskt-frågor. (Vill man skapa en självrättande quiz där eleverna fyller i sina egna svar får man i dagsläget fortsätta att använda sig av Flubaroo.)

Gör såhär:

För att skapa ett nytt formulär med dina egna frågor behöver du först och främst ett Google-konto. Därefter går du till drive.google.com och klickar på ”Nytt”. Klicka på ”Fler” för att få fram ”Formulär”. När du får fram ett nytt formulär går du in på inställningarna (kugghjulet uppe till höger) och väljer ”Quiz”. Där kan du välja om du vill att eleverna ska få direkt respons på sina svar. När du sedan skapar frågorna klickar du på svarsknappen för att ange rätt(a) svar och eventuell feedback på såväl korrekta som felaktiga svar. Om man vill kan man även lägga till poäng på varje fråga (inte någon funktion som kommer att gå varm i mina formulär, men för andra kanske det fyller en funktion). Kom ihåg frågan där eleverna får svara på vad de heter om du vill veta ven som har svarat vad på vilken fråga!

Jag har använt mig av Google Formulär med mina elever i många år nu och ser fram emot att kunna använda det även fortsättningsvis, kanske framför allt för att flippa videoklipp/bilder när jag nu ännu enklare kan lägga till tillhörande frågor.


Padlet – så funkar det! 1

I senaste numret av Grundskoletidningen beskriver jag hur den digitala och kollaborativa ”anslagstavlan” Padlet fungerar och hur verktyget kan användas i undervisningen, till exempel för att snabbt och smidigt samla in entrance och exit tickets. På så vis kan man stämma av elevernas (för)kunskaper, låta dem reflektera över sitt eget lärande och visa på progression. (Problem att läsa texten – klicka här för zoombar pdf.)

Här finns även länk till ett par år gammalt blogginlägg om Padlet där jag berättar mer om hur jag använder Padlet med eleverna.

Och i november 2016 gjorde Padlet en mycket efterlängtad uppdatering – nämligen att man numera kan kommentera inläggen! Tummen upp för det!

GRT3 - Padlet

 


Förord till ”Välkommen in i mitt klassrum”

I höstas fick jag en förfrågan om att skriva förord till Katja Hvenmark-Nilssons nya bok Välkommen in i mitt klassrum (Studentlitteratur, 2016). En himla ära förstås, att ens få frågan. Sagt och gjort, med lillkillen i knät (sträck)läste jag Katjas manus och skrev sedan följande rader:

”Du vet, de där riktigt bra lärarna man hade under sin egen skoltid … De lärare vars lektioner man längtade till och som man kommer att minnas resten av sitt liv. Visst vill man gärna att ens egna elever ska komma ihåg en själv som en av dem? Men hur blir man en sådan lärare? Genom god undervisning, skulle nog de allra flesta svara. Det finns oändligt många sätt att bedriva god undervisning. Den här boken kommer att ge dig en förstklassig verktygslåda för att bli en av de där minnesvärda lärarna. 

Som läsare av Katja Hvenmark-Nilssons bok Välkommen in i mitt klassrum besöker vi en skolverklighet med hög igenkänningsfaktor och får många exempel på lärarens vardagsutmaningar. Med stöd i aktuell skolforskning och egna erfarenheter ger Katja råd och tips om hur man kan bemöta elever och hantera olika klassrumssituationer. Hon berättar bland annat om hur man kan omsätta formellt kursinnehåll till lektioner, hur man får elever att medverka i dialogen och hur man gör för att synliggöra elevers lärande. Hon beskriver också hur man kan jobba smartare och få rutin på snabb planering samt ger värdefulla tips inför föräldramöten och utvecklingssamtal. 

En av grundtankarna med den här boken är att den ska vara ett stöd under den praktiska delen av lärarutbildningen. Men även som sedan flera år tillbaka verksam lärare har jag haft stor behållning av Katjas tankegångar. Att få ta del av andra lärares tankar kring undervisning och lärande är ovärderligt. Det är de böckerna som verkligen gör skillnad, både för oss lärare och för våra elever. Elever som förhoppningsvis kommer att minnas oss med värme.”


Jag och Katja häromdagen utanför SETT-mässan. Kanske är vi lite lika ändå? 🙂

Och på tal om förord – ni minns väl att Anna-Karin Hatt (dåvarande it- och energiminister) skrev förordet till min första bok Webben i undervisningen? Och att hon bloggade om det! 🙂


Skärminspening i Grundskoletidningen nr 2

I senaste numret av Grundskoletidningen (med ett av de bästa omslagen någonsin!) skriver jag om olika skärminspelningsverktyg. Vilken resurs som passar en bäst beror ju lite på vilken enhet man har; därför brukar jag visa den här bilden när jag är ute och föreläser eller workshoppar:

Screencasting

Här kommer länkarna till de olika verktygen som jag nämner i artikeln nedan:

Screencast-o-matic, Jing, Movenote, Explain Everything, AirServer, Screencastify.


Min medverkan i UR:s Lärlabbet

Lärlabbet

I avsnitt 5 av Lärlabbet pratar jag, Sofia Malmberg, Fredrik Holmberg och en som alltid knivskarp Jan Hylén om vad en digitaliserad skola innebär i praktiken, vad man som lärare måste kunna och vilka möjligheter som finns. Här finns länk till programmet.

Larlabbet program

Efter programmet fick jag möjlighet att utveckla mina tankar kring betydelsen av att alla behöver arbeta med modern teknik i skolan i ett blogginlägg med rubriken ”Kan man välja bort att arbeta med modern teknik i dagens skola?”. En fråga med ett självklart svar, kan tyckas. I inlägget betonar jag betydelsen av att förebygga de digitala Larlabbet bloggkunskapsklyftor som redan har uppstått och håller på att uppstå mellan de elever som dels har tillgång till den moderna tekniken i sin skolmiljö samt har lärare som arbetar aktivt med detta och de som inte har dessa möjligheter.

Jag skrev bland annat ”De elever som har ett försprång inom MIK (medie- och informationskunnighet) kommer även ha makt att förstå hur de kan delta i och påverka samhällsdebatten, vilket förstås gör detta till en demokratifråga. Låt oss arbeta aktivt med MIK med våra elever så att vi inte riskerar att få digitala kunskapsklyftor i framtiden där bara en del av medborgarna förstår sig på hur de kan använda sig av nätet för att tolka, förstå och påverka sin omgivning.”

I blogginlägget länkar jag även till flera lärare som verkligen har omfamnat den moderna tekniken i sin undervisning och även bloggar och berättar om varför och hur. Läs hela blogginlägget här.